Förskolan i fokus – del två

Tidiga insatser - förskolan i fokus

Barnhälsoplanen

I kommunens gemensamma barnhälsoplan ligger fokus på det främjande och förebyggande perspektivet exempelvis barns lika rättigheter och möjligheter. Det handlar om att möta alla barns rätt att lära och må bra. Planen anger att Härryda kommuns förskolor ska vara kompensatoriska och erbjuda tillgängliga lärmiljöer för att möta alla barn utifrån sina förutsättningar och behov.

Barnhälsoplanen syftar till att skapa goda förutsättningar utifrån riktlinjer som bidrar till det livslånga lärandet. Det handlar exempelvis om att främja barns närvaro och följa upp barn som har en hög och ibland problematisk skolfrånvaro. När ett barn har oanmäld frånvaro kontaktas alltid hemmet och när en frånvaro växer över tid kontaktar rektor vårdnadshavaren med information om förskolans betydelse.

Främjande arbete handlar om generella insatser för att främja barns välmående, utveckling och lärande. Det är exempelvis en trygg miljö för barn att vistas i och ett arbete som stärker delaktighet och tilltro till barnets egen förmåga. Alla barn i förskolan har rätt till ledning och stimulans och för en del barn innebär det ett mer varaktigt stöd. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Men det handlar också om att stärka barnets intresse för att lära och nyfikenhet till nya erfarenheter och färdigheter. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden i förskolans verksamhet (Allmänna råd Måluppfyllelse i förskola, 2017).

Förebyggande arbete handlar om att identifiera och kartlägga olika faktorer som utgör hinder för utveckling, välmående och lärande exempelvis personalens kunskap om neuropsykiatriska svårigheter och diagnoser, liksom hur detta kan ligga till grund för ett barns utåtagerande eller problemskapande beteende. Genom att analysera dessa faktorer underlättas planering av de förebyggande insatserna.

Särskilt stöd utformas genom stödinsatser utifrån ett barns behov av exempelvis stöd för sin utveckling i förskolemiljön. Behovet är situationsbundet och är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet, personalen och miljön i förskolan (Allmänna råd Måluppfyllelse i förskola, 2017). Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Alla barn ska känna tillfredställelse över framsteg, övervinna svårigheter och uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Under förskoletiden stöter många barn på svårigheter och behöver under en kortare tid ett särskilt stöd. Andra barn behöver detta stöd kontinuerligt.

- Förskolan arbetar aktivt med att tydliggöra den språkliga och sociala utveckling som sker i praktiken och barnen emellan. Dock märks att föräldrar har tagit det ”frivilliga” som norm och inte riktigt ser verksamheten och betydelsen av den alla gånger.
(rektor, 2024)

- Jag tänker på det här med hur viktigt det är att vara på förskolan i förhållande till att vi också påtalar förälders roll och den tidiga anknytningen. Det blir på något sätt två viktiga sidor.
(rektor, 2024)

Övergångar

Förskolan ska samarbeta med hemmen på ett nära och förtroendefullt sätt för att skapa de bästa förutsättningarna för barnen att utvecklas rikt och mångsidigt (Lpfö18). Det innebär också att vårdnadshavare och barn är delaktiga vid övergång till förskoleklass (Barnhälsoplan, 2024). Inarbetade rutiner med information till vårdnadshavare som beskriver arbetet med övergången, liksom befästa rutiner till mottagande enhet är grunden för barnets fortsatta skolgång. I kommunens barnhälsoplan anges riktlinjer för övergångar, liksom gemensamma övergångsblanketter för dokumentation av barnets sociala och kognitiva förmågor från förskola till förskoleklass. Där får förskolan också uppge om barnet haft en frånvaro som kan ha påverkat barnets lärande och utveckling på ett negativt sätt. Forskning visar att barn som får en god övergång mellan skolformerna får bättre skolresultat, liksom en positiv påverkan av deras psykiska hälsa liksom kognitiva och sociala utveckling (Almqvist & Björck, 2023).

Om det finns behov av ett samordnat stöd mellan förskola, socialtjänst och hälso- och sjukvården används SIP (samordnad individuell plan) för att stötta barnet och familjen. Detta ger ett helhetsperspektiv av barnets behov och försäkrar att familj som verksamheter känner till vilka insatser som pågår eller planeras för att tillgodose barnets behov av stöd.

Framgångsfaktorer

• Främjande insatser för barns utveckling, lärande och välmående. Exempelvis stärka barnets intresse och nyfikenhet inför nya erfarenheter i en trygg miljö.
• Främja barns regelbundna närvaro och följa upp barn som har en hög frånvaro.
• Systematiska och väletablerade rutiner för övergångar mellan verksamheter. Förskolans rektor ansvarar för kontakt med mottagande rektor på skolan. Tillsammans ansvarar de för att det finns rutiner och former för övergången utifrån kommunens riktlinjer och handlingsplan för dessa.
• En nära samverkan med hemmet, liksom externa instanser om det finns sådana.
  

Frågor att diskutera

1. Hur arbetar ni förebyggande och främjande på er förskola?
2. Vilka rutiner har ni för samverkan med hemmen inför övergång till förskoleklass?
3. Om du fick lyfta något grundläggande och centralt i kommunens gemensamma barnhälsoplan, vad skulle du lyfta då?

Referenser

Almqvist, L., Björck, E. (2023). Forte; Forskning i korthet; förskolans roll att främja psykisk hälsa Länk till annan webbplats..

Allmänna råd Måluppfyllelse i förskolan. (2017). Skolverket.

Använd SIP- ett verktyg vid samverkan. (2019). Sveriges Kommuner och Landsting.

Gemensam barnhälsoplan för Härryda kommuns förskolor. (2024).

Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket.