Ulrika Rimén

Vad var det som fick dig att börja arbeta i fritidshem och vad tycker du är bäst med yrket idag?

- Jag är barnskötare i grunden och vikarierade både på förskola och i fritidshem. Jag kände att det var roligt att jobba med äldre barn och hade en kollega som tyckte att jag borde bli fritidspedagog som det hette då. Så det var faktiskt hon som fick mig att utbilda mig till det och jag har inte ångrat det. Det är väldigt kul att möta barnen och genomföra aktiviteter tillsammans med dem, se barnen växa, prata med dem och även anpassa verksamheten utifrån vad de vill göra. Det är mycket glädje i att arbeta med barn för man får så mycket tillbaka från dem.

Härryda kommun har som ambition att skapa Sveriges bästa skola. Målbilden gäller från förskolan upp till gymnasiet. Hur tolkar du målbilden Sveriges bästa skola och hur bidrar ni till den i ert dagliga arbete?

- När jag tittar på de prioriterade områdena för Sveriges bästa skola med bland annat undervisning, trygghet och relationer så är ju det vi jobbar med på fritids. För att vi ska få en relation behöver barnen vara trygga och lärande är att se vad barnen behöver utveckla. Vi utmanar barnen i att inte alltid göra samma och jobbar mycket med att försöka komma på nya aktiviteter. Vi har bland annat startat med Grej of the day som barnen tycker är kul. Nu har vi precis avslutat temat Monster och spöken, så det har varit mumier, vampyrer och annat. Vi tar in fakta som barnen får ta del av och det märks att de vill lära sig nya saker.

- Barn vill lära sig saker och behöver få möjlighet att göra det. Det gäller att hitta ett lärandestoft som barn är intresserade av. Nu jobbar vi med temat Känslor och relationer och vi har tittat på filmen Insidan ut. Igår hade jag Grej of the day om känslor och om vad som händer i hjärnan när man har olika känslor. Jag måste hitta ett sätt att göra aktiviteter intressanta för jag vill ju att barnen ska stanna kvar. Det är det som är utmaningen som lärare i fritidshem. Som klasslärare har du till exempel en mattelektion och då ska alla barn sitta där oavsett om de tycker att det är intressant eller inte. På fritids har vi det tvärtom, vi behöver skapa intressanta aktiviteter så att barnen vill komma till oss.

Hur skulle du beskriva lärarens uppdrag i fritidshemmet?

- Det är att hitta barnens intresse men också att utmana dem. Frågar vi barnen vad de vill göra vill de ofta pyssla och leka. Vi har startat upp experiment och Grej of the day för det är ju ingenting de tänker på själva utan vi måste komma med nya idéer som lockar dem till nya upptäckter. Även att det inte är samma aktiviteter varje vecka. Barnen har en förväntan om att det ska hända något kul på fritids och när barnen vill komma hit tycker jag att vi har lyckats, det får inte vara för uppstyrt utan det behöver vara flexibelt och följa barnens intressen och behov.

- Det gäller också att fundera på vad just den här barngruppen behöver. Med den förra barngruppen jobbade vi mycket med teater och uppträdanden. Det var ganska många blyga individer i gruppen så vi jobbade bland annat med tema Cirkus. Barnen fick välja vad de ville göra i cirkusen och provade på olika aktiviteter. Sen uppträdde barnen för föräldrarna och de vanligtvis lite mer tillbakadragna eleverna glänste, sånt tycker jag är kul.

Hur arbetar ni på olika sätt för att stödja elevernas lärande och sociala utveckling?

- Vi jobbar med sociogram och frågar barnen vem de leker med och vem de skulle vilja leka mer med. Vi pratar även om hur man är en bra kompis och hur de går in i en lek. Vi använder sociogrammen som ett underlag för att se kompisrelationer och det är ett sätt för att se till att alla barn får vara med och leka. Vi använder också sociogrammen som underlag vid klasskonferanser när vi sitter med arbetslag och elevhälsan varje termin. Vi jobbar mycket med sociala relationer på fritidshemmet.

Hur arbetar ni med att skapa meningsfulla aktiviteter för eleverna utifrån läroplanen?

- Vi kopplar allt vi gör till läroplanen sen finns det vissa delar i det centrala innehållet som är lite svårare att få till och då får vi tänka till lite extra. Samtidigt försöker vi att utgå från barnen, deras intressen och kopplar det till målen. Vårt jobb är att skapa ett meningsfullt fritidshem och ta tillvara på elevernas inflytande. Det är inte vad jag är intresserad av som ska styra verksamheten utan det är barnens intressen som ska ligga till grund för verksamheten tycker jag.

Vilka styrkor ser du att fritidshemmen bidrar med till skolans hela uppdrag?

- Jag upplever att skolan är mer teoretiskt medan fritids är mer praktiskt. Vi använder det som barnen har lärt sig skolan, exempelvis matematik och svenska, men det blir lite mer av ett praktiskt lärande under fritidshemstid.

- Ett barn kanske vill skriva en saga och då möjliggör vi det. Då frågar till exempel barnet hur vissa ord stavas och då stöttar vi dem i det. Andra barn använder skriften till nåt annat, kanske att skriva en meny till en restaurang eller så har de en affär. På fritids kommer lärmomenten in på ett naturligt sätt.

Vad tycker du är det viktigast fritidshemmet erbjuder barnen utifrån fritidshemmets kompensatoriska uppdrag?

- Det är att alla ska lyckas och ha det bra på fritids oavsett kön och bakgrund. Att vi har ett varierat innehåll så att det alltid finns något som lockar under veckan. Alla kanske inte vill vara med på allt men alla vill kanske vara med på någon aktivitet.

Finns det något projekt, arbetssätt eller resultat som du är extra stolt över?

- När jag började här hade vi långa fritidsmöten. Nu har vi delat upp det så att vi har ett fritidsmöte och ett utvecklingsmöte under veckan. Jag ansvarar för utvecklingsmötena och har stämt av med kollegorna vad vi ska ha för innehåll på dem. Skolverket har webbkurser som vi använt och vi tar även emot många lärarstudenter. För VFU-pengarna* har vi köpt in utbildningar till oss i fritidsgruppen. Vi har gått en utbildning i utomhuspedagogik där vi fick lära oss att laga mat utomhus och sätta upp vindskydd. Sen har vi även arbetat med äventyrspedagogik som är kopplat till utomhushuspedagogiken. Vi har skrivit ett äventyr tillsammans som vi håller på med och som vi ska arbeta mer med i vår.

- Vi har även arbetat med olika dilemmafrågor under våra utvecklingsmöten, vilka är svårigheterna i verksamheten och hur kan vi jobba kollegialt med att stötta varandra i vardagen.

- Jag tycker också att det är kul att prova nya saker så när AI kom funderade jag på hur det går att använda AI tillsammans med eleverna. Jag kom på att de skulle få skapa egna avatarer. Barnen fick beskriva hur deras avatar såg ut, vart de bodde och vilka kläder den hade. Sen fick de lägga in det i ett AI-program och generera en avatar. Därefter fick barnen skapa egna familjer med sina avatarer, skapa världar och skriva sagor om dem. Det var väldigt kul.
*VFU = verksamhetsförlagd utbildning

Vad inspirerar dig just nu i din yrkesroll och vad vill du utveckla mer framöver hos er?

- Jag blir väldigt inspirerad av barnen och tycker om att studera och lyssna in dem, så barnen är en stor inspirationskälla. Sen kan det vara något som händer i världen och då funderar jag på om och hur jag kan använda det i min elevgrupp.

- Sen inspirerar personer som Gustav Sundh, Karin Lager och andra etablerade personer som jobbar med fritidshemsutveckling mig. Jag följer olika Facebooksidor och diskussionsforum för att se vad som händer inom fritidspedagogiken för att få inspiration. Ofta vill jag vara i nästa steg, jag blir lätt uttråkad och tänker på hur kan jag utveckla en idé och göra den ännu bättre.

Hur arbetar ni med elevernas delaktighet?

- Det ska vara barnens fritids så vi brukar fråga dem vad de tycker är kul och vad de vill göra. Vi observerar även barnen och har haft enkäter som de fått fylla i. Vi har även haft utvärderingar efter att barnen genomfört teman för att se vad de lärt sig och om det är aktiviteter de vill fortsätta med.

Vad tycker du är extra viktigt i mötet med barnen?

- Att vara lyhörd, nyfiken och utgå från att alla barn vill göra rätt.

Om du fick önska något om fritidshemmets framtid, vad skulle det vara?

- En villa fylld med saker som barnen kan använda. Där barnen kan snickra, leka, bygga, pyssla och göra egna mellanmål. Att ha en plats där barnen kan påbörja ett projekt och där sakerna får vara kvar. Till exempel när de har byggt upp en värld med Kaplastavar och det får vara kvar så att barnen kan fortsätta leken nästa gång de kommer till fritids. Här måste vi plocka undan efter oss varje dag.

- Även med mellanmål, att inte behöva vara så styrda av tider. Nu är det mellanmål klockan 14.20. Tänk om tiden hade fått vara flytande och att barnen hade fått leka klart och sen äta eller äta när de vill. Det hade jag tyckt varit bra.

Vad ska du göra efter intervjun?

- Vi ska ha en rastlek som jag gjort med mina tvåor som jag tänkte introducera med resten av eleverna. Jag ska laminera och fixa med olika kort som vi ska använda. Leken heter Läskiga familjen och påminner om leken General och spion. Det är en lek där barnen får samarbeta, hjälpa varandra och röra på sig en hel del.

Samlingssida för månadens profil Länk till annan webbplats.