Historia

De första människor som kom till det område som idag är Härryda kommun vandrande sannolikt utmed Lygnerns stränder och upp genom Storåns dalgång eller utmed Mölndalsån från den skärgård som då fanns kring Mölndal och Lindome.

Vandringarna kan ha inträffat någon gång kring 10 000-8 000 f Kr. Människorna valde då sina boplatser efter tillgången på fisk, fågel och vilt. När människor senare börjar bedriva jordbruk och boskapsskötsel bosatte de sig utmed dalgångarna.

Jord- och skogsbruk

Människorna kunde sällan försörja sig helt på sitt jordbruk utan skogsbruket och senare också hantverket blev en annan viktig inkomstkälla. Den största delen av marken användes fram till slutet av 1800-talet till bete och ängslotter. Även i de vidsträckta skogsmarkerna runt Mölndalsån fick boskapen ströva fritt.

Stora delar av skogarna donerades till Göteborg när staden grundades 1621. Under 1600-talet och två hundra år framåt var uttaget av virke noggrant reglerat. På 1830-talet fick bönderna möjlighet att köpa mark. Antalet sågar mer än fyrdubblades under 1700-talet och ökade ytterligare under 1800-talet. Mölndalsån och Ingsjön via Lindomeån användes som flottningsleder. När järnvägen mellan Borås och Göteborg var färdig 1894 övertog den en stor del av virkestransporterna.

Hantverk och industri

Liksom skogsbruket var hantverket viktigt för människornas försörjning. Varje gård hade sin specialitet. Man tillverkade tunnor, fisklådor, åror, flaggstänger, vispar etcetera. På gårdarna i framförallt Landvetters och Härryda socknar tog man intryck från Lindometrakten och tillverkade möbler.

I mitten på 1800-talet började det nya industrisamhället påverka utvecklingen i socknarna. 1849 köpte textilfabrikören GF Henning Mölnlycke hemman och anlade Mölnlycke Väfveri AB, föregångaren till Mölnlycke AB. Snart övertog emellertid familjen Wendel fabriken, som då innehöll väveri, blekeri, färgeri och handtryck. En stor del av produktionen gick på export och efterfrågan krävde att en ny fabrik - Hulebäcksfabriken, som byggdes år 1876.

Senare har det tillverkats kvalitetsmöbler i huset. I riksdagshuset i Stockholm finns fortfarande bänkar från möbelfabriken kvar. 1995 invigdes Hulebäcksgymnasiet, som är byggt kring den gamla fabriksbyggnaden.

Järnvägen

Järnvägen mellan Borås och Göteborg som invigdes 1894 förändrade livet radikalt för människorna ute i bygderna. En resa till de större orterna kunde ta två dagar med hästskjuts. Nu räckte det med en dag på tåget. Samhällena utmed järnvägen blommade upp. Handelsbodar och postkontor öppnades. Bygdens jordbruks- och skogsprodukter fraktades till stationen och lagrades där innan de gick vidare med järnvägen för försäljning i städerna.

Tåget innebar också att städernas invånare lättare kunde ta sig ut till friluftsliv och rekreation. Hindås blev i början av 1900-talet en ort som uppskattades mycket för sin vackra natur och friska luft. Successivt miste järnvägen sin viktiga roll för kommunikationerna och ersattes av vägar och bilar. Under 1970-talet byggdes Göteborg Landvetters internationella flygplats mitt i Härryda kommun. Flygplatsen är kommunens största arbetsplats.

Orolig gränsbygd

I långa tider var Halland danskt och svenskarna kämpade för att behålla Göta älvs mynning som enda kontakt med havet västerut. Bohuslän tillhörde vid den här tiden Norge. Gränsen mellan det danska Halland och det svenska Västergötland gick där Härryda kommuns södra gräns idag går genom Nordsjön och Östersjön.

Livet för människorna på gårdarna var inte alltid så lätt. Krig, bränder och härjningar avlöste varandra. Ingen ville ge sig. Fred slöts då och då men alltid med stora umbäranden för folket i gränsbygden.

Vid freden i Knäred 1613 måste Sverige lösa ut Älvsborgs fästning med en miljon riksdaler specie. Som pant behöll Danmark flera härader, däribland Råda socken, och om summan inte betalades inom sex år skulle de förpantade området för "evärderliga" tid vara danskt. Sista gränsstriderna utkämpades 1644. I freden i Brömsebro 1645 var Sverige segerherre. Hela Halland blev svenskt och gränsproblemen löstes.

Härryda kommun bildas

Folkomflyttningen från landsbygden till städerna under första hälften av 1900-talet ställde stora krav på kommunerna i Sverige. Många var för små för att klara av att ge den service och omsorg som krävdes. I början av 1950-talet genomfördes därför en kommunreform som innebar att antalet kommuner minskade till cirka 1000. 1952 bildades Landvetters kommun genom en sammanslagning av Landvetter och Härryda.

Snart visade sig 1950-talets sammanslagningar vara otillräckliga och under 1970-talet genomfördes ytterligare en kommunreform. 1974 var antalet kommuner i Sverige 278. En av dessa var Härryda kommun som bildades 1971 då Råda, Landvetters och Björketorps kommuner slogs samman.