Kontakt
Lyssna

Att vara stödfamilj

Så här berättar Maria om hur det är att vara stödfamilj en helg i månaden åt sexårige Leon.

Maria och Leif har alltid engagerat sig i sina barns aktiviteter och skola. Idag är de två sönerna vuxna och plötsligt finns det lite tid över till annat. För Maria som jobbat som volontär på ett boende för ungdomar med funktionshinder var steget inte långt att kontakta kommunen för att undersöka om de kunde hjälpa något barn och dess familj. En tid senare är de stödfamilj åt Leon en helg i månaden.

– Ibland får jag kommentarer om att det är fint av oss att göra detta. Men det handlar inte alls om det, det här är ingen uppoffring eller att vi ger massa av oss själva. Tvärtom, vi får oerhört mycket tillbaka. Vi får en inblick i en annan värld och får lov att göra något helt annat. Jag tycker istället att det är väldigt generöst av föräldrarna att vi får vara en del av Leons liv och jag känner mig mycket ödmjuk inför den uppgiften, säger Maria.

När Leon är hos dem hittar de ibland på något lite extra som att gå på bio eller köra gokart, men oftast är de hemma i Rävlanda. Att grilla korv, ta en tur till lekplatsen eller spela spel är alltid uppskattat.
– Det handlar ju inte om att vi ska göra massa stora, märkvärdiga saker när han kommer hit utan det är en balans mellan vårt och Leons liv.

Vad är det svåraste med att vara stödfamilj tycker du?
– Jag tycker inte att det är så svårt. Det är klart att vi har våra små duster för vi har ju regler hos oss också, men det handlar i grund och botten om att träna sig socialt, som man gör när man är med andra människor. Med engagemang och sunt förnuft kommer man långt. Vi rekommenderar verkligen fler att prova på att vara stödfamilj!

Leon och Leif fiskar krabbor under en utflykt till havet.

Leon och Leif fiskar krabbor under en utflykt till havet.