Utbildning i barnrätt gav nya perspektiv

Utvecklingsområden

I flera år har kulturskolan haft särskilt fokus på utvecklingsområden som möjliggör alla barns rätt till kultur och bästa möjliga lärande; Hur främjar vi delaktighet och inflytande i lärprocessen? Hur får vi ett breddat deltagande så att kulturskolan finns för alla barn? Hur säkerställer vi att alla känner trygghet och känner sig inkluderade? Jag inser nu att det är barnkonventionen vi arbetat med i de olika utvecklingsområdena. Det vi nu behöver göra är att integrera barnrättsperspektivet i allt vi gör.

I planeringen av våra stora evenemang som Världens barn-galan och det förestående Öppna huset, försöker vi tänka och planera ur ett barn- och barnrättsligt perspektiv. Barnens eget perspektiv får vi in genom att barnen utvärderar aktiviteterna och evenemangen, vilket påverkar hur vi handlar framåt, men även genom att de är delaktiga i själva planeringen.

Undervisningen på kulturskolan genomsyras av en stor lyhördhet inför den enskilda elevens behov. För att ännu bättre kunna möta varje elev utifrån dess förutsättningar har vi i höst fått kompetensutveckling i arbetet med barn och unga med NPF-diagnoser. Hela lärarkollegiet har även fått utbildning i MHFA (första hjälpen vid psykisk ohälsa) och vi har startat Action Learning-samtal, där vi kan problematisera undervisningsdilemman, som jag skulle säga även det hör ihop med barnrätten.

Möjligheter till kulturövande

Sedan i våras skickar vi ut en enkät till alla kulturskolans elever för att få in synpunkter och tankar, men vi behöver även undersöka vad som gör att elever inte är med i kulturskolan. Kulturskolans organisation behöver se över rutiner och strukturer utifrån ett barnrättsligt perspektiv för att säkerställa alla barns rätt till kulturskolans verksamhet.

Eftersom vi har kö till många kurser har alla barn i praktiken inte samma möjlighet till kulturutövande. Det har med begränsade resurser att göra, men man kan också behöva titta på fördelningen av resurser och tillgänglighetsaspekten. I flera år har vi sökt och fått medel från Kulturrådet för särskilda utvecklingssatsningar som berör just detta. Hur säkrar vi tex upp tillgängligheten i de östra delarna, så eleverna får lika möjlighet till kulturutövande där som i våra centralorter? Inom ramen för utvecklingsbidraget erbjuder vi nu så kallat kulturfritids på fritidstid i kommunens östra delar. På plats i skolan får barnen lära känna kulturskolan, utforska, prova på, inspireras och kanske bli intresserade av något kulturämne.

Vi behöver nu titta på vilka förändringar kulturskolan behöver göra för att kunna arbeta vidare med barnrätten mer systematiskt. Genom att bryta ner barnkonventionen och förstå den utifrån kulturskolans verklighet kan vi kontinuerligt sätta upp mål, utvärdera och förbättra. Samverkan mellan våra enheter, kanske främst mellan kulturskolan och grundskolan, är också av betydelse för att barnrättsarbetet ska få fart. Att vi drar åt samma håll och drar nytta av våra kompetenser för att tillsammans skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande och växande.