Till innehållet

Lärstämman fyller 14 år!

Artikel publicerad: 11 mar 2022

Redan i mars 2009 genomförde vi den första Lärstämman i Härryda kommun. Stängningsdagen i mars har sedan dess varit vikt för den årligen återkommande kompetensutvecklingsinsatsen för förskola och grundskola.

Bild på föreläsare framför en publik.

Förra veckan samlades ca 1 200 anställda inom förskola och grundskola för att delta i årets Lärstämma som då fyllde fjorton år. Förskolan hade, liksom förra året, fokus på tre områden som man arbetat med under några år: relationell pedagogik, språkutveckling och barnrättsperspektivet.

”En viktig lärdom var hur språket är särskilt viktigt för att främja demokratin” uttryckte en av deltagarna medan någon annan beskrev ”många frågeställningar som gav nya reflektioner i arbetsgruppen”.

Grundskolan lyssnade till professor Ulf Blossing, Göteborgs universitet, och hans forskning kring framgångsrika skolor. Han betonade vikten av att organisera hela skolan för förbättringsarbete och att använda mellanledare (t.ex. förstelärare) i utvecklingsprocesser och uppföljning.

Från en grundskola uttryckte rektor att ”det var ett aktuellt ämne som all personal på skolan kunde ha användning för och något att samlas kring när vi nu tar ut en gemensam riktning i utvecklingsarbetet”.

Bakgrund

Lärstämman har sitt ursprung ur arbetet med PBS (ProblemBaserad Skolutveckling) tillsammans med Karlstads universitet och skolforskaren Hans Åke Scherp. Under åren 2003 till 2012 samarbetade vi med Hans Åke och blev en del av hans forskning. Utgångspunkten var att utveckling börjar i vardagsverksamheten och de problem och dilemman som lärare och rektorer ställs inför.

En lärstämma fokuserar därför på att deltagarna får ny kunskap, fördjupa den tillsammans med andra och därefter ges förutsättningar att omsätta den i sin vardag. Inom PBS var det centralt att alla delar med sig av sin kunskap och erfarenhet.

När förskola och grundskola i Härryda kommun startade sina lärstämmor använde vi oss av externa föreläsare under några år, innan vi själva steg in och delade med oss av våra kunskaper. Däremot har alltid eftermiddagarna använts till att fördjupa samtalen kring temat – antingen på enheten, med en grannenhet eller i pedagogiska/geografiska området. Detta för att kunna omsätta lärdomarna i den egna verksamheten.

De första åren

Programmen för lärstämmorna berättar en tydlig historia över hur förskola och grundskola utvecklats både lokalt och nationellt och vilka frågor som varit aktuella genom åren. När vi började 2009 var hållbarhetsbegreppet ganska nytt i skolsammanhang och vi uttryckte oss kring hållbart lärande, hållbar utveckling, hållbar skola och hållbart ledarskap.

I grunden handlade det ju om att öka vår förståelse kring olika områden så att det gav kunskaper på djupet som fanns kvar och fungerade över tid. I samband med det aktualiserades också relationens betydelse för lärande. Den professionella relationen som ger utrymme för stöd, utmaningar och förväntningar – både gällande barn, elever och alla vuxna som finns inom våra verksamheter. Relationer skapas i möten och den andra lärstämman fick därför symboliseras av trafikskylten mötesplats som flera av oss känner igen från gamla smala bilvägar.

Redan 2011, vid den tredje lärstämman, började vi använda oss av interna föreläsare från Utvecklings- och stödenheten. Samma år kom grundskolans nya läroplan Lgr11 ut och året innan hade förskolan fått sin läroplan reviderad. Arbetet med dessa skedde vid andra tillfällen, men lärstämman sammanfattade ändå kapitel ett och två i läroplanerna genom att lyfta förhållningssätt, ledarskap, kommunikation, kreativitet och motivation för att ge växtkraft för ökat lärande. Vid detta tillfälle samarbetade vi även med Mölndals stad.

Rötter och vingar

Förskolans och grundskolans gemensamma helhetsidé Rötter och vingar lade grunden för flera lärstämmor genom att fokusera på de sex delområdena under ett antal år. På så sätt togs också ett omtag av Rötter och vingar så att fler medarbetare skulle omfattas av innehållet. Eftersom helhetsidén är gemensam genomfördes också eftermiddagarna vid dessa tillfällen i ett 1-16 års perspektiv i de geografiska områdena.

2015 tog vi steget fullt ut och lät kommunens förstelärare och förskollärare ansvara för alla föreläsningar och workshops. Programpunkterna hade stor bredd, allt från aktuell forskning till metodik inom matematik, naturvetenskap och språk via lärmiljöer och lärprocesser. Det gemensamma var ändå att det var väldigt barn- och elevgruppsnära.

Omvärlden utmanar

Samma år tog Sverige emot ett stort antal flyktingar från Syrien, Afghanistan och andra krigsdrabbade områden i deras närhet. Det blev stora utmaningar för våra verksamheter och på lärstämman 2016-17 fanns ett stort behov av att få stöd i hur vi behövde tänka, dela med oss av erfarenheter samt skapa en verksamhet där barn och elever kände stor tillhörighet. Mångfald och inkludering blev begrepp som var centrala under många år och fortfarande är aktuella när vi ska möta barn och elever utifrån sina behov och förutsättningar.

De senaste åren har lärstämman närmat sig ansvaret för ett gott ledarskap samt en god kvalitet i undervisningen. Även styrdokumentens skrivningar gällande detta har förstärkts. Mycket av skolforskningen har under senaste tid också fokuserat på skolans grunduppdrag, det vill säga undervisningen. Forskare, exempelvis Ulf Blossing, har visat på hur framgångsrika förskolor och grundskolor alltid har undervisningen i fokus och att en genomtänkt organisationen med grupperingar och möten ger förutsättningar för att utveckla undervisningen ytterligare.

När lärstämman fyllde tonåring var det äntligen dags för att ägna hela dagen åt ”Elevhälsan börjar i undervisningen”. Elevhälsa är något alla som arbetar i förskola och grundskola ansvarar för och som beskrivs i den kommungemensamma elevhälsoplanen från 2020. Till stöd i arbetet finns den samlade elevhälsan med alla sina specialistkompetenser. Föreläsningen varvades med workshops för att lättare kunna omsätta elevhälsoarbetet i vardagliga situationer.

Oavsett om du deltagit på alla, några eller någon enstaka lärstämma i Härryda kommun så är du bara att gratulera. Att hålla en kompetensutvecklingsinsats vid liv under så lång tid och samtidigt utveckla den efter de förändringar och förutsättningar som ges från omvärlden och styrdokument är unikt. Kanske din syn på denna kompetensutvecklingsdag i mars nu påverkats på något sätt och förhoppningsvis ser du den i ett större sammanhang.

Välkommen på lärstämma 2023 igen!

Kontakta redaktionen

Kan vi göra sidan bättre?

Lämna dina synpunkter



Ange din e-postadress om du önskar svar på din synpunkt