Till innehållet

Femtonde lärstämman genomförd för all personal i för- och grundskola

Artikel publicerad: 14 mar 2023
Skribent: Annika Gry

Redan i mars 2009 genomfördes den första lärstämman i Härryda kommun. Stängningsdagen har sedan dess varit en återkommande kompetensutvecklingsdag för personalen i för- och grundskola.

Bild på fem personer framför en dator.

Mer om bakgrunden och historiken till lärstämman

Femtonde året i rad

I år genomfördes lärstämman för femtonde året i rad. Syftet var som vanligt att fördjupa det systematiska kvalitetsarbetet som pågår inom för-och grundskola och att ge inspiration till det fortsatta utvecklingsarbetet. Lärstämman som i år genomfördes digitalt inleddes med en presentation av verksamhetscheferna för för- och grundskolan, Hasby Lyrhem och Dennis Pavlovic. Därefter presenterades en del resultat och analyser av barn- och elevers lärande av kvalitetsutvecklare Ann Nilsson-Mäki.

Förskolans lärstämma

Fokus på förskolans lärstämma var i år språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt. Pedagogerna fick bland annat lyssna på en digital föreläsning av Polly Björkman. I utvärderingarna framkom det att många tycker att valet av ämnet var inspirerande och att de fick mycket tankar av att lyssna på analyserna av kartläggningen i förskoleklassen. En del tyckte att innehållet i föreläsningen var för grundläggande då de arbetat mycket med språk innan och deltagarna efterlyste mer fördjupning framöver. Många saknade att få ta del av innehållet fysiskt istället för att lyssna på inspelningar. Samtidigt uppskattade deltagarna att upplägget gav möjlighet till att stoppa filmen och diskutera frågor som dyker upp med kollegorna.

Vi ställde några frågor om lärstämman till Patrik Pedersén, rektor för Björkängen, Hindås och Eskilsby förskolor. Han är relativt ny i kommunen och deltog på sin första lärstämma.

Vad tyckte du om upplägget?

Jag uppskattade det flexibla upplägget kring dagen. Både att föreläsningarna gick att ta del av på enheterna, men även möjligheten att styra tiden för när man skulle se dom. Vi uppskattade ämnesområdet språkutvecklande arbetssätt som var valt för det harmoniserade väl med vad vi inom förskolan arbetar med som förbättringsområde.

Var lärstämmans innehåll hjälpsamt utifrån ert systematiska kvalitetsarbete?

Jag tycker att den var hjälpsam utifrån perspektivet att personalen fick en samlad bild av hur strukturen med det systematiska kvalitetsarbetet hänger ihop även på huvudmannanivå. Återkopplingen från kartläggningsmaterialet i förskoleklass hjälpte mina pedagoger att se vad skolan ser utifrån ett kunskapsperspektiv på matematik och svenska. Detta underlag är ju på ett sätt facit av de kunskaper inom matematik och svenska som barnen har med sig efter sina år inom förskolan.

Vad kommer ni jobba vidare med utifrån innehållet på lärstämman?

Föreläsningen om flerspråkighet har gett mina verksamheter ytterligare verktyg för att arbeta vidare med språkundervisningen på ett strukturerat sätt. Vi kommer bland annat att fokusera mer på ordbilder framöver.

Kan du ge exempel på något som ni fastnade särskilt för under dagen?

Att flerspråkiga tysta barn är inte tysta och den matematiska kompetensen som Ann Nilsson-Mäki pratade om kring olika matematiska strategier.

Grundskolans lärstämma

Grundskolan hade ett flertal moduler att välja mellan. Till varje modul fanns som för förskolan underlag, filmer och förslag på frågeställningar. Många enheter hade valt att arbeta med modulen där Annika Jäverby föreläste om tidiga insatser och åtgärder för att främja skolnärvaro. I utvärderingar framkom bland annat att föreläsningen väckte tankar kring hur övergångar mellan stadier och rutiner kan göras smidigare och mer effektiva. En annan modul som handlade om kommunikation och assisterande teknik valdes av Rävlandaskolans senare del. Vi bad Viveka Grimslätt, biträdande rektor på enheten, att svara på några frågor om hur dagen varit.

Var lärstämmans innehåll hjälpsamt utifrån er enhets systematiska kvalitetsarbete?

Ja, det var den. Vi valde föreläsningen kommunikation och assisterande teknik som passar väl in i vårt förbättringsarbete samt språk- och kunskapsutvecklande arbete. Efter den inspelade föreläsningen hade vi förmånen att få ytterligare en föreläsning av logoped Ebba Almsenius, där vi fick en djupdykning i att undervisa om ämnesövergripande begrepp.

Lyft fram något som ni särskilt fastnade för under dagen?

Ebba gav oss många konkreta tips på hur vi kan arbeta med eleverna under lektionstid med tankekartor och begreppslistor i programmet Widget Online. Hon gav oss också nya användbara begrepp som bidrar till att utöka vårt gemensamma språk inom det språk- och kunskapsutvecklande arbetet.

Utifrån dagens innehåll, nämn en sak som ni kommer fokusera på särskilt framöver?

Vi har inlagda pass under våren då vi arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbete. Vi kommer att välja någon/några av de modeller som Ebba introducerat för oss och pröva dem i verksamheten.

Kommunikation och assisterande teknik

En av de som höll i innehållet på lärstämman var logoped Ebba Almsenius som arbetar inom Elevhälsa och utveckling. Så här berättar hon om tanken bakom modulen Kommunikation och assisterande teknik och om eftermiddagen på Rävlandaskolans senare del.

Jag och Susanne Karlsson Bandelin (specialpedagog på enheten verksamhetsutveckling) hade satt ihop en föreläsning till lärstämman som handlade om kommunikation, språk och användning av assisterande teknik för läs och skriv. Tanken var att vi ville visa på helheten, allt från lärarens kommunikativa strategier i klassrummet för att skapa engagemang i undervisningen till användning av visuella stödstrukturer och symbolkommunikation för utveckling av elevernas ordförråd och begreppsliga förmåga.

Vi visade även på användning av assisterande teknik i kombination med andra metoder för elever i den tidiga läs- och skrivutveckling till hur elever på högstadiet (med eller utan läs- och skrivutmaningar) kan använda olika stödfunktioner och program i datorn för att stötta läs- och skrivförmåga. Av de reaktioner och återkopplingar jag har fått så verkar föreläsningen ha tagits emot väl. Den verkar ha väckt nyfikenhet kring ett eller flera områden att jobba vidare kring.

Ämnesövergripande ord och förmågor

Under lärstämmans eftermiddag var jag på Rävlandaskolan åk 7-9 och hade en fördjupande föreläsning om hur man kan utveckla elevernas begreppsliga förmåga med fokus på ämnesövergripande ord och förmågor. Forskning har visat att de allmänakademiska orden och begreppen är avgörande för förståelsen, att eleverna inte lär sig dessa ord enbart genom att de används i ett sammanhang och att dessa begrepp behöver undervisas kring explicit. Dessa ord är också avgörande för hur du som elev tar dig an och lär dig de mer ämnesspecifika begreppen. Jag upplevde att det blev bra diskussioner, men att pedagogerna upplevde det som ganska utmanande att få till en systematik i arbetslaget kring vilka ord de bör fokusera på och när.

Egna upplägg

Flera skolor valde att ägna dagen åt ett eget upplägg. Till exempel arbetade Backaskolan vidare med språkutvecklande arbetssätt i matematik. Dagen innehöll många bra samtal i kollegiet tillsammans med en fin presentation som hölls av förstelärare och specialpedagog. Enligt pedagogerna var det ett mycket bra innehåll som kändes verksamhetsnära och lärorikt.

Utvärdering

I utvärderingarna av lärstämman framkommer att flera pedagoger känner sig precis som förskolans pedagoger lite trötta på det digitala formatet. Men det finns också kommentarer om att man uppskattat att föreläsningarna har varit digitala och att de har suttit i sina arbetslag och det har gett möjlighet till diskussioner kring arbetslagets arbetssätt.

Några pedagoger skrev i utvärderingen att de upplever sig utmanade och lite ifrågasatta utifrån föreläsningen om analys och resultat medan andra skrev att det är viktigt att vi får alla grundstenar för att kunna bygga vidare och skapa goda möjligheter för lärande tillsammans med barnen.

Kontakta redaktionen

Kan vi göra sidan bättre?

Lämna dina synpunkter



Ange din e-postadress om du önskar svar på din synpunkt