Till innehållet

Kulturmiljöer värda ett besök

Det finns platser och byggnader som säger något om Härrydas historia. Här har vi listat några besöksmål för den som är kulturhistoriskt intresserad. Fler historiskt värdefulla miljöer finns beskrivna i kulturmiljöprogrammet.

Gästgiveriet i Hällingsjö

Fram till slutet av 1700-talet fanns det ett gästgiveri i Bugärde, nordväst om Hällingsjö. Gästgiverierna var dåtidens hotell. Där erbjöds de resande boende, mat och stallplats. De kunde även beställa skjuts till nästa gästgiveri. Det sägs att gästgiveriet i Bugärde fick problem med bönderna som skulle ställa upp med hästskjuts. Därför flyttades gästgiveriet till grannorten Hällingsjö. Hällingsjö var även bättre placerat vid en vägknut. I Hällingsjö fick gästgiveriet ny fart. Verksamheten var en viktig anledning till att Hällingsjö utvecklades under 1800-talet.

Under mitten av 1800-talet byggdes huset till med en våning. Då fick det sin nuvarande utformning. Miljön runt gästgiveriet är välbevarad. Här finns till exempel den gamla landsvägen med en milsten och den parkliknande trädgården. Stallarna som hör till berättar om platsens historia. Gästgiveriet är idag en privatbostad.

Råda och Hindås kyrkor

Råda och Hindås kyrkor är två kyrkor som skiljer sig från de andra kyrkorna i kommunen. De är uppförda i trä istället för sten. Kyrkorna är uppförda med 200 års mellanrum.

Råda kyrka är en liten kyrka uppförd år 1712 i timmer. Fasaden är rödfärgad och den har ett tjärat spåntak. Invändigt finns välbevarade takmålningar. Runt kyrkan finns en stor, naturskön kyrkogård. När kyrkan byggdes skulle alla 200 invånare i Mölnlycke få plats där.

Hindås kyrka uppfördes 1912. Drivande var grosshandlaren Gustaf von Reis. Kyrkan är byggd i nationalromantisk stil som passar bra in i området. Taket är högrest och når nästan ner till marken. Väggarna är låga och stöttas av strävor. Kyrkan har trettiotvå fönster och en hög, avsmalnande spira med kyrkklocka. Invändigt finns flera stora målningar.

Båda kyrkorna är goda exempel på religiösa byggnader från sin samtid. De speglar sin tids ideal med sitt form och arkitektoniskt uttryck. Båda är väl värda ett besök!

Ensamgården Håltet

Håltet är en ensamgård på gränsen mellan skog och öppna åkrar nära Eskilsby. Odlingslandskapet runt omkring präglas av boskapsskötsel. Gården visar ett småjordbruk i skogsbygd under 1700- och 1800-talen.

Landskapet är rikt på spår från förr. Här finns synliga åkertegar, gärdesgårdar, vägar och odlingsrösen. Här finns också en äldre tomtplats med husgrunder. Runt omkring finns hagmark med lövskog. Miljön utgör ett vackert och omväxlande kulturlandskap med ålderdomlig prägel.

Storåns dalgång

Storåns dalgång i Rävlanda är ett odlingslandskap längs den slingrande Storån. Bebygglesen ligger samlad i smala stråk längs dalens sidor. Ovanför gårdarna tar skogsklädda berg vid. Nedanför betas och odlas markerna. De stora gårdarna mellan inägor och utmark visar ett välbärgat byggnadsskick i en rik bygd under 1700- och 1800-talet. Storåns dalgång är ett riksintresse för kulturmiljövård. Dalgången fortsätter in i Marks och Bollebygds kommuner.
Storåns dalgång

Kolerakyrkogården i Rävlanda

Kyrkogården på Heden i Rävlanda anlades i samband med en koleraepidemi som härjade i Sverige under 1830-talet. År 1834 kom koleran till Göteborg spred sig också inåt landet. Den 17 augusti 1834 avled den första personen i Björketorps socken i sjukdomen. En vecka senare nådde sjukdomen sin kulmen. Sundhetsnämnden fattade beslut om en särskild gravplats för de som dött av kolera. Den placerades på Björketorps hed.

Vid en fornminnesinventering har man funnit 27 rektangulära försänkningar som visar var det finns gravar på kyrkogården.
Björketorps kolerakyrkogård (karta) Länk till annan webbplats.

Mölnlycke fabriker och Wendelsberg

Mölnlycke fabriker

Mölnlycke fabriker grundades år 1849 av släkten Hennig-Wendel. Fabriken byggdes vid ett vattenfall som var en lämplig kraftkälla för en textilfabrik. Fabriken bestod av ett bomullsspinneri med färgeri och blekeri.

Antalet arbetare i fabriken växte snabbt och gav upphov till ett blomstrande samhälle. Redan år 1879 hade antalet anställda stigit till 400 personer vid Mölnlyckefabriken. Mölnlycke var under slutet av 1800-talet en bruksort. Ägaren Wendel också lät bygga arbetarbostäder till de anställda.

Från början var Mölnlycke fabriker enbart en textilindustri. Med tiden utökades sortimentet till både sytråd och möbler. Här tillverkades också hygienartiklar. När tillverkningen flyttades till andra orter köptes byggnaderna upp av Wallenstam. Idag innehåller området fabrikshotell, lunchrestauranger och nybyggda bostäder.

Wendelsberg

I nära anslutning till fabrikerna lät fabrikören Bruna Wendel bygga residenset Wendelsberg. Efter en konkurs 1906 såldes Wendelsberg till nykterhetsrörelsen. Numera finns där folkhögskola, hotell och lunchrestaurang. Den omgivande parken är idag friluftsområde.
Wendelsberg - park och friluftsområde

Disponentvillan

Disponentvillan från 1853 med utsikt över fabrikerna, är riven.

Hindås stationssamhälle

Bebyggelsen i Hindås skiljer sig från den övrig bebyggelse i kommunen. Järnvägen mellan Göteborg och Borås var klar år 1894. Då upptäckte välbärgade göteborgare traktens vackra natur. De lät bygga stora sommarvillor, hotell och pensionat i tidens nya stilideal.

Arkitekturen präglas av en stilblandning typisk för tidigt 1900-tal. Det är en blandning av nationalromantik, jugend och 1920-talsklassicism. Hindås stationsbyggnad är ett fint exempel på nationalromantik. Kyrkan i Hindås är ett annat exempel.

Hindås blev en populär rekreationsort för välbärgade göteborgare. År 1904 uppförde Göteborgs idrottsförbund den första hoppbacken i huggen sten på Ingelses marker. Året därpå stod Idrottsgården klar. En betydligt högre hoppbacke byggdes år 1934. Hoppbacken var den första av sitt slag i Sverige. Den har blivit en symbolbyggnad för Hindås.

Sommartid bjöd Hindås på upplevelser som bad, tennis och friidrott.

Sundastenen och andra fornlämningar

Sundastenen är en gränssten som omnämns redan år 1554. Den var då markering för riksgränsen mellan Sverige och Danmark. Gränsen varade fram till år 1645.

Fornlämningar finns också i Katrinefors.

Högäset i Härskogen

Härskogen är ett skogsområde på gränsen mellan Härryda kommun och Lerums kommun. På Härskogens karga högplatå ligger hemmanet Högäset. Där finns också torpet Holmeslund och ruinerna efter hemmanet Ön.

På gården Högäset finns bland annat en stor faluröd långloftsstuga. Den sägs vara byggd år 173. Övervåningen har tillkommit senare. Mitt på gårdsplanen står en lönn som räknas som naturminne. Området kring gården vårdas kontinuerligt av Skogssällskapet. Man kan tydligt urskilja det äldre vägnätet, det omfattande systemet av stengärdesgårdar och de många odlingsrösena.

I samarbete med Studiefrämjandet har skyltar, stigar och en parkeringsplats gjorts i ordning vid gården.

Björnhultsområdet i Hällingsjö

Björnhultsområdet är kommunens mest välbevarade område med många stora odlingsrösen. Det ligger vid Gingsjöns norra strand i Hällingsö och visar på skogsområdets sena uppodling.

Odlingsrösena är ovanligt välbyggda. De påminner mer om murade stenbyggnader än omodlingsrösen. Markerna är mycket artrika tack vare ständigt bete och slåtter.

Fler kulturhistoriska mål

Fler fantastiska kulturmiljöer värda ett besök finns beskrivna i Härryda kommuns samlade kulturmiljöprogram.
Kulturmiljöprogram (Obs! Stor fil, 22 MB) Pdf, 23 MB, öppnas i nytt fönster.

Kontakt och öppettider

Emelie Ström Mattsson, bebyggelseantikvarie

Bygglovsenhetens öppettider

Kan vi göra sidan bättre?

Lämna dina synpunkter



Ange din e-postadress om du önskar svar på din synpunkt
Senast ändrad: 2024-02-15