Servitut
Ett servitut ger en fastighet rätt att nyttja en annan fastighet på ett visst sätt. Ett servitutsavtal skapar eller ändrar rättigheter för en fastighet. Servitutet är knutet till den fastighet som har rätten, aldrig till personen som äger den. Detta innebär att rättigheten följer med vid överlåtelse av fastigheten. Normalt gäller servitutet utan begränsning i tiden.
Exempel på servitut, markerade som rödprickade streck och ytor
Exempel på servitut
- utfartsväg över annans fastighet
- användning av befintlig enskild väg
- vattenbrunn och ledningar
- avloppsanläggningar
- parkering
Du kan upprätta ett servitutsavtal antingen genom att göra ett privat avtal med berörda markägare eller genom att ansöka om lantmäteriförättning hos Lantmäteriet.
Lantmäteriets information om servitut
Länk till annan webbplats.
Registrering av servitut
Normalt skickar du avtal om servitut för registrering till Lantmäteriet (tidigare kallat inskrivningsmyndigheten). Lantmäteriet registrerar servitutet i fastighetsregistret.
Inskrivningen garanterar att servitutet består även efter framtida överlåtelser av fastigheten. Risken för rättsliga tvister och grannfejder minskar. Kostnaden för inskrivningen står ofta den härskande fastigheten för.
Det är den fastighet som har rätt att nyttja annans mark som kallas härskande. Fastigheten som belastas (fastigheten vars mark nyttjas av annan fastighetsägare) kallas tjänande.
Servitut på kommunal mark
Övriga servitut: Lantmäteriets kundcenter