Kommunvapnet och dess uppkomst

2006 gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen uppdraget att ta fram förslag till ett kommunvapen. Upprinnelsen var en motion av Pehter Hill vars motiv var att kommunen, vid det tillfället, var en av endast tre kommuner som inte hade något vapen samt att ett vapen som kunde representera kommunens samtliga delar skulle ge kommunen en bättre identitet.

Heraldiskt vapen till skillnad från en logotyp

Utformningen av ett kommunvapen är styrt av heraldiska regler. Ett heraldiskt vapen är till skillnad från en logotyp bestämt till sitt innehåll. Dessutom ska vapnet kunna definieras i ord genom en så kallad blasonering.

En arbetsgrupp bildades med dåvarande informationschef Mari Turos, dåvarande stadsarkitekt Christer Ferm, hembygdsforskare Åke Magnusson och kultursekreterare Margreth Tallvid. Gruppen tog kontakt med Riksarkivet som är sakkunnigmyndighet i heraldiska frågor.

Förslag från kommuninvånarna

Kommunens invånare bjöds in för att komma med förslag till innehåll i ett vapen allmängiltigt för hela kommunen. Cirka hundra förslag kom in. Kontakt togs med de fyra hembygdsföreningarna som också lämnade förslag. Arbetsgruppen gick igenom förslagen och skickade dem sedan till statsheraldikern som även besökte kommunen.

Det flertalet av förslagsställarna tog upp som specifikt för kommunen var vatten och skog, förädlingen av råvaror samt de stora kommunikations-vägarna; alltifrån de gamla allfarvägarna från 1600-talet och tidigare till dagens kommunikationsnät med vägnät, järnväg och flyget.

Ett av förslagen stämde väl in på sammanfattningen ovan och den heraldiske konstnären vid riksarkivet fick i uppgift att modifiera det så att det skulle leva upp till heraldikens krav. Förslaget bygger på kommunen som en skog- och vattenrik kommun samt på kommunikation.

Vapenförslagets blasonering:

"Medelst en stråle av silver styckad sköld, i blått och grönt, vari en av vågskuror bildad sänkt, smal bjälke av silver."