Kvalitet i undervisningen

Syftet med den här artikeln är att bjuda in dig som läsare till tankar om undervisning och vad dess kvalitet kan bestå i med utgångspunkt i exempel från forskning. Undervisning är den viktigaste byggstenen i Sveriges bästa skola och “kvaliteten i undervisningen ska öka” är ett tydligt mål för i det systematiska kvalitetsarbetet för verksamheterna för- och grundskola.

Joakim Svensson under en lektion på Furuhällsskolan i Mölnlycke.

Vad är undervisning?

I skollagen (SFS 2010:800, 1 kap. 3§) definieras undervisning enligt:
processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden.

Vidare i skollagen (SFS 2010:800, 3 kap. 2§) står det att alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

På så vis ramas undervisningen och dess mål in. Med utgångspunkt i målet för ämnena behöver då lärarna planera, genomföra och följa upp undervisningen så att kvaliteten är god och utvecklas i takt med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vad är god kvalitet i undervisningen?

I Håkansson och Sundberg (2012) diskuteras omöjligheten att fullt ut på vetenskaplig väg bestämma några universella principer för kvalitativ undervisning. Det är beroende av ämne, barnens ålder eller kulturella och nationella sammanhang. Det är så att alla undervisningssituationer till delar är unika. Att undervisning och lärande både är ett forsknings- och ett praktikfält gör att det kan uppstå problem med att isolera de enskilda och avgränsade sätten att undervisa som det bästa. Ändå har författarna funnit vissa generella principer om god undervisning som återkommer och håller över tid.

Forskning inom undervisning och lärande visar att kvalitativt god undervisning är välorganiserad, planerad och reflekterande. Vidare bygger den på gedigen ämneskunskap och på att denna används effektivt i förhållande till eleverna. Kvalitativ undervisning innehåller också en förståelse för barnens och elevernas utvecklingsbehov. En undervisning som är varierande, utmanande och inspirerande samt uppmuntrar till självständigt lärande, underlättar lärande och stimulerar till kreativitet och fantasi. Det här sättet att se på undervisning utifrån principer kan beskrivas och uttryckas på olika vis, något du kan läsa mer om i boken Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Utifrån en sammantagen bild kan konstateras att en kombination av innehållsaspekter och psykologiska aspekter, samt en förmåga hos läraren att samtidigt hantera pedagogiska och didaktiska val är framgångsfaktorer inom olika underkategorier till undervisning. För exempel gällande lektionsplanering, genomförande av undervisning, pedagogisk bedömning och återkoppling utifrån bedömning.

Framgångsrik undervisning präglas av lärarens reflekterande överväganden om urvalet av kunskaper och innehåll, där kvalitet står framför kvantitet. Över tid har synen på undervisning som en enkelriktad förmedling ersatts av tankar om undervisning som ett medierat lärande där undervisningsinnehåll inte kan stå separat mot form. Undervisning som bidrar till en ökad måluppfyllelse hos eleverna förutsätter en förståelse av målen hos läraren samt en förståelse hos denne för målens relation till ett samhälle i förändring. De professionella i skolan kan vägledas i forskning som pekar på vikten av att undervisningen stödjer utveckling av grundläggande kunskaper, men även uppmuntrar icke ämnesspecifika förmågor som problemlösning eller analytisk förmåga. Även att eleverna ska få syn på och beskriva centrala idéer och begrepp inom olika ämnesområden, till deltagande i diskussioner om kunskapers värde och användning är något att ta fasta på.

Tre centrala områden att reflektera kring och förhålla sig till

Skolinspektionen är en statlig myndighet som arbetar för att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten tillser också att skolor följer lagar och regler. På Skolinspektionens hemsida slår myndigheten fast, om undervisning, att dess innehåll och upplägg bör spegla de värden skolan ska förmedla enligt läroplanen. Det lyfts fram att variation och ett aktivt lärarstöd med höga förväntningar ska genomsyra undervisningen och bidra till ett stödjande undervisningsklimat.

Aktivt lärarstöd innebär att läraren:

ger eleverna aktivt stöd och möjlighet att utveckla och använda olika strategier för sitt lärande
leder och styr undervisning och arbetsprocesser på ett välstrukturerat sätt så att eleverna kan och vill ta ansvar för sin kunskapsutveckling
förklarar så att eleverna förstår och säkerställer att de kommer igång med skolarbetet och behåller engagemanget för uppgiften
tydliggör syfte och mål med valt arbetssätt och undervisningsinnehåll för att skapa överblick och engagemang

Något som framgår som viktigt är förmågan att stärka barnens och elevernas motivation och engagemang samt att utveckla undervisningen tillsammans med dem. Genom att utmana med uppgifter som utvecklar tänkande och genomföra stödinsatser kan förutsättningar skapas för att barn och elever, utifrån sina förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Ett sätt att utveckla undervisningen tillsammans med barnen och eleverna är att som lärare ställa frågor som det inte finns ett givet svar på. Med lärarens stöd får de möjlighet att utveckla och använda olika strategier för lärandet. Härigenom ges också möjlighet att utveckla förmågan och viljan att ta ansvar för sitt lärande.

Skolinspektionen lyfter fram tre centrala områden som myndigheten menar är avgörande för undervisningens kvalitet. I texten ges exempel dels på vad som kännetecknar och är avgörande för kvalitet i undervisningen, men också när, och vad, som kan behöva utvecklas i undervisningen. De tre centrala områdena är publicerade under rubriken ”Råd & vägledning” på myndighetens hemsida.

Undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller ett aktivt lärarstöd.
Eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån varje enskild individs behov och förutsättningar.
Eleverna görs delaktiga i undervisningen och sitt eget lärande.

Är du nyfiken på läsa ytterligare publikationer kring undervisning med exempel och fördjupningar på Skolinspektionens hemsida finns en länk nedanför artikeln.

Professionella avväganden som leder till skillnad för alla barn och elever – adaptiv kompetens

Deidre Le Fevre och medförfattare (2020) skriver om att professionellt lärande och lärares arbete är något komplext och anpassningsbart. Det är kontextberoende, kulturellt förankrat och innehåller noga avväganden och beslutsfattande. Författarna har valt att kalla det arbetssättet för adaptiv kompetens och kan ses som ett sätt att se på lärares professionalitet. Är adaptiv kompetens i fokus är lärares främsta uppgift inte att tillämpa rutiner eller följa allmänna instruktioner i undervisningen. Det handlar istället om att agera flexibelt och avvägt i varje enskild situation utifrån sina kunskaper om läroplan och enskilda barn och elever. Samtidigt vara uppmärksam på hur valda undervisningsmetoder kan påskynda eller fördjupa lärande. Adaptiv kompetens kräver djupgående kunskaper, färdigheter och att man är lyhörd för barnens och elevernas kulturer och språk. Att vara professionell är att göra bedömningar kring undervisningen och göra ändamålsenliga val, inte skriva under på vedertagna allmänna sanningar om vilken typ av undervisning som är bäst för tillfället. Valen eller besluten som lärare fattar utifrån adaptiv kompetens är anpassade till aktuell kontext, grundas på evidens om elevers lärande och utveckling, bygger på fördjupade kunskaper och har utvärderats i förhållande till ändamålsenligheten. Besluten är riktade mot att öka jämlikheten och göra skillnad för alla barn och elever.

Förslag på frågor att arbeta vidare med

”Kvaliteten i undervisningen ska öka” är ett prioriterat mål i det systematiska kvalitetsarbetet för verksamheterna för- och grundskola i Härryda kommun. Vad tänker du och dina kollegor kring kvalitet i undervisningen och består den av?
Hur arbetar du och dina kollegor med att försöka ta reda på vilka effekter undervisningen får?
Hur kan ni hjälpas åt i arbetslaget för att utveckla elevernas förmåga att problemlösa och analysera?

Referenser

Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Natur & Kultur.
Le Fevre, D., Timperley, H., Twyford, K., Ell, F., (2020) Leda professionellt lärande – Utifrån adaptiv kompetens. Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen. (2020). Undervisning Länk till annan webbplats. Publicerad 2020-05-13. Stockholm: Skolinspektionen