Till innehållet

Bygglov – ordlista

Det finns många begrepp som är viktiga att förstå när man söker bygglov eller gör en anmälan. Här förklarar vi de vanligaste.

A–B

Allmän plats

Områden som ägs av kommunen men är till för alla, till exempel vägar, gator, parker, torg och natur.

Anläggning

En konstruktion på land eller i vatten, som inte är en byggnad. Det kan vara till exempel cisterner, stängsel, golfbanor, parkeringsplatser och återvinningsstationer.

Anmälan

Ett byggprojekt som inte kräver bygglov kan ändå kräva att man gör en anmälan. Då använder man samma e-tjänst som när man söker bygglov och man skickar in ungefär samma handlingar, men handläggningen går lite snabbare. Man får inte börja med byggprojektet innan kommunen har gått igenom ens anmälan och gett en ett startbesked.

Anmälningspliktig åtgärd

Ett byggprojekt som man bara får göra om man har gjort en anmälan till kommunen.

Antikvarisk utredning

En utredning där en sakkunnig kontrollerar om det finns kulturhistoriska värden på en plats eller i en byggnad. Ofta gör man en antikvarisk utredning i samband med att man vill bygga nytt eller bygga om någonting. Utredningen beskriver vilka värden som finns och sätter in dem i ett historiskt sammanhang. Den innehåller också riktlinjer för hur man bör göra för att ta hänsyn till värdena och bevara dem. Det kan till exempel innebära att man inte får riva det man hade tänkt, eller att man bara får måla i vissa kulörer.

Arbetsfix

Kallas också byggfix. Kommunen sätter ut en markering på ett fast föremål på fastigheten, till exempel ett brunnslock, en stor sten eller fundamentet till en flaggstång. Man mäter höjden på markeringen och använder sedan markeringen som höjdreferens under bygget. Man sätter också ut markeringen på nybyggnadskartan. Markeringen görs oftast med sprejfärg och är diskret.

Arbetsplatsbesök

En bygglovsingenjör besöker arbetsplatsen medan du håller på att bygga. Ingenjören kontrollerar till exempel att du följer kontrollplanen och bygglovet och att din kontrollansvariga är på arbetsplatsen så ofta som hen ska vara.

Attefallsåtgärd

Ett mindre byggprojekt som inte kräver bygglov, men som kräver anmälan. Det finns olika typer av attefallsåtgärder:

  • attefallshus
  • attefallsbostadshus
  • tillbyggnad
  • takkupa
  • att inreda en till bostad i ett enbostadshus.

För att räknas som en attefallsåtgärd måste byggprojektet uppfylla vissa krav. Du kan läsa mer om det här:
Attefallshus, friggebod
Tillbyggnad
Takkupa
Inreda bostad

Avslag på ett ärende

Ett nej på sin bygglovsansökan eller anmälan.

Avskrivning av ett ärende

Om man ångrar sin bygglovsansökan eller anmälan kan man ta tillbaka den. Då kallas det att ärendet avskrivs.

Avvisning av ett ärende

Din bygglovsansökan eller anmälan kan bli avvisad om du inte har skickat in alla handlingar som vi behöver för att handlägga ditt ärende. I så fall ber vi dig att komplettera.

Beräkningsgrundande fasad

Den fasad på en byggnad som påverkar allmänheten mest. Oftast är det den fasad som vetter mot gatan. Man utgår från den beräkningsgrundande fasaden när man räknar ut byggnadshöjden.

Beställare

Den som beställer ett byggprojekt hos en entreprenör.

Bjälklag

En bärande del av en byggnad, som består av bjälkar. Bjälklag bär upp golv och tak och skiljer våningar åt.

Brandskyddsbeskrivning

En handling som beskriver hur ett byggprojekt uppfyller lagar och regler om brandsäkerhet. Brandskyddsbeskrivningen ska göras av en sakkunnig.

Bruttoarea (BTA)

All yta i en byggnad som är omsluten av väggar. Man räknar alltså den sammanlagda ytan av alla våningarna och källaren, om det finns en sådan.

Bullerutredning

En utredning av ljudnivån för att ta fram bullervärdena och kontrollera om de ligger under eller över den tillåtna gränsen. Utredningen ska göras av en sakkunnig.

Byggfix

Samma sak som arbetsfix.

Byggherre

Du som söker bygglov eller anmäler ett byggprojekt. Byggherren ansvarar för byggprojektet och att bygget följer de lagar och regler som finns.

Bygglov

Ett tillstånd som säger att du får bygga, bygga om, bygga till eller ändra användningen av en byggnad eller anläggning. Det är vanligt att man måste ansöka om bygglov innan man får börja bygga. När man söker bygglov kontrollerar kommunen att det man vill bygga eller ändra följer de lagar och regler som finns, till exempel kommunens detaljplaner och plan- och bygglagen.

Bygglov av säsongskaraktär

Ett bygglov för att bygga något som man bara använder under en viss del av året men flera år i rad, till exempel en kiosk eller uteservering. Om man har ett bygglov av säsongskaraktär behöver man inte ansöka om rivningslov när säsongen är slut, och man behöver inte söka nytt bygglov till nästa säsong.
Tidsbegränsat bygglov och bygglov av säsongskaraktär

Bygglovspliktig åtgärd

Ett byggprojekt som man bara får göra om man har fått bygglov från kommunen.

Byggnadsarea (BYA)

Den yta som en byggnad tar upp. Man räknar även med delar som sticker ut från byggnaden mer än 50 centimeter, till exempel en balkong.

Byggnadshöjd

Ett mått på hur hög en byggnad är. När man räknar ut byggnadshöjden utgår man från medelmarknivån och mäter till en viss punkt på taket

Byggnadsreglerande bestämmelser

Olika bestämmelser som säger till exempel hur höga och stora byggnader får vara och vilka färger de får ha. Det finns byggnadsreglerande bestämmelser i exempelvis detaljplanen.

Byggrätt

Regler för hur mycket man får bygga på en fastighet inom ett detaljplanerat område. Byggrätten mäts oftast i area, höjd på byggnaden och avstånd till tomtgränsen. Det står i detaljplanen hur stor byggrätten är för din fastighet.

Byggsanktionsavgift

En straffavgift som man blir skyldig att betala om man bryter mot vissa lagar och regler, till exempel plan- och bygglagen eller plan- och byggförordningen. Man kan exempelvis bli skyldig att betala en byggsanktionsavgift om man bygger utan bygglov när byggprojektet kräver bygglov.

Den som ska betala straffavgiften är

  • den som ägde fastigheten när brottet hände
  • den som bröt mot lagen, eller
  • den som drog nytta av brottet.

Boverket: När byggsanktionsavgift ska tas ut Länk till annan webbplats.

D–E

Delgivning

När vi beviljar ett bygglov skickar vi en delgivning till sakägarna (alltså de personer eller företag som tidigare haft en invändning mot byggprojektet). Sakägarna måste bekräfta att de har blivit delgivna. När de har bekräftat delgivningen har de tre veckor på sig att överklaga bygglovet, om de vill göra det.

Detaljplan

Ett dokument som visar kommunens villkor för hur man får bygga och använda marken och vattenområdena i ett specifikt område. Det är kommunen som tar fram detaljplaner. En detaljplan reglerar till exempel hur kommunen ska utforma allmänna platser och hur höga byggnader får vara.

Du kan se om din fastighet ligger inom ett detaljplanerat område på den här kartan:
Kommunens karta över detaljplaner och bebyggelse Länk till annan webbplats.

Detaljritning

En ritning i stor skala som visar en viss detalj i en byggnad, till exempel ett fönster.

Tänk på att du måste skicka fackmannamässiga ritningar till bygglovsenheten om du ska söka bygglov eller anmäla ett byggprojekt. Ta gärna hjälp av en arkitekt eller annan sakkunnig för att ta fram ritningarna. Om du är intresserad av gamla ritningar kan du oftast begära ut dem från kommunens arkiv.
Ritningar och andra handlingar

Diarienummer

Ett nummer som vi ger ärenden för att skilja dem åt. Varje ärende har ett unikt diarienummer.

Elevationsritning

En ritning som visar ett objekt rakt framifrån. Det kan till exempel vara en fristående altan, en mur eller en pergola.

Tänk på att du måste skicka fackmannamässiga ritningar till bygglovsenheten om du ska söka bygglov eller anmäla ett byggprojekt. Ta gärna hjälp av en arkitekt eller annan sakkunnig för att ta fram ritningarna. Om du är intresserad av gamla ritningar kan du oftast begära ut dem från kommunens arkiv.
Ritningar och andra handlingar

En- och tvåbostadshus

Ett hus som innehåller en eller två bostäder.

Energibalansberäkning

En beräkning som man gör när man bygger en ny byggnad för att se till att den blir tillräckligt energieffektiv och uppfyller energikraven. Beräkningen ska göras av en sakkunnig.

Energideklaration

Ett dokument som visar hur mycket energi en byggnad förbrukar när man använder den. Deklarationen ska göras av en sakkunnig.

Enskild vatten- och avloppsanläggning

Ett eget rörsystem med reningsverk som man kan använda istället för att ansluta sin fastighet till kommunens vatten och avlopp. En enskild vatten- och avloppsanläggning måste uppfylla flera krav och ska kontrolleras regelbundet.

Erinran

En invändning eller anmärkning. Det finns flera tillfällen i bygglovsprocessen då någon kan ha en erinran. När en sakkunnig gör en kontroll inför ett slutbesked kan hen ha en erinran om det finns något som gör att byggprojektet inte är redo för ett slutbesked ännu. Grannar kan också ha en erinran när man söker bygglov.

Expediering

När kommunen skickar ut en handling, till exempel ett beslut om bygglov till den som har sökt bygglovet, behåller vi en kopia av handlingen. Handlingen blir då en expedierad handling. Expedierade handlingar är allmänna, vilket innebär att man kan begära ut dem för att ta del av dem.

F–G

Fackmannamässiga ritningar

Alla ritningar som man skickar in när man söker bygglov eller gör en anmälan måste vara fackmannamässigt utförda. Det innebär att de måste uppfylla vissa krav på kvalitet och korrekthet.

För att räknas som fackamannamässigt utförd ska en ritning

  • vara ritad med rena, tunna svarta linjer på en vit bakgrund (använd därför inte rutat eller linjerat papper om du ritar för hand)
  • tydligt visa vad du vill bygga eller ändra och vad som redan finns på platsen
  • ha en måttstock inritad så att det går att kontrollera att skalan stämmer
  • tydligt visa måtten (höjd, längd, bredd eller avstånd) i meter med minst en decimal
  • ha tydliga siffror, bokstäver och symboler
  • tala om vilket höjdsystem som används om ritningen visar höjduppgifter, till exempel markhöjder eller höjdkurvor
  • ha en informationsruta (ett så kallat ritningshuvud) längst ner till höger.

Ritningshuvudet ska innehålla:

  • fastighetsbeteckningen
  • vilken typ av ritning det är (till exempel en fasadritning mot väster)
  • ritningens skala (oftast 1:100)
  • vilket format som ritningen är gjord i (till exempel A3 eller A1)
  • datumet då ritningen gjordes
  • namnet på den som gjorde ritningen.

Fasad

Utsidan på en byggnad.

Fasadritning

En ritning från sidan som visar en byggnads fasad, alltså byggnadens utsida.

Tänk på att du måste skicka fackmannamässiga ritningar till bygglovsenheten om du ska söka bygglov eller anmäla ett byggprojekt. Ta gärna hjälp av en arkitekt eller annan sakkunnig för att ta fram ritningarna. Om du är intresserad av gamla ritningar kan du oftast begära ut dem från kommunens arkiv.
Ritningar och andra handlingar

Fasadritning med marklinjer

En fasadritning som även visar markens höjd – både nu och efteråt, om man har tänkt att ändra höjden.

Fastighet

En bit mark som ägs av någon, till exempel en privatperson, en bostadsrättsförening eller kommunen. Tänk på att fastighet och tomt inte är samma sak. Tomten är den del av marken som tillhör en eller flera byggnader. Men på en fastighet måste det inte finnas byggnader. Det är vanligt att fastigheten och tomten är lika stora, som hos bostadshus i tätbebyggda områden. Men fastigheten kan också bestå av flera tomter (som i en radhuslänga) eller en tomt och åkermark. Det är Lantmäteriet som delar in områden i fastigheter och ger dem en fastighetsbeteckning.

Fastighetsbeteckning

Ett unikt namn som varje fastighet får från Lantmäteriet. Fastighetsbeteckningen består av ett områdesnamn, traktens namn och ett blocknummer som ibland följs av ett kolon och ett enhetsnummer. Ett exempel är Härryda Hulebäck 1:114, som är kommunhusets fastighetsbeteckning.

Fastighetsägare

Den som äger en fastighet.

Finutsättning

Man markerar var en byggnad ska stå på platsen innan man börjar bygga. Man kan göra både en grovutsättning och en finutsättning. Under finutsättningen markerar man exakt var byggnaden kommer att stå med hjälp av profiler. Man kan beställa en finutsättning av kommunen eller ett privat mätbolag.

Flygbullerzonen

Ett område i kommunen där flygplan på väg till och från Landvetter flygplats hörs extra mycket. På grund av oväsendet finns det regler kring vad man får bygga i flygbullerzonen.

Friggebod

En mindre byggnad som varken kräver bygglov eller anmälan. För att räknas som en friggebod måste byggnaden uppfylla vissa krav. Till exempel får den inte vara större än 15 kvadratmeter.
Attefallshus, friggebod

Fristående

När en byggnad ska vara fristående innebär det att den inte får sitta ihop med någon annan byggnad. Den räknas inte heller som fristående om den står en liten bit bort från en annan byggnad men byggnaderna sitter ihop med till exempel ett tak. En fristående byggnad måste stå helt själv.

Fullständig nybyggnadskarta

En nybyggnadskarta som bland annat visar höjdpunkter, arbetsfix, information från detaljplanen (till exempel prickmark) och information om vatten- och avloppsledningar. Man använder en fullständig nybyggnadskarta när man söker bygglov för ett en- eller tvåbostadshus eller en komplementbyggnad och vill ansluta byggnaden till kommunens vatten- och avloppsnät. Om man inte vill ansluta till kommunens VA-nät räcker det med en förenklad nybyggnadskarta.
Nybyggnadskarta

Färdig golvhöjd

Ett mått på hur högt upp golvet kommer att vara när det är färdigt. Man brukar fylla i färdig golvhöjd när man ritar situationsplanen. Man räknar ut den färdiga golvhöjden genom att utgå från höjdpunkterna på nybyggnadskartan och lägga till höjden från marken upp till ovansidan av golvet.

Färdigställandeskydd

En sorts försäkring eller bankgaranti som skyddar dig som byggherre om du anlitar en entreprenör för att bygga något och de går i konkurs innan de är klara. Färdigställandeskyddet täcker kostnaderna för att slutföra arbetet. Du måste skaffa ett färdigställandeskydd för vissa byggprojekt, till exempel om du anlitar en entreprenör för att bygga ett en- eller tvåbostadshus.
Färdigställandeskydd

Fönsterglasarea

Arean på den yta som släpper igenom ljus. Man räknar alltså glaset i ett fönster, men inte fönsterkarmarna.

Förenklad nybyggnadskarta

En nybyggnadskarta som visar bland annat höjdpunkter, arbetsfix och information från detaljplanen (till exempel prickmark). Man brukar använda en förenklad nybyggnadskarta när man söker bygglov inom ett detaljplanerat område. Om man söker bygglov utanför ett detaljplanerat område är nybyggnadskartan likadan, förutom att den inte innehåller någon information från detaljplanen. Om man vill ansluta byggnaden till kommunens vatten- och avloppsnät ska man beställa en fullständig nybyggnadskarta.
Nybyggnadskarta

Förhandsbesked

Ett besked från kommunen om att det går bra att bygga på den platsen som man vill bygga något. Du kan söka om förhandsbesked om du ska göra ett större byggprojekt utanför kommunens detaljplanerade område (till exempel att stycka av en tomt eller bygga ett hus, en industribyggnad eller en anläggning). Då skickar du lite enklare handlingar för att kommunen ska kunna kontrollera om platsen är lämplig. Det kan vara skönt att veta att platsen man vill bygga på är okej innan man söker bygglov, eftersom en bygglovsansökan kan kosta mycket tid och pengar.

Om du har fått ett förhandsbesked har du två år på dig att ansöka om bygglov innan förhandsbeskedet går ut. Om du söker bygglov innan förhandsbeskedet går ut behöver kommunen bara kontrollera att det går bra att bygga det du vill bygga – vi behöver inte kontrollera platsen igen.
Förhandsbesked

Gemensamhetsanläggning

En anläggning som flera fastigheter eller bostäder delar på, till exempel en lekplats, en byväg eller parkeringsplatser.

Geoteknisk beskrivning

En handling som beskriver jorden och eventuella berg på en plats. Man behöver känna till markens egenskaper innan man börjar bygga på den.

Geoteknisk undersökning

En utredning som undersöker markens egenskaper på en plats, för att kontrollera om marken är lämplig att bygga på. Utredningen ska göras av en sakkunnig.

Grovutsättning

Man markerar var en byggnad ska stå på platsen innan man börjar bygga. Man kan göra både en grovutsättning och en finutsättning. Under grovutsättningen markerar man var byggnaden kommer att stå med 10 centimeters marginal, för att man ska kunna börja schakta och bearbeta marken. Man kan beställa en grovutsättning av kommunen eller ett privat mätbolag.

H–K

Höjdpunkter

Siffror på en nybyggnadskarta som visar hur hög marken är på olika ställen.

Interimistiskt slutbesked

Ett tillfälligt slutbesked som gäller en kortare tid. Du kan få ett interimistiskt slutbesked om bygget är färdigt men det finns en brist som man inte kan bortse från och som du måste åtgärda. Då kan du få ett interimistiskt slutbesked som gör att du kan använda hela eller delar av bygget medan du fixar det som behöver fixas. Det interimistiska slutbeskedet säger hur lång tid du har på dig att åtgärda bristen.

Kartering

När kommunen uppdaterar en primärkarta, efter att ha besökt platsen och gjort nya mätningar.

Klimatdeklaration

En handling som beskriver vilken klimatpåverkan en byggnad har, både när man bygger den och när man använder den.

Komplementbyggnad

En byggnad som är som ett komplement till ett bostadshus, till exempel ett garage, ett växthus, en gäststuga eller ett förråd. Komplementbyggnaden får inte sitta ihop med bostadshuset och den får inte dominera över bostadshuset. Man får inte använda en gäststuga som permanent boende. Vill man bygga ett permanent boende ska man göra ett komplementbostadshus.

Komplementbostadshus

En komplementbyggnad som är inredd så att man kan bo i den permanent. Man kan exempelvis använda ett komplementbostadshus som en extra bostad eller hyra ut det. Det finns lite högre krav på komplementbostadshus att de ska vara tillgängliga och uppfylla vissa energikrav.

Konstruktionsritning

En ritning från sidan som visar hur en byggnad är uppbyggd eller ska byggas, till exempel vilka material den består av, hur stabil den är och hur stor tyngd som de olika delarna klarar av.

Tänk på att du måste skicka fackmannamässiga ritningar till bygglovsenheten om du ska söka bygglov eller anmäla ett byggprojekt. Ta gärna hjälp av en arkitekt eller annan sakkunnig för att ta fram ritningarna. Om du är intresserad av gamla ritningar kan du oftast begära ut dem från kommunens arkiv.
Ritningar och andra handlingar

Kontrollansvarig

En oberoende person som ser till att ditt byggprojekt uppfyller alla kraven i bygglagstiftningen. Man behöver oftast inte en kontrollansvarig om man gör ett mycket litet och enkelt byggprojekt. Den kontrollansvariga ska bland annat hjälpa dig att ta fram ett förslag till en kontrollplan och vara med på mötena som du har med en bygglovsingenjör.

Kontrollplan

En slags checklista som visar

  • de kontroller som du som byggherre måste göra innan du bygger, medan du bygger och efter att du har byggt klart
  • vem som ska göra kontrollerna
  • vad man ska jämföra med när man kontrollerar (till exempel nybyggnadskartan).

Man gör kontrollerna för att säkerställa att bygget kommer att följa plan- och bygglagen. Det är du som har det yttersta ansvaret för kontrollplanen.

Kontrollplan för rivning

En kontrollplan som man använder i rivningsprojekt. Den kan också kallas rivningsplan.

Korsprickad mark

Kallas också korsmark. Ett område i en detaljplan som man generellt bara får bygga komplementbyggnader på.

Kulturvärden

Sådant som är kulturellt värdefullt, till exempel historiska byggnader. Man kan se något som värdefullt ur ett kulturhistoriskt, estetiskt eller socialt perspektiv. Eftersom vi vill bevara kulturellt värdefulla byggnader och landskap kan det innebära att du inte får bygga, ändra eller riva det du vill om byggprojektet påverkar ett kulturvärde.

Kungörelse

När kommunen ger någon bygglov annonseras det alltid i Post- och Inrikes Tidningar. Det kallas att beslutet kungörs.

L–M

Laga kraft

När en dom eller ett beslut, till exempel ett bygglov, vinner laga kraft innebär det att man inte längre kan överklaga domen eller beslutet.

Lokaliseringsprövning

En kontroll som miljö- och bygglovsnämnden gör om du söker bygglov för att göra något utanför kommunens detaljplanerade områden. Under lokaliseringsprövningen undersöker miljö- och bygglovsnämnden om platsen du vill bygga på är lämplig. De kontrollerar till exempel att platsen inte störst av buller och om det går att ordna vatten, avlopp och vägar till platsen.

Lägeskontroll

En kontroll som man gör när man bygger en ny byggnad. Lägeskontrollen görs efter utsättningen, men innan man gjuter grunden. Under lägeskontrollen jämför kommunens kart- och GIS-enhet utsättningen med startbeskedet.

Vi kontrollerar att följande stämmer:

  • byggnadens storlek och yttermått
  • måtten till fastighetsgränserna
  • höjden på grunden eller formen.

Marklinje

En linje på en fasadritning som visar markens nivå, hela vägen ut till tomtgränsen.

Marklov

Precis som ett bygglov är det ett tillstånd att göra något på en fastighet. Man kan behöva ett marklov om man ska schakta eller fylla ut marken. Man kan också behöva det om man ska fälla träd eller plantera skog.

Marknivå

Markens (varierande) höjd på en plats.

Markplaneringsritning

En ritning ovanifrån som visar var allting är på tomten. Den kan visa till exempel byggnadens placering, markhöjder, murar, parkering och infarter.

Tänk på att du måste skicka fackmannamässiga ritningar till bygglovsenheten om du ska söka bygglov eller anmäla ett byggprojekt. Ta gärna hjälp av en arkitekt eller annan sakkunnig för att ta fram ritningarna. Om du är intresserad av gamla ritningar kan du oftast begära ut dem från kommunens arkiv.
Ritningar och andra handlingar

Marksektionsritning

En ritning från sidan som visar markens höjd, från den ena tomtgränsen till den andra. Ritningen visar markens höjd nu och efteråt, om man ska ändra markens höjd.

Tänk på att du måste skicka fackmannamässiga ritningar till bygglovsenheten om du ska söka bygglov eller anmäla ett byggprojekt. Ta gärna hjälp av en arkitekt eller annan sakkunnig för att ta fram ritningarna. Om du är intresserad av gamla ritningar kan du oftast begära ut dem från kommunens arkiv.
Ritningar och andra handlingar

Materialinventering

Man undersöker vilka material som en byggnad består av, när man ska riva byggnaden eller en del av den. Materialinventeringen är till för att man ska kunna ta hand om materialen på ett säkert sätt.

Materialprover

Prover på en byggnads fasad, till exempel fasadens byggnadsmaterial och färger.

Medelmarknivå

Medelvärdet på hur hög eller låg marken är runt en byggnad. Det finns olika sätt att räkna ut medelmarknivån, till exempel fyrahörnsmetoden.

Miljöteknisk markutredning

En kontroll för att undersöka mark som man misstänker är förorenad.

N–P

Naturvärdesinventering

En kontroll som man gör om man misstänker att det finns naturvärden på en plats som behöver skyddas. Det kan till exempel handla om att bevara den biologiska mångfalden på platsen.

Nockhöjd

Se Taknockshöjd.

Nybyggnadskarta

En uppdaterad karta som visar en viss fastighet. Man beställer en nybyggnadskarta av kommunen. Då utgår vi från primärkartan, justerar den om den är inaktuell och tar sedan fram nybyggnadskartan baserat på den justerade primärkartan. Det finns olika typer av nybyggnadskarta. Se Fullständig nybyggnadskarta, Förenklad nybyggnadskarta och Nybyggnadskarta för anmälan.
Nybyggnadskarta

Nybyggnadskarta för anmälan

En nybyggnadskarta som bland annat visar höjdpunkter och arbetsfix. Man brukar använda en nybyggnadskarta för anmälan när man ska anmäla ett byggprojekt. Om man söker bygglov använder man istället en förenklad eller fullständig nybyggnadskarta.
Nybyggnadskarta

Planritning

En ritning ovanifrån som visar hur byggnaden ser ut invändigt. Ritningen visar till exempel vilka rum som finns, hur stora de är och var det sitter fönster och dörrar.

Tänk på att du måste skicka fackmannamässiga ritningar till bygglovsenheten om du ska söka bygglov eller anmäla ett byggprojekt. Ta gärna hjälp av en arkitekt eller annan sakkunnig för att ta fram ritningarna. Om du är intresserad av gamla ritningar kan du oftast begära ut dem från kommunens arkiv.
Ritningar och andra handlingar

Prestandadeklaration

En handling som visar att en kamin uppfyller kraven på exempelvis verkningsgrad och koldioxidutsläpp.

Prickmark

Ett område i en detaljplan som man generellt inte får bygga något på.

Primärkarta

En detaljerad, storskalig karta över ett litet område, till exempel ett kvarter eller en fastighet. Primärkartan visar allt som finns ovan jord, till exempel byggnader, vägar, lyktstolpar, elskåp, altaner och planteringar. Den används som bas när man tar fram nya kartor, exempelvis nybyggnadskartor.
Nybyggnadskarta

Profiler

Kallas även distanser. En sorts träkonstruktion som man använder för att visa en byggnads planerade yta på byggarbetsplatsen. Man sätter ut en profil i varje hörn och sedan spänner man snören mellan profilerna för att visa var byggnadens fasader kommer att vara.

R–S

Redovisning av dagvattenhantering

En beskrivning av hur man tänker ta hand om dagvattnet på en fastighet, till exempel regn. Man kan ta hand om dagvattnet exempelvis med så kallade stenkistor eller genom att leda vattnet till en bäck. Oftast kan man redovisa dagvattenhanteringen på nybyggnadskartan.

Relationshandling

En handling som man tar fram när byggprojektet är klart, för att visa hur byggnaden blev. Anledningen är att om man gjorde revideringar medan man byggde finns de såklart inte med i de ursprungliga handlingarna. Relationshandlingarna är till för att det ska finnas uppdaterad information om byggnaden ifall man skulle vilja bygga, ändra eller riva något senare.

Riksintresse

Ett geografiskt område, en plats, en anläggning eller en byggnad som är av värde för hela landet. Varje riksintresse har valts ut och skyddas så långt det är möjligt från sådant som kan skada dess värde. Det innebär bland annat att det kan vara svårt att få bygglov om byggprojektet påverkar ett riksintresse.

Exempel på riksintressen i Härryda kommun är Landvetter flygplats, Storåns dalgång och järnvägskorridorerna där Trafikverket föreslår att den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås ska gå.

Riksintressen kan påverka ditt bygglov

Rivningslov

Precis som ett bygglov är det ett tillstånd att göra något på en fastighet. Man kan behöva ett rivningslov om man ska riva en byggnad eller en del av en byggnad.

Rivningsplan

Se Kontrollplan för rivning.

Sakägare

En person eller ett företag som kan påverkas mycket av ett byggprojekt och som därför kan vilja invända mot projektet. Sakägare är ofta nära grannar.

Sakägarutskick

Ett brev som vi skickar till sakägare när någon har sökt ett bygglov som de kan påverkas av. Vi gör sakägarutskicket för att sakägarna ska få möjlighet att uttrycka sina synpunkter. Det är inte säkert att synpunkterna påverkar beslutet, men handläggaren läser dem oavsett.

Sammanhållen bebyggelse

Ett område som inte ingår i någon detaljplan men där det ändå kan finnas vissa regler som påverkar vad man får bygga. Ett område räknas som sammanhållen bebyggelse om det finns minst tre byggnader och de står på minst två tomter. Tomterna ska ligga bredvid varandra (gräns mot gräns) eller bara skiljas åt av till exempel en väg, gata eller gräsmatta.

Du kan se om din fastighet ligger inom en sammanhållen bebyggelse på den här sidan:
Kommunens karta över detaljplaner och bebyggelse Länk till annan webbplats.

Sektionsritning

En ritning från sidan som visar en genomskärning av huset. Ritningen visar till exempel alla måtten och var taket går.

Tänk på att du måste skicka fackmannamässiga ritningar till bygglovsenheten om du ska söka bygglov eller anmäla ett byggprojekt. Ta gärna hjälp av en arkitekt eller annan sakkunnig för att ta fram ritningarna. Om du är intresserad av gamla ritningar kan du oftast begära ut dem från kommunens arkiv.
Ritningar och andra handlingar

Situationsplan

En karta som man skickar in när man söker bygglov eller gör en anmälan. Situationsplanen är en nybyggnadskarta där man har fyllt i vad det är man vill bygga, ändra eller riva. Man baserar situationsplanen på en förenklad nybyggnadskarta, en fullständig nybyggnadskarta eller en nybyggnadskarta för anmälan, beroende på vad man ska bygga, ändra eller riva.

Om man bara ska söka förhandsbesked kan det räcka att man baserar situationsplanen på primärkartan. Då behöver man inte beställa en nybyggnadskarta från kommunen. Fråga bygglovsenheten om du är osäker.
Ritningar och andra handlingar

Slutsamråd

Ett möte som du som byggherre har med en bygglovsingenjör från kommunen och din kontrollansvariga. Ni träffas när du börjar bli klar med ditt bygge. Oftast träffas ni på byggarbetsplatsen.

Under slutsamrådet går ni igenom bland annat

  • hur du har följt kontrollplanen
  • att du har uppfyllt andra eventuella villkor i startbeskedet
  • om du har gjort några avvikelser från bygglovet eller startbeskedet.

Det behövs inget tekniskt samråd om ditt byggprojekt är litet/enkelt.

Slutbesked

Ett dokument som säger att du får börja använda det du har byggt. Du får inte börja använda det du har byggt förrän du har fått ett slutbesked från kommunen. För att få ett slutbesked måste du visa att du har uppfyllt alla kraven i bygglovet, kontrollplanen och startbeskedet.

Startbesked

Ett dokument som säger att du får börja bygga. Du får inte börja bygga förrän du har fått ett startbesked från kommunen.

Startbeskedet talar också om

  • vem som är kontrollansvarig
  • vilka krav som ditt bygge måste uppfylla för att du ska få ett slutbesked
  • hur länge bygglovet och startbeskedet gäller.

Du får ett startbesked från kommunen när vi har gått igenom din anmälan, när du har blivit beviljad bygglov eller när ni har haft det tekniska samrådet (om ni ska ha ett sådant).

T–U

Takfot

Se takutsprång.

Taknock

Den del av ett sadeltak där de sluttande delarna av taket möts.

Taknockshöjd

Höjden på en byggnad, från medelmarknivån till taknocken. Man räknar inte med skorstenar, TV-antenner och liknande.

Takutsprång

Den del av taket som sticker ut utanför fasaden.

Takås

Se taknock.

Teknisk beskrivning

Samma sak som en konstruktionsritning, fast skrivet med text.

Tekniskt samråd

Ett möte som du som byggherre har med en bygglovsingenjör från kommunen och din kontrollansvariga. Ni träffas när du har fått bygglov, men innan du får ditt startbesked och kan börja bygga.

Under det tekniska samrådet går ni igenom bland annat

  • hur bygget ska gå till
  • ditt förslag till kontrollplan
  • handlingar som du har lämnat in
  • hur många arbetsplatsbesök som kommer att behövas.

Det behövs inget tekniskt samråd om ditt byggprojekt är litet/enkelt.

Tidsbegränsat bygglov

Ett bygglov som låter en bygga något som man bara behöver under en viss tid. Med ett tidsbegränsat bygglov får man behålla det man har byggt i uppemot tio år. Efter de åren kan man ansöka om att förlänga bygglovet i fem år. Sedan måste man ta bort det man har byggt.
Tidsbegränsat bygglov

Tillgänglighetsutlåtande

Alla nya bostadshus och offentliga byggnader måste vara tillgängliga. Ett tillgänglighetsutlåtande intygar att ritningarna för ett byggprojekt följer de lagar och regler som finns om tillgänglighet. En certifierad sakkunnig ska granska ritningarna och ta fram tillgänglighetsutlåtandet. Man behöver oftast bara ett tillgänglighetsutlåtande om man bygger offentliga byggnader eller flerbostadshus. Ibland behöver man det även när man bygger ett enbostadshus.

Tomt

En bit mark som tillhör en eller flera byggnader och som behövs för att man ska kunna använda byggnaderna till det de är till för (till exempel som bostad).

Totalhöjd

En byggnads totala höjd, från medelmarknivån till den byggnadens högsta punkt (till exempel toppen på skorstenen).

U-värdesberäkning

Ett dokument som visar u-värdena hos en byggnads olika delar. U-värdet är ett mått på hur bra ett material leder värme. U-värdesberäkningen visar med andra ord hur värmeisolerad en byggnad är.

Upplag

Upplag är att förvara någonting utomhus, till exempel byggnadsmaterial, avfall eller containrar, men också att ställa upp bilar, båtar och husvagnar. Ibland kan du behöva söka bygglov för upplag. Om du är osäker på om du behöver söka bygglov för upplag kan du fråga bygglovsenheten.

Utsättning

Kallas även utstakning. Man markerar var en byggnad ska stå på platsen innan man börjar bygga. Se även Grovutsättning och Finutsättning.

V–Ö

VA-ritning

Ungefär som en planritning, men den visar vatten- och avloppsledningar och var de ska ligga.

Tänk på att du måste skicka fackmannamässiga ritningar till bygglovsenheten om du ska söka bygglov eller anmäla ett byggprojekt. Ta gärna hjälp av en arkitekt eller annan sakkunnig för att ta fram ritningarna. Om du är intresserad av gamla ritningar kan du oftast begära ut dem från kommunens arkiv.
Ritningar och andra handlingar

Ventilationsritning

Ungefär som en planritning, men den visar ventilationssystemet.

Tänk på att du måste skicka fackmannamässiga ritningar till bygglovsenheten om du ska söka bygglov eller anmäla ett byggprojekt. Ta gärna hjälp av en arkitekt eller annan sakkunnig för att ta fram ritningarna. Om du är intresserad av gamla ritningar kan du oftast begära ut dem från kommunens arkiv.
Ritningar och andra handlingar

Verksamhetsbeskrivning

Ett dokument som beskriver den verksamhet som man ska ha i en byggnad. En verksamhetsbeskrivning ska till exempel beskriva syftet med verksamheten, hur många som ska arbeta där, hur många besökare eller kunder som ska besöka verksamheten och hur många transporter som ska åka till och från verksamheten.

Yttrande

Ett tillfälle att uttrycka en åsikt eller fundering. Man kan exempelvis få möjlighet att yttra sig när någon annan har sökt ett bygglov som påverkar en. Då kan man invända mot bygglovet. Kommunen kan också be en annan myndighet att yttra sig om ett visst dokument. Då frågar vi om de kan bidra med sitt perspektiv.

Åtgärd

Ett annat ord för ett byggprojekt, till exempel att bygga en altan, fälla träd eller riva en byggnad.

Öppen area (OPA)

All yta som är en del av en byggnad eller struktur, men som inte är omsluten av väggar. Man räknar till exempel arean hos carportar och balkonger, men inte gräsmattor.

Översiktsplan

Ett dokument som visar kommunens långsiktiga plan för hur man får bygga och använda marken och vattenområdena i kommunen. Det är kommunen som tar fram översiktsplanen. Den visar framtidsvisioner och hur kommunen ska ta hänsyn till allmänna intressen och riksintressen. Översiktsplanen ska ge en vägledning och är inte juridiskt bindande. Däremot är detaljplanerna juridiskt bindande och styr i detalj vad man får och inte får bygga på olika platser.

Kan vi göra sidan bättre?

Lämna dina synpunkter



Ange din e-postadress om du önskar svar på din synpunkt
Senast ändrad: 2024-03-27