Lyssna

Lättläst om LSS

LSS betyder Lagen om Stöd och Service till vissa personer med funktionsnedsättning.

En person som har en funktionsnedsättning kan ibland behöva hjälp och stöd med olika saker. Människor som får hjälp genom LSS ska kunna leva ett liv så likt andra människors liv som möjligt. De ska kunna vara med i det som händer i samhället.

Personkretsar

Tre olika grupper kan få stöd enligt LSS. Dessa grupper kallas personkretsar. Personkretsarna är:

  • Personkrets 1: Personer som har utvecklingsstörning och personer med autism.
  • Personkrets 2: Personer som i vuxen ålder har fått en hjärnskada efter en olycka eller en sjukdom.
  • Personkrets 3: Personer som har andra funktionsnedsättningar som är stora och ger många svårigheter i livet.

Vem har rätt att ansöka om LSS-insatser?

Om du är under 18 år kan du själv eller dina föräldrar ansöka.
Om du är över 18 år är det du själv som ansöker men du kan få hjälp med det av en god man eller förvaltare. Det är person som kan hjälpa till med olika saker, som till exempel att sköta din ekonomi och hjälpa dig att kontakta myndigheter.

Hur gör jag för att ansöka?

En ansökan kan göras skriftligt eller genom att kontakta Härryda kommun via e-post kontaktcenter@harryda.se eller telefon 031-724 62 00.

Öppettider:
Måndag till onsdag 8-16.30
Torsdag 8-18
Fredag 8-15

Vill du skicka in skriftlig ansökan fyller du i en ansökningsblankett och skickar till:

Härryda kommun
Socialtjänstens kontaktcenter
435 80 Mölnlycke

Ansökan om insatser enligt LSSPDF

Vad måste du skicka med?

Om du ansöker om LSS-insatser för första gången behöver du skicka med intyg från läkare eller psykolog där det står vilken diagnos du har och hur din funktionsnedsättning påverkar ditt vardagliga liv.

Vad händer efter att du har ansökt?

Du kommer att bli kontaktad av en handläggare inom ungefär två veckor. Ni bokar ett möte där du får berätta om vad du behöver stöd och hjälp med.

Handläggaren utreder två saker:
1. Om du tillhör ”personkrets”
2. Om du har rätt till det stöd du har ansökt om

Utredningen kan ibland ta flera månader. När handläggaren är färdig så får du ett brev med beslutet.

Om du inte får det stöd som du ansökte om har du rätt att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg. Din handläggare kan hjälpa dig med det.

Vad händer efter att du har fått stödet beviljat?

Du kommer att bli kontaktad av någon som är ansvarig för insatsen. Det kan vara en samordnare eller enhetschef. Då kan du få svar på frågor om stödet och få veta mer om hur det fungerar.

Individuell plan

När du har fått beslut om stöd enligt LSS kan du få en individuell plan. Den är till för att det ska bli tydligt vem som ansvarar för vad. En individuell plan kan vara bra om du får stöd från både kommunen och sjukvården. Eller om du får stöd på olika sätt från kommunen.

Vilket stöd kan du få?

Det finns tio olika sorters stöd inom LSS. De kallas ”insatser”. Du kan läsa mer om vad du kan få hjälp med här. Den första insatsen ”Råd och stöd” är det sjukvården som ger. Resten av insatserna ger kommunen.

1. Råd och stöd

Råd och stöd är en insats som du kan få av en kurator, psykolog, dietist eller sjukgymnast. Det är sjukvården som ger det stödet.
Västra Götalandsregionen om LSSlänk till annan webbplats

2. Personlig assistans

Om du behöver mycket hjälp för att klara ditt vardagsliv kan du få rätt till personlig assistans. Dina personliga assistenter hjälper dig med de saker som din handläggare har fattat beslut om.

Det kan vara hjälp med att:

  • duscha och tvätta dig
  • äta
  • klä av dig och på dig
  • prata med andra

Du kan också få hjälp med att göra saker utanför ditt hem som att åka och handla, gå på bio, träffa vänner och annat.

Planering

Om du får beslut om personlig assistans får du tillsammans med assistenterna planera hur hjälpen ska ordnas. Dina personliga assistenter kan vara anställda av kommunen, en förening eller ett företag. Du kan också anställa dina assistenter själv.

Hur stödet fungerar

Beslutet om personlig assistans gäller ett visst antal timmar per vecka eller år.

Du ska få hjälp med det du behöver men ibland är det svårt att få hjälp precis när du önskar. Det är alltid beslutet från din handläggare som styr vad du kan få hjälp med, både hur många timmar du kan få hjälp och vad din assistent ska hjälpa dig med.
Personlig assistans

3. Ledsagarservice

Om du har svårt att ta dig till olika platser kan du ha rätt till ledsagning.
Ledsagarservice

Om du bara behöver hjälp när du ska byta buss, spårvagn eller tåg erbjuder Västtrafik ledsagning.
Västtrafiks ledsagarservicelänk till annan webbplats

När du har fått en ledsagare så pratar ni om hur du vill att ledsagningen ska fungera. Vilka dagar behöver du ledsagning? Vilka tider? Vad är viktigt för ledsagaren att veta om dig? Allt det här skriver ni i en genomförandeplan så att både du och ledsagaren vet vad som gäller just för dig.

Så här fungerar ledsagarservice

Din ledsagare möter och lämnar dig på den plats och vid den tid som ni har bestämt. Om du behöver stöd under aktiviteten så hjälper ledsagaren till med det. Det kan vara att ta dig fram, att äta, att gå på toaletten, att prata med andra och förklara vad du vill. Ibland kan du ha flera olika ledsagare, för det viktigaste med ledsagning är att du ska kunna ta dig dit du vill.

Vad ledsagaren inte kan hjälpa dig med

Din ledsagare får inte köra dig någonstans med bil. Om du inte kan åka buss eller spårvagn kan du ansöka om färdtjänst. I ledsagning ingår inte heller saker som att tvätta, städa eller att köpa mat.

Planera i förväg!

Det är bra om du kan planera för lång tid framåt, minst två veckor. Om du ändrar dina planer måste du berätta det minst två veckor innan, annars kanske inte ledsagaren hinner ändra sitt schema.
Om du blir sjuk eller ändrar dina planer så ska du informera ledsagaren om det så fort som möjligt. Du kan inte spara avbokade timmar till någon annan gång.

Kostnad

Ledsagningen kostar ingenting. Om du vill göra något som kostar pengar så betalar du för din egen aktivitet, men du behöver inte betala för ledsagaren. Det finns regler för hur mycket det får kosta om ledsagaren ska följa med in och hur ofta ledsagaren kan följa med på fotbollsmatcher, konserter eller annat som kostar mycket.

4. Kontaktperson

Kontaktpersonen ska vara som en vän, någon att prata med och umgås med, gå ut och fika med eller kanske gå på bio eller något annat som båda tycker är kul.
Kontaktperson

Du och din kontaktperson ska ha en bra kontakt och känner er trygga med varandra. Därför är det viktigt att du får en kontaktperson som passar just dig, men det gör också att det ibland kan ta flera månader för kommunen att hitta någon som passar.

När du har fått en kontaktperson så pratar ni om hur du vill att det ska fungera. Vilka dagar vill du träffas? Vilka tider? Vad vill du göra tillsammans med din kompis? Allt det här skriver ni i en genomförandeplan så att både du och kontaktpersonen vet vad som gäller.

Så här fungerar det

Du och din kontaktperson bestämmer tillsammans när ni ska träffas och vad ni ska göra. Vanligtvis träffas ni två gånger per månad och har kontakt med varandra däremellan. Om du eller din kontaktperson blir sjuk eller om någon av er ska resa bort så bestämmer ni en ny tid när ni ska träffas.

Att vara kontaktperson är inte ett arbete. Din kontaktperson träffar dig på sin fritid och har inget arbetsschema. Precis som andra kompisar så träffas ni när ni båda kan. Det kan se lite olika ut från månad till månad, men det är förstås viktigt att det inte går alltför lång tid mellan gångerna.

Vad kontaktpersonen inte kan hjälpa dig med

Din kontaktperson ska inte behöva kunna något om mediciner eller ha någon speciell utbildning. Din kontaktperson ska inte hjälpa till med att handla, städa eller laga mat – om ni inte bestämmer att ni vill laga mat tillsammans förstås.

Din kontaktperson behöver inte heller kunna köra bil. När ni ska åka någonstans kan ni åka buss eller tåg.

Kostnad

Att ha en kontaktperson kostar ingenting. Om ni gör något som kostar pengar så betalar du din del och kontaktpersonen betalar sin del – precis som det är med andra kompisar.

5. Avlösarservice

Dina föräldrar behöver ibland göra saker som du inte kan följa med på. Då kan en avlösare komma hem till er och ta hand om dig medan dina föräldrar är borta.
Avlösarservice i hemmet

När kommunen har förslag på en avlösare får hela familjen träffa honom eller henne. Det är viktigt att avlösaren har utbildning och erfarenhet så att han eller hon kan hjälpa dig på rätt sätt och så att dina föräldrar kan känna sig trygga när de inte är hemma.

När ni har fått en avlösare så pratar ni om hur ni vill att det ska fungera. Vilka dagar ska avlösaren komma? Hur länge ska avlösaren stanna? Vad behöver du hjälp med? Allt det här skriver ni i en genomförandeplan så att både du, dina föräldrar och avlösaren vet vad som gäller.

Så här fungerar avlösarservice

Avlösaren kommer hem till er när ni har bestämt. Du behöver inte göra något särskilt när avlösaren är där. Ibland lagar avlösaren mat till dig, ibland kan avlösaren hjälpa dig med läxor. Ni kanske går ut på en promenad eller tittar på TV. Avlösaren ska göra det som dina föräldrar brukar göra hemma. Om du är trött och inte vill göra något behöver du förstås inte göra det.

Vad avlösaren inte kan hjälpa dig med

Avlösaren ska diska och plocka undan efter er, men ska inte städa något annat hos er. Du och avlösaren kan hitta på saker att göra i närheten av hemmet, men ni åker inte ut på långa utflykter som det behövs buss eller färdtjänst för.

Avlösarservice ska inte användas för att:

  • dina föräldrar jobbar
  • gå till eller från skolan
  • ta hand om dina syskon
  • ta hand om husdjur

Vid sjukdom

Om avlösaren är sjuk och ni inte vill ha en annan avlösare kan ni boka in en ny tid med er avlösare om det går att ordna inom någon månad.
Om du är sjuk så ska inte avlösaren komma hem till er. Om du har syskon som är sjuka, eller om dina föräldrar är sjuka kommer avlösaren för att ta hand om dig.

Om du behöver avboka ett tillfälle så ska du informera avlösaren om det så fort som möjligt. Du kan inte spara timmarna till någon annan gång.

Kostnad

Avlösaren kostar ingenting. Om ni går och handlar något till dig så betalar dina föräldrar för det.

6. Korttidsvistelse

Korttidsvistelse innebär att du ibland bor någon annanstans än hemma. Det kan vara för att du vill byta miljö och få träffa andra, men också för att dina föräldrar behöver göra något som du inte kan följa med på.
Du får beslut om ett visst antal dygn per år.

Du kan inte få korttidsvistelse för att skola, fritids, daglig verksamhet eller korttidstillsyn är stängt.
Korttidsvistelse

Korttidsvistelse på olika sätt

Korttidshem

På korttidshem jobbar personal som har utbildning och erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar som har funktionsnedsättning. Härryda kommun har ett korttidshem, Björkhaga.

Stödfamilj

En stödfamilj fungerar som ett korttidshem men då är du hemma hos en annan familj i stället. Det kan vara bra om du tycker att det jobbigt att träffa många andra barn samtidigt. En stödfamilj har inte alltid speciell utbildning, så det är viktigt att stödfamiljen får veta vad just du behöver för att må bra.

Läger

Du kan också ansöka om korttidsvistelse om du vill åka på kollo eller läger någon vecka under sommaren eller annat lov. Då ansöker du om korttidsvistelse för just det lägret. Vill du åka dit året efter så behöver du ansöka igen.

Planering

När du har fått en plats på korttidshem eller i en stödfamilj så planerar du och personalen/stödfamiljen tillsammans hur det ska vara för just dig. Ni skriver en genomförandeplan där det står hur du vill ha det under tiden som du är där.

Du kan lämna önskemål om när du ska använda dygnen men det är inte säkert att det blir precis som du har önskat. Det beror på vad som är möjligt för korttidshemmet eller stödfamiljen.

Vid sjukdom

Om du blir sjuk eller ändrar dina planer så är det viktigt att du berättar för personalen eller din stödfamilj att du inte kan komma. Du kan inte använda de dygnen vid något annat tillfälle.

Björkhaga korttidshem

Korttidshemmet Björkhaga ligger i Landvetter och har nära till fin natur, flera lekplatser, fotbollsplan och boulebana. Det är promenadavstånd till Landvetter centrum där det finns affärer och restauranger. I Landvetter finns också ett stort kulturhus med bibliotek, utställningar och andra aktiviteter.

På Björkhaga har du ett eget rum medan du är där. Vardagsrum och kök delar du med de andra gästerna. Vanligtvis vistas mellan tre och sex barn och ungdomar samtidigt på korttidshemmet. På Björkhaga ordnas olika aktiviteter. Det kan vara allt från promenader och utflykter till pyssel, film och avkoppling.

Kostnad

Korttidsvistelsen kostar inget. Dina föräldrar betalar för mat och skickar med pengar för aktiviteter som kostar pengar.

7. Korttidstillsyn

Korttidstillsyn är ungefär som skolans fritids och vänder sig till dig som har fyllt 12 år. Du kan få korttidstillsyn om dina föräldrar behöver jobba på eftermiddagen och du inte kan vara ensam hemma.
Korttidstillsyn

Du ansöker hos din handläggare, och sedan ordnar skolan platsen.

Så här fungerar korttidstillsyn

Korttidstillsynen finns ofta på ett vanligt fritids i skolan, och du kan få vara där både före och efter skolan och på loven. Du får information om var din korttidstillsyn kommer att vara i god tid innan du ska börja.

Precis som på fritids kan du träffa kompisar, och delta i olika aktiviteter.

Kostnad

Korttidstillsynen är gratis, men dina föräldrar betalar för din mat och för dina aktiviteter.

8. Bostad med särskild service för barn och unga

Om du är under 18 år och har så stora svårigheter på grund av din funktionsnedsättning att du inte kan bo hemma, så kan du få bo hos en annan familj. Ibland kan du få bo i en egen lägenhet med personal som hjälper dig.

Dina föräldrar kan komma och hälsa på så mycket de vill, och du kan hälsa på dem. Du kan fortfarande bo hos dina föräldrar under vissa perioder även om du bor på boendet för det mesta.

Härryda kommun har inga sådana bostäder för barn och unga, så det kan hända att ditt boende ligger i en annan kommun.

Skola med internat

Du kan ha rätt till bostad med särskilt service om du väljer att gå på gymnasieskola på en annan ort. Det är bara om utbildningen inte finns i Härryda kommun som du kan få ett sådant beslut.

Om skolan ligger så långt bort att det bli svårt att pendla till skolan kan du få bo på skolans internat. För placering på internat ansöker du hos din handläggare på socialtjänsten.

Det är inte säkert att du beviljas skolgång och internat på annan ort, så ansök i god tid och undersök andra möjligheter samtidigt!

Helger och lov

På vissa skolor har internatet öppet på helger och lov. På andra skolor är det stängt på helger och lov. Exakt hur det fungerar beror på vilken skola du ska gå på. Du får reda på allt du behöver veta när du har fått beslut om skolgång och om internat.

Kostnad

Bostad med särskild service för barn och unga kostar ingenting, men dina föräldrar får betala för din mat, hyra, kläder och aktiviteter. Dina föräldrar betalar också för dina resor till och från skolan.
LSS avgifter

9. Bostad med särskild service för vuxna

Om du har fyllt 18 år och behöver mycket hjälp och stöd varje dag kan du ansöka om bostad med särskild service. Det kan vara en servicebostad eller en gruppbostad. Personalen på boendet hjälper dig med det du behöver.

Har du fått beslut om bostad med särskild service är det kommunen som bestämmer vilken bostad som du erbjuds, men det är bra om du berättar om dina önskemål så tidigt som möjligt, till exempel om du helst vill bo på en viss ort.

När du bor i LSS-bostad måste du ta emot det stöd från personalen som ni har kommit överens om. Om du inte har behov av stöd har du inte rätt att bo där.

Servicebostad

En servicebostad ligger ofta i ett vanligt hyreshus. Du har din egen lägenhet där du bor. Du hyr din lägenhet precis som andra och får stöd av personalen. Du äter dina måltider, träffar dina vänner, tittar på TV, lyssnar på musik och allt annat du vill göra i din egen lägenhet.
Servicebostad

En servicebostad är för dig som:

  • endast behöver hjälp vid vissa tillfällen
  • inte har behov av personal i din närhet hela tiden
  • till viss del kan vara självständig
  • klarar av att vara ensam
  • i förväg tillsammans med personal kan planera vilket stöd du behöver
  • själv kan kalla på hjälp genom att kontakta personal

Gruppbostad

En gruppbostad är till för personer som behöver mycket hjälp av personal. En gruppbostad kan ligga i en villa, i ett radhus eller i hyreshus. Det ska också finnas gemensamma rum där du och de andra som bor på gruppbostaden kan träffas om ni vill. Det finns ett stort kök och ett stort vardagsrum som alla får vara i, men alla har också sin egen lägenhet. Om du inte vill umgås med dina grannar så behöver du inte det.
Gruppbostad

En gruppbostad är till för dig som har ett stort behov av:

  • stöd av personal dygnet runt
  • att få direkt och spontant stöd av personal flera gånger om dagen
  • att få stöd med vård och omsorg, till exempel hjälp med hygien, klädsel och förflyttning i och utanför bostaden
  • stöd för att vara tillsammans med andra, som vänner och familj

Så här funkar det

När du har fått erbjudande om en lägenhet får du komma och titta på den och prata med chefen på boendet. Du måste inte tacka ja till lägenheten men om du tackar nej kan det ta lång tid att få en annan. Det är för det mesta bättre att tacka ja även om det inte är precis vad du hade tänkt dig. Om du hellre skulle vilja bo någon annanstans kanske du får möjlighet att flytta dit senare när det blir en ledig lägenhet där.

Om du tackar nej

Har du fått beslut om bostad med särskild service har du bedömts ha ett stort behov av stöd. Om du tackar nej till ett erbjudande kommer du därför bli kontaktad av din handläggare, som behöver vara säker på att du verkligen har ett så stort behov av stöd att du har rätt till insatsen.

När du ska flytta in

Mer information om hur det är att bo i en LSS-bostad hittar du på sidan Att flytta till ett LSS-boende

Annan särskilt anpassad bostad (ASAB)

Om du inte kan bo i en gruppbostad eller servicebostad kan du i vissa lägen erbjudas en annan särskilt anpassad bostad (ASAB). Det kräver att du har personlig assistans från Försäkringskassan för i en ASAB finns ingen personal.

Du kan förstås skaffa en lägenhet på egen hand om du inte vill bo i en gruppbostad eller servicebostad. Eftersom det är ont om lediga lägenheter är det bra att ställa sig i bostadskö i god tid.

Kostnad

Hyran för lägenheten betalar du själv. Om du behöver ha en lägenhet som har rum för dina assistenter så ska ditt assistansbolag betala en del av hyran. Du kan också ansöka om bostadstillägg från Försäkringskassan.

Att bo i en särskilt anpassad bostad innebär att kommunen inte har ansvar för din lägenhet. Om till exempel något går sönder så är det inte till kommunen du vänder dig utan till din hyresvärd. Men kommunen har rätt att få tillbaka lägenheten om du flyttar, så du får inte byta den eller låta någon annan bo där i stället för dig.

10. Daglig verksamhet

Om du tillhör personkrets 1 eller 2 kan du få daglig verksamhet. För att ha rätt till daglig verksamhet ska du inte arbeta eller studera.

Den dagliga verksamheten ska vara så lik ett arbete som möjligt. Arbetsuppgifterna är anpassade efter deltagarnas intressen och behov. Du kan till exempel få arbeta i kök eller trädgård, sälja hantverk eller delta i olika skapande aktiviteter som musik och måleri. Du kan också få hjälp att hitta en praktikplats och kanske ett vanligt arbete.

Daglig verksamhet i Härryda kommun

I Härryda kommun finns flera olika dagliga verksamheter. När du har fått beslut om daglig verksamhet så får du göra studiebesök. Du ska förstås få arbeta med något som du är intresserad av, men det är också viktigt att du kan få det stöd du behöver. Det gör att du inte själv får bestämma var du vill ha din dagliga verksamhet.
Daglig verksamhet

Så här funkar det

När du har fått veta vilken daglig verksamhet du ska arbeta på så får du träffa personalen. Det är bra om du vill berätta om vad du är intresserad av att arbeta med, och vilket stöd du behöver av personalen. Det skriver ni i en genomförandeplan så att både du och personalen vet vad som gäller. Där står det också vad du ska göra när du är på din dagliga verksamhet, och vilka tider du ska arbeta. Om du vill ändra tider brukar det gå bra, men du måste prata med personalen om det först.

Semester och sjukdom

Precis som alla andra har du rätt att ta semester. Berätta för personalen i god tid när du planerar att vara ledig från din dagliga verksamhet! Den dagliga verksamheten är stängd tre veckor på sommaren.

Om du blir sjuk ska du vara hemma. Ring och berätta att du är sjuk så att personalen vet om det!

Kostnad

Daglig verksamhet kostar ingenting, men du betalar 27 kronor per dag för din mat.

Om du inte kan promenera eller åka buss till jobbet kan du ansöka om arbetsresor. Det kostar 600 kronor per månad.

Habiliteringsersättning

Varje dag du är på din dagliga verksamhet får du betalt. Det kallas habiliteringsersättning. Det rör sig om ungefär 45 kronor per dag. Habiliteringsersättningen är skattefri.

Kontakt

Kontaktcenter
031-724 62 00
kontaktcenter@harryda.se

Carina Fransson, verksamhetschef hälsa och bistånd
carina.fransson@harryda.se

Karin Lindell, verksamhetschef funktionsstödkarin.lindell@harryda.se

Besöksadress:

Kommunhuset
Råda torg
435 80 Mölnlycke

Postadress:

Socialtjänsten
Härryda kommun
435 80 Mölnlycke