Lärdomar om hjärnans lärande

Artikeln är en sammanställning av den aktuella forskning som återgavs. Den visar också på exempel hur hjärnforskningen kan bidra till och kan vara till nytta för förståelsen av barns och elevers utveckling och lärande samt diskutera några av de utmaningar som finns inom området.

Kognitiva förmågor

Den kognitiva förmågan är ett samlingsbegrepp för hur hjärnan tar in, bearbetar, lagrar och tar fram information. En central funktion som påverkar hur vi fungerar i vardagen, tillsammans med andra och i aktiviteter och arbete.

Torkel Klingberg, läkare och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, beskriver i sin forskning hur arbetsminnet går att förbättra genom träning. Klingberg har i sin forskning visat att hjärnan är mer formbar än vi tidigare har trott. Genom att träna arbetsminnet förbättras även uppmärksamheten. Detta kan ske redan med små barn påtalar Klingberg.

Skola och utbildning visar sig ha en stor positiv effekt på den kognitiva förmågan. I förskola och grundskola behöver vi alla vara medvetna om vad som påverkar mer eller mindre när vi möter barn och unga. Ofta pratar vi om att skolans största uppdrag är att ge barn och elever hållbara kunskaper för ett fortsatt fungerande liv. Men det är viktigt att förstå att kunskaper kan både vara ämneskunskaper, sociala förmågor och känslomässig kompetens. Utifrån den breda synen på kunskap kan det vara lättare för oss att förstå läroplanernas skrivningar.

Barn och unga har behov av att stöttas i sin känslomässiga kompetens såsom att reglera intensiteten i sina känslor, sätta ord på sina känslor och utveckla sina relationer med hjälp av konflikthantering t.ex. fortsätter Klingberg. Detta är centrala områden som påverkar unga människors liv.

Hjärnhälsa

Eftersom hjärnan omformas hela tiden så ökar kopplingarna av vad vi lägger tid på. Funderar vi ofta på oss själva med negativt fokus så automatiseras våra tankar till – jag duger inte. Hjärnans funktion och psykisk hälsa hör ihop och detta berättade Sissela Nutley om på tidigare nämnda konferens. Nutley har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet och hur hjärnan påverkas av till exempel datoriserad träning eller vad vi ägnar oss åt på fritiden. Vår psykiska hälsa påverkas av gener och livssituation men också av hur vi använder vår tid. Det innebär att de budskap och intryck vi tar del av påverkar hjärnan, och framförallt en växande hjärna som hos barn och unga betonar Nutley.

Vi har alla vuxit upp med tallriksmodellen gällande kosten vi äter, men Nutley presenterade den mentala tallriksmodellen som utgår från hjärnans grundläggande behov.

Både Klingberg och Nutley lyfter vikten av balans i hur hjärnan används. Den mentala tallriksmodellen gäller inte bara barn och unga utan även vuxna. I modellen ser vi att hjärnan mår bra av ett varierat användande och i balanserad omfattning.

Datorns påverkan på hjärnan

När vi pratar om hjärnhälsa måste vi ta med hur hjärnan påverkas av datoranvändande. Det är lätt att allt arbete och hanterande av dator dras med i den debatt som just nu pågår gällande barn och unga och deras skärmtid. Forskning har visat att IQ ökar hos en grupp ungdomar som spelar mer dataspel än genomsnittet, berättar Klingberg vid sin föreläsning. Däremot så visar forskningen att unga människors kognitiva förmåga minskar genom att koncentrationssvårigheterna ökar då de är på sociala medier. Hos flickor kan man se dubbelt så stora koncentrationssvårigheter än hos pojkar. Denna ökning är som störst i 10-14 års åldern. I dessa sammanhang är datorn en faktor som ger distraktion och kan påverka arbetsminne, koncentration och inlärning om de används på fel sätt beskriver Klingberg.

Nutley menar att tiden och innehållet i det vi använder datorn till ger indirekta effekter som påverkar både sömn, motion och inte minst skolarbete. Tillsammans påverkar detta barn och ungas direkta psykiska välbefinnande där nättrakasserier och likes påverkar hur man ser på sig själv.

Skärmtid behöver ses utifrån perspektivet vad man använder datorn eller telefonen till. I skolan är datorn ett verktyg som ska komplettera undervisningen så att eleverna kan öka sitt lärande på ett nytt sätt. Kvaliteten i undervisningen ligger inte i om dator används eller inte, utan i hur läraren planerar och leder undervisningen så att den varieras, anpassas och ger eleverna inflytande.

Martin Tallvid, fil.dr på Göteborgs universitet, forskar på digitala läromedel och medverkade den 28 september på en annan konferens gällande matematikundervisning. Han menar att digitala läromedel fortfarande behöver utvecklas för att kunna komplettera undervisningen på ett sådant sätt att det ger ett mervärde för elevernas lärande. Digitala läromedel behöver visa på något man inte kan genomföra på annat sätt, t.ex. individualisera utifrån elevernas förmåga, vara adaptiva och ge direkt feedback till eleven (Toumi, 2018). Från metaanalyser av tidigare forskning om datorns påverkan på läsning lyfte Tallvid att läsförståelsen påverkas negativt om man läser på skärmen (Delgado, Vargas, Ackerman, Salméron). Även koncentration och kunskaper blir sämre då anteckningar sker på datorn (Mueller, Oppenheimer). Man skriver mer på datorn och prioriterar inte det man väljer att skriva ner. De bästa digitala läromedlen ligger ännu framför oss, påtalar Tallvid.

Utifrån denna samlade forskning så är det tydligt att lärarens roll i undervisningen är central och viktig när det gäller att variera och anpassa undervisningen så att hjärnans förmåga kommer till sin rätt på bästa sätt. Det viktigaste kanske ändå är att vi själva kan påverka och utveckla våra förmågor så länge vi lever. Talang är inte medfött utan något vi kan nå med träning och motivation. Det är ansträngningen vi ska uppmuntra hos våra barn och elever – inte deras resultat!

Samtala vidare

• I vilka sammanhang tränas den kognitiva förmågan i förskola och grundskola?
• På vilket sätt berör den mentala tallriksmodellen dig och hur du tar hand om din mentala hälsa?
• Digitaliseringen är här för att stanna. Hur kan digitala verktyg användas på ett utvecklat sätt som ökar barn och elevers lärande?

Läs mer

Klingberg, T (2023). Framtidens digitala lärande.
Nutley, S (2022). Distraherad: Hjärnan, skärmen och krafterna bakom
Tallvid, M (2023). Digitala läromedel i en digitaliserad skola
www.detsynsinte.se Länk till annan webbplats.