Övergångsställe och gångpassage

Bakgrund

Anledningen till att man numera gör allt fler gångpassager istället för övergångsställen, är att det visat sig att övergångsställen inger en falsk trygghet för gående. Man tror sig vara säker på övergångsstället, men i realiteten är risken betydligt större att råka ut för en olycka där, än om man korsar gatan på ett annat ställe.

Sedan lagen kom om att fordonsförare har väjningsplikt mot gående vid obevakade övergångsställen har olyckorna vid övergångsställena tyvärr inte minskat, snarare tvärtom. Detta beror bland annat på att vi som gående helt enkelt sänker vår uppmärksamhet och inte ser oss för lika mycket och lika noga som när vi korsar gatan på ett annat ställe. Och det är ju inte säkert att en annan bilist uppmärksammat oss. Ett litet misstag kan alltså få allvarliga konsekvenser.

Med gångpassager ökar den verkliga säkerheten eftersom bilister och gående måste samspela, söka ögonkontakt när det är möjligt och ta hänsyn till varandra. På ordnade gångpassager med farthinder som sänker hastigheten ner till 30 km/h eller därunder är dessutom bilisternas benägenhet att släppa över gående ännu större, då de redan kör relativt sakta.              

Övergångsställe

Ett övergångsställe märks ut med vägmärke och målning. Både bilister och cyklister har väjningsplikt mot gående som gått ut på eller just ska gå ut på ett övergångsställe. Som gående ska du ta hänsyn till fordonets avstånd och hastighet, samt att du ska passera utan dröjsmål. Övergångsställe kan användas för att öka framkomligheten för gående där trafikintensiteten är hög och antalet gående är relativt få.

Gångpassage

Inga särskilda vägmärken eller målningsmarkeringar reglerar en gångpassage. Vid en gångpassage kan tex. kanter tagits bort eller en refug lagts ut i mitten av vägen. Samma regler gäller på en gångpassage som om du skulle korsa vägen var som helst. Som fordonsförare gäller att du inte får skapa onödiga risker för andra trafikanter samt att du ska anpassa hastigheten till omständigheterna. Man kan förenklat säga att det råder lika skyldighet och ansvar.

Exempel på en gångpassage finns tex. vid Hulebäcksgymnasiet där det förekommer stora mängder både cyklister, gående samt bilister. En bilist har skyldighet att stanna för en gående som gått ut på eller just ska gå ut på ett övergångsställe. Vid Hulebäcksgymnasiets gångpassage är det under morgon och eftermiddag ständigt någon fotgängare som just ska eller är på väg över gatan. Ett övergångsställe i denna punkt skulle innebära att det skulle bli enorma bilköer på Allén. Med en gångpassage sker istället passagen i samförstånd mellan bilist och fotgängare samtidigt som fordonets hastighet är låg. Detta innebär att även små tidsluckor kan utnyttjas för passage både som fotgängare och bilist. Upphöjningen av passagen är gjord för att säkra hastigheten till 30 km/h.

Så här säger lagen

Trafikförordningen

3 kap
5§ Förare som har väjningsplikt ska tydligt visa sin avsikt att väja genom att i god tid sänka hastigheten eller stanna.

53§ Ett fordon får inte stannas eller parkeras på eller inom ett avstånd av tio meter före ett övergångsställe eller en cykelöverfart.     
61§ Vid ett obevakat övergångsställe har en förare väjningsplikt mot gående som gått ut på eller just ska gå ut på övergångsstället.

7 kap
4§ Gående som ska gå ut på ett övergångsställe ska ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos de fordon som närmar sig övergångsstället. Utanför ett övergångsställe får gående korsa vägen endast om det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken.