Jan-Ola Pettersson
En gång i månaden presenterar Pedagog Härryda en intressant profil från våra verksamheter. Denna gång möter vi Jan-Ola Pettersson, bibliotekarie på Djupedalskolan och Båtsmansskolan i Mölnlycke.

- Vi ska använda hjälpmedel men samtidigt får vi inte kompensera bort för mycket och glömma förmågan att läsa skriven text, säger Jan-Ola Pettersson, bibliotekarie på Djupedalskolan och Båtsmansskolan.
Härryda kommun har som målsättning att skapa Sveriges bästa skola. Vad betyder Sveriges bästa skola för dig?
- För mig är Sveriges bästa skola en skola där alla blir sedda och där eleverna kan utvecklas och nå goda resultat utifrån sina egna förutsättningar. Grunden i en skola är att det är en plats där eleverna är trygga och där man trivs tillsammans, då kan det också bli en plats där eleverna lär sig saker.
- Man kan mäta skolresultat på många olika sätt, det finns många delar i det. Det ska vara skickliga pedagoger, att vi tror på eleverna och att vi har höga förväntningar på dem. Men om man bara tittar på studieresultat så kan det dölja andra saker, studieresultat säger inte allt om hur en bra skola är. Det kan exempelvis dölja att elever är stressade, att vissa mår dåligt men att de ändå presterar höga resultat. Jag skulle säga att grunden i Sveriges bästa skola är en skola där eleverna känner trygghet och att de trivs samtidigt som de presterar goda resultat.
Hur kan du som bibliotekarie stödja elever som har svårt att läsa på ett traditionellt sätt?
- Det är viktigt att skolan har ett bra och varierat utbud av media, litteratur och läromedel på olika nivåer. Då kan vi kan möta eleverna på den nivå de befinner sig på och utmana dem på en lagom nivå.
- Elever som har läs- och skrivproblematik kan få tillgång till Legimus så att de kan lyssna på böcker. Alla våra elever har tillgång till Inläsningstjänst för att lyssna på böcker. Samtidigt får vi inte tappa själva förmågan att läsa skriven text, att kunna läsa skriven text är grunden i så mycket lärande.
- Om eleverna får i uppgift att läsa en skönlitteraturbok så kan vi ge dem en bok som de även kan lyssna på, då kan de följa med i den fysiska boken samtidigt som de lyssnar på ljudboken. Även om du har dyslexi så kan du bli en läsare, det kanske bara finns en annan väg dit. Vi ska använda de hjälpmedel som finns men samtidigt får vi inte kompensera bort för mycket och glömma förmågan att läsa skriven text. Det är också viktigt med bra specialpedagoger och stödjande team runt eleverna så att de får den hjälp de behöver.
Har du tips på strategier för att uppmuntra elevers läslust och läsförståelse?
- Det är viktigt att biblioteket har ett rikt utbud av böcker så att eleverna kan hitta böcker de vill läsa men också så att de kan upptäcka någon ny bok som de inte har tänkt på innan samt att man tipsar eleverna om olika böcker. Sen tycker jag att det är viktigt att om det är böcker som eleverna vill läsa men som inte finns i biblioteket så fixar jag fram dem på något sätt, antingen genom att låna dem från andra bibliotek eller så köper vi in dem.
- En annan grundläggande förutsättning är alla vuxna på skolan är ansvariga för att skapa läsare. Elever gör mycket som vuxna gör, då är det viktigt att visa eleverna att vi vuxna också är läsare. Det är inte bara bibliotekariens eller svensklärarens uppgift att få eleverna att läsa, det är exempelvis NO-lärarens och SO-lärarens uppgift också. När du som lärare går in på en lektion kan du till exempel ha med dig en bok och lägga den på katedern, du kanske kan inleda din lektion genom att läsa något ur en bok. Det är betydelsefullt att vi vuxna visar eleverna att vi premierar läsning.
- På Båtsmansskolan har vi har haft olika läsprojekt och läsutmaningar där vi har satt upp ett läsmål om hur mycket vi ska läsa på skolan, då är även personalen med. När målet är nått har vi någon form av belöning. Vid pannkaksutmaningen blev det pannkakor i bamba när läsmålet var nått men det kan också vara en utflykt som vi gör. Idag kom en lärare in och föreslog läsbingo över sommarlovet så det ska eleverna få med i sommarbrevet. Vid terminsstart ska vi ha bokcafé där elever tipsar varandra om de böcker som de har läst över sommaren. Tanken är att det ska vara lite mysigt, eleverna fikar och tipsar varandra om böcker.
- Vi läser också mycket tillsammans i helklass. Det tror jag är viktigt för att eleverna får då en gemensam läsförståelse i klassen. Vi har också jobbat med att försöka få med föräldrarna. Vi har köpt in böcker så att det också räcker till föräldrarna. När vi har startat upp läsning av en bok så har även elevernas föräldrar fått erbjudande om att vara med och läsa den boken. När eleverna har sin läsläxa med tillhörande frågor så finns det även några diskussionsfrågor som eleverna kan diskutera hemma med sina föräldrar, så att föräldrarna får en möjlighet att bli delaktiga i läsningen av boken. Det påverkar också eleverna, all tid för läsning är viktig och skolans tid är begränsad så det är viktigt vad som sker även utanför skolan. Reaktionerna vi fått hittills har varit övervägande positiva. Det kan vara frågor som man kanske vill prata om med sina barn men som kan vara lite svåra att börja prata om. Det kan röra droger eller hur en förälder ska vara för att ens barn inte ska använda nikotin.
- En annan sak som jag tycker är viktigt är att föräldrarna läser med sina barn hemma. Barn gör i mångt och mycket som vuxna gör. Det är svårt att prata med barnen om att det är viktigt att de läser om man som vuxen själv inte läser.
Vad tycker du är extra viktigt i mötet med eleverna?
- Att eleverna märker att de är viktiga, blir sedda och att de får vara så som de vill vara. Skolan handlar om att eleverna ska lära sig, utvecklas och det finns många bedömningsmoment i skolan. Jag tror att det är viktigt att ha tillfällen där man trivs och umgås tillsammans med elever utan att de känner sig bedömda. Jag tycker att det är viktig när man till exempel tar en kaffe att man sätter sig bland eleverna, andra tillfällen som friluftsdagar och andra aktiviteter är bra att vara med på tycker jag. Jag brukar vara med när de åker skridskor och jag var även med när de gjorde en vandring i två dagar och tältade. Man får en annan ingång till eleverna om man är med vid sådana tillfällen, allt bygger på relationer med eleverna. Har man hjälpt en elev att sätta upp ett tält så får man en annan ingång till den eleven. För att elever ska vara trygga, trivas och kunna utvecklas så är det betydelsefullt att de känner att de blir sedda för dem de är.
Hur ser samarbetet mellan dig och skolans olika ämnesområden ut?
- Det ser ut på lite olika sätt. Här på Båtsmansskolan, som är en liten skola, har vi ämnesövergripande lektioner en och en halv timme i veckan för varje årskull. På de lektionerna är det en SO-lärare, en NO-lärare, en svenskalärare och bibliotekarien som har passet ihop. Då kommer jag in i ämnena på olika sätt. Vi har temaområden som vi arbetar och planerar tillsammans kring. Så på Båtsmansskolan har jag en naturlig ingång till flera ämnen.
- På Djupedalskolan, som är en större skola, är det många fler klasser och där är det mer fokus mot mellanstadiet och svenska. Just nu så håller vi på och läser tre gemensamma böcker i tre klasser, där är det mer fokus mot just svenska och läsförståelse.
Vad är det bästa med ditt arbete?
- Att jag får vara på en plats där man träffar och jobbar med människor och ser att eleverna utvecklas. Det är en kreativ plats, där jag får ta del av så många tankar från eleverna om vad som är viktigt i och om världen. Sen gillar jag även allt med litteratur, läsning och att jag kan få förmedla delar av det till eleverna.
Vilka typer av böcker och material är mest populära bland eleverna just nu?
- Det är en stor spridning på vad eleverna läser. Rysare, skräck, deckare och thrillers lånas ut mycket. Just nu har vi några elever som läser många fantasyböcker som har koppling till grekisk- och romerskmytologi. Det är även mycket relationsromaner och böcker som utspelar sig kring historiska teman, även många humoristiska dagboksaktiga böcker som lånas ut.
Hur ser du på ändringarna i skollagen gällande skolbibliotek som träder i kraft 1 juli i år?
- Jag tycker det är bra att det blir en skärpning. Det är viktigt att alla skolor har ett bibliotek med utbildad personal som sköter biblioteket, annars blir det mer en plats med böcker. Om du har ett skolbibliotek som du har byggt upp och som ska stödja den pedagogiska verksamheten då är det svårt att göra det om du inte har anställd utbildad personal som sköter om det och kan arbeta ut mot verksamheterna. Skolbiblioteket är inte bara en fysisk plats utan det kan lika gärna vara att bibliotekarien är med i klassrummet och på lektionerna.
Vilket lärande är du inne i för tillfället? Både tillsammans med kollegor och för egen del i syfte att utveckla verksamheten du arbetar inom?
- Det är rätt roligt nu, vi har en frivillig bokcirkel här på Båtsmansskolan där vi läser och diskuterar gemensamma böcker. Vi har haft filmkvällar utifrån boken vi läst och bakat och ätit pizza ihop. På en av träffarna skulle jag presentera en bok som jag hade fått i ett julklappsspel där alla deltagarna fick en inslagen bok. Jag hade lite svårt för karaktärerna och hur de betedde sig i boken. Det blev rätt genomskinligt för eleverna att jag inte gillade den boken. Så nu innan påsk hade vi ett nytt bokspel och till elevernas stora glädje fick jag en ny bok av samma författare, Colleen Hoover. Det tyckte de var jätteroligt. Så nu har jag lovat att jag till nästa bokcirkelträff ska ha ett bildspel med mina ansiktsuttryck och hur jag reagerar när jag läser boken, var jag läser och hur jag läser. Så just nu är mitt lärande att läsa böcker i genrer som jag inte själv väljer. Men vi ska också göra pannkakstårta och prata och umgås kring boken vi läst tillsammans.
- Jag behöver även läsa romantasyböcker som ligger på topplistorna på Booktop. Jag misstänker att det inte heller kommer vara min genre men jag behöver läsa dem för att kunna tipsa eleverna om böcker.
- På Båtsmansskolan har vi även haft en skolpsykolog med där vi arbetat med att anpassa vår undervisning utifrån alla elever vi möter. Elever som till exempel befinner sig på autismspektrat, det kan vara svårt att anpassa en lektion och kunna gå in i det på rätt sätt så att alla får förutsättningar att lyckas. Så det är också ett lärande som är jag inne i.
Vad ska du göra efter intervjun?
- Jag ska börja med bokpresentationen till bokcirkeln som jag nämnde tidigare, sen behöver jag kolla upp några bokbeställningar som vi har gjort. Jag ska också förbereda en lektion på Djupedalsskolan kring en bok som vi läst gemensamt.