Inblick i Lärstämma 2024 – Kvalitet i undervisningen

Tisdagen den 27 februari 2024 genomfördes Lärstämman för sextonde året i rad. Över tusen pedagoger och andra professioner gavs möjlighet att delta i inspel och kollegialt lärande. Med stöd av detta är syftet att utveckla kvaliteten i undervisningen långsiktigt i våra verksamheter. Lärstämman är en del av helheten och arbetet med förbättringar pågår hela tiden. Utifrån den gemensamma riktningen anpassar och bearbetar därför förskole- och skolenheterna innehållet till sin lokala kontext, sina förutsättningar och de egna förbättringsprocesserna, vilket fanns möjlighet till under eftermiddagen.

I denna artikel får du som läsare möjlighet att ta del av förmiddagens inriktningar och aktiviteter samt läsa kort om utbildningen i dokumentationssystemet Prorenata som anordnades för elevhälsans personal denna dag.

Förskola och pedagogisk omsorg - Språkundervisning och förutsättningar för god språkutveckling

Digital föreläsning med Karolina Larsson, legitimerad logoped, arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare i Halmstads kommun samt är doktorand vid Lunds universitet.

Karolina Larsson som föreläste för dagbarnvårdare samt pedagoger i förskolan och öppna förskolan inledde sin föreläsning med att säga att “oavsett var i språkutvecklingen ett barn befinner sig, hur lätt eller svårt barnet har för att tillägna sig språk, så är det barnets omgivning, dess språkvanor och barnets eget vardagsspråkande som kommer att avgöra hur mycket språk barnet tillägnar sig”. Här menar Karolina att alla som arbetar med de yngre barnen har en viktig uppgift i att vara förebilder och att använda sig av det egna språkandet, ge språklig input, vidga och stretcha språket i alla sammanhang för att barnen ska få möjlighet att utveckla sitt språk och tänkande.

Karolina vill sätta leken i centrum för språkundervisningen. Varför då? Jo, för det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att språkundervisning som tar sin utgångspunkt i lek, dramatisering och upplevelser drar nytta av barns naturliga lust och dragning till lek och fantasi. Hon säger också att responsivitet är den allra viktigaste strategin för pedagoger som arbetar med barns språkutveckling. Responsivitet innefattar att ha en förmåga att kunna lyssna in och ställa nyfikna frågor till barnen och deras initiativ samt att använda ett rikt språk som utmanar och stödjer barnen att delta aktivt i samspel.

För att få kvalitet i språkundervisningen behövs ett systematiskt arbete med medvetna strategier som att observera och kartlägga, för att hela tiden förfina och justera innehållet i den. Att kartlägga barnens språkutveckling utifrån olika delar som exempelvis turtagning, talutrymme, begreppsförståelse, kunskapsspråk, upplevelsebaserat lärande, maktstrukturer och kodväxling är viktigt för att kunna ge rätt förutsättningar i undervisningen så att alla barn ges möjlighet till att utveckla sina språk. Karolina gav exempel på hur filmande kan vara ett användbart redskap för att analysera språkundervisningen. I slutet av föreläsningen fick pedagoger pröva på att använda samtalsanalys som metod i en workshop.

Karolina Larssons föreläsning var en uppföljning på hennes föreläsning Språkundervisning som gör skillnad! som vi fick ta del av i augusti 2023. Den handlade om vad generell språkutveckling innebär för ett barn och är du nyfiken på att läsa mer finner du en länk till artikeln om detta längre ner.

Grundskola och anpassad grundskola: Förskoleklass till år 9 – Utveckling av kvalitet i undervisningen

Digital förmiddag med livesändning av föreläsning med lektor Torbjörn Ott. Torbjörn arbetar på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet med lärarutbildning, rektorsutbildning, forskning och skolutveckling.

“Det är helt avgörande att eleverna får känna att de har något de är bra på”
Andria Zafirakou, Global teacher prize 2018

“Om en planta inte växer, skyller man inte på plantan. Man gör något åt miljön.
Maggie Macdonell, Global teacher prize 2017

Under sin föreläsning lyfte Torbjörn Ott bland annat fram 12 punkter som han byggde tankar och uppmuntran till handling kring. I samband med resonemangen konkretiserades detta med citat och referenser som utgångspunkt. Syftet med föreläsningen var att bjuda in till reflektioner om undervisning, vad dess kvalitet kan bestå i samt hur den kan utvecklas.

“Undervisningen - den viktigaste aktiviteten i skolan för att påverka elevernas lärande - bör alltså vara väl motiverad och riktningsstyrd, förberedd och genomtänkt, trygg, stimulerande, socialt och relationellt orienterad och intellektuellt utmanande” (Andersson m.fl. 2022, s.79)

De tolv punkterna som Torbjörn presenterade:

1. Gör så att varje elev känner att den har något den är bra på.
2. Skapa goda relationer med eleverna.
3. Visa omsorg.
4. Skapa trygga miljöer.
5. Utveckla hälsosamma, kreativa aktiviteter.
6. Utgå från elevernas behov.
7. Se alla elever.
8. Utgå från att alla elever är kapabla.
9. Planera utifrån elevernas styrkor.
10. Engagera er i kollegialt lärande.
11. Tänk brett om data över elevernas kunskapsutveckling.
12. Utgå från det ni vet när ni planerar fortsättningen, utvärdera och
börja om.

Dokumentation för undervisning och lärande var ett annat avsnitt som ägnades tid åt under föreläsningen. Dokumentationen hjälper till att betrakta vardagslunken och lyftes fram som en viktig del i att vara lärare och i skolutveckling. Koppling till ämnet gjordes bland annat genom följande citat:

”Den hjälper dem att lägga märke till detaljer och småsaker som oftast omedvetet sorteras bort ur deras uppmärksamhetsfält, den hjälper dem att ta steget från ’det hände inget särskilt under lektionen’ till ’ det hände massor’”. (Hirsch, 2021. s. 86)

Under föreläsningen uppmuntrades de cirka 600 lyssnarna att fundera tillsammans i korta pass. Exempel på frågor som ställdes:

• Vad tänker ni på när ni tänker på kvalitativt god undervisning?
• Hur kan vi skapa en undervisning av god kvalitet?
• Vad tänker ni på när ni tänker på dokumentation?
• Hur gör du för att ta vara på elevernas delaktighet?
  

Grundskola: lärare i fritidshem och övrig personal i fritidshem - Riskfylld lek och undervisning

Digital föreläsning och kollegialt lärande där personalen var på plats under förmiddagen på Furuhällsskolan i Mölnlycke. Föreläsningen gavs av Suzanne Axelsson som har en master i Early Childhood Education och hon är bland annat verksam inom förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet.

I Furuhällskolans matsal samlades omkring 140 av kommunens pedagoger i fritidshem och fritidsklubb för att lyssna på Suzanne Axelssons digitala föreläsning ”Riskfylld lek och undervisning”. Suzanne har också skrivit en bok med samma namn (2023), du finner referensen längre ner på sidan.

Riskfylld lek innebär att barn får utforska och utmana sig själva i en säker, men utmanande miljö. Detta uppmuntrar barn att utveckla förmågan att bedöma risker och ta ansvar för sina egna handlingar. Leken är en viktig del i barnens utveckling och utbildning, därmed är samarbetet mellan skola och fritidshem mycket viktigt.

Suzanne uppmuntrade till att skapa en lekstrategi på fritidshemmen som svarar på barnens möjlighet till riskfylld lek. Pedagogens roll bör vara att stötta genom att observera leken, inte för att kontrollera, utan för att kunna veta vad det är för kunskap barnen behöver för att kunna utveckla sina förmågor. Suzanne pratade också om fantasin som en kunskapsbaserad spekulation, det vill säga att det behövs mycket kunskap för att kunna fantisera. Leken behövs för att kunna förhålla sig till en komplex värld och för att utveckla förmågor som självreglering, koncentration, autonomi, kompetens och problemlösning.

Efter föreläsningen fick pedagogerna möjlighet till kollegialt lärande i tvärgrupper kring frågor som ligger till grund för att erbjuda barnen en riskfylld och utvecklande lek. Vilka kategorier av lek är vi bra på att erbjuda? Vad behöver vi utveckla? Exempel på kategorier är höjder, verktyg, kamplekar eller gå vilse-lekar.

De här tankarna delgav några deltagare efter grupparbetet:

“Man fick mycket inspiration.”
“Det väcktes mycket diskussioner i samtalet efteråt om vad barnen får och inte får göra. Jag upplever att vi förbjuder mycket i skolan, kanske för mycket.”
“Varför får barnen klättra i en klätterställning men inte i träden?”
“Det är för mycket regler.”

Elevhälsans personal – implementering av dokumentationsverktyget Prorenata

Utbildningsdag under ledning av Gustav Jonsson, skolpsykolog och ledningsansvarig för psykologer och logopeder i kommunen, Tilda Enerås, skolkurator och Mia Alström Larsson, specialpedagog.

Hela dagen användes till en gemensam utbildning i och kollegialt lärande kring det nya dokumentationssystemet Prorenata. Cirka 80 deltagare från förskola och grundskola fick både kunskapspåfyllning och möjlighet att testa systemet samt samtala med kollegor, dels i de egna teamen, dels i professionsspecifika grupper.

Vid dagens slut var de flesta såklart trötta efter en innehållsrik dag, men också taggade att fortsätta arbetet med att implementera systemet och utveckla användandet på den egna enheten/inom det egna teamet. Många frågor blev besvarade under dagen, men många nya väcktes också. Det är väl så det ska vara på riktigt bra utbildningsdagar?

Referenser

Andersson, E., Rudsberg, K., Sundhäll, M. & Teledahl, A. (2022). Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring – ett helhetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur

Axelsson, S., (2023). Riskfylld lek och undervisning. Stockholm: Lärarförlaget

Hirsch, Å. (2021). Dokumenterad utveckling och utvecklande dokumentation. I: Å. Hirsch &
A. Olin. Skolutveckling i teori och praktik. Malmö: Gleerups.

Maggie MacDonell ICSEI 2019
Andria Zafirakou SETT 2019

Exempel på tidigare artiklar på Pedagog Härryda kopplade till artikelns innehåll

Språkundervisning som gör skillnad Länk till annan webbplats.

Kvalitet i undervisningen Länk till annan webbplats.

Femtonde lärstämman genomförd för all personal i för- och grundskola Länk till annan webbplats.

Lärstämman fyller 14 år! Länk till annan webbplats.