Förskolan som en demokratisk mötesplats

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Läroplanen uttrycker att: Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.

I våra föreläsningar om lärmiljöer tar vi stöd i Persson och Aspelins forskning om att lärande sker i möten mellan människor och i mötet mellan barn och material. Vi kan inte påverka arkitekturen av förskolan däremot kan vi alltid skapa lärmiljöer, rum i rummet, för att möjliggöra många mötesplatser. Lärmiljöerna som skapas på avdelning Grå utgår alltid från vad barnen har visat intresse och nyfikenhet för. Barnen är också alltid delaktiga i själva uppbyggnaden. Det gör att barnen handskas med materialet på ett mer varsamt sätt. För att möjliggöra för barnen att möta materialet har vi på Grå valt att placera allt material både det analoga och digitala så att det alltid finns tillgängligt för barnen. Om materialet inte finns tillgängligt för barnen utan finns i lådor eller på höga hyllor är det indirekt vi pedagoger som styr vilka möten som kan uppstå och vidare vilket lärande som möjliggörs.

Vi kommunicerar på så många fler sätt än det verbala. Exempelvis med hjälp av ansiktsuttryck, kroppsspråk och gester. Med utgångspunkt i detta har vi valt att skapa lärmiljöer som genererar runda mötesplatser för att möjliggöra möten genom flera kommunikationssätt. Detta ser vi bidrar till alla barn blir inkluderad i större utsträckning, vilket i sin tur möjliggör ett likvärdigt lärande för alla barn.

Vad är ämnesöverskridande lärmiljöer?

När vi utformar lärmiljöer vill vi att de ska ge möjlighet till ett lärande inom flera kunskapsområden. I ateljén kan barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för både estetiska uttrycksformer och optiska fenomen genom att exempelvis utforska skuggor i leran med hjälp av ficklampor. Skuggorna ger i sin tur barnen möjlighet att utforska hypoteser kring avstånd och alltså utforska matematik och problemlösning. Därtill är leran en mötesplats som dessutom ger barnen möjlighet att utveckla sina kommunikativa förmågor och det sociala samspelet.

Vi vill dock poängtera att gränsöverskridande lärmiljöer inte betyder att allt blandas ihop utan bakom varje lärmiljö finns en tydlig tanke med både val och placering av material. Ett harmoniskt rum skapar en harmonisk atmosfär med möjlighet till lärandet medan ett rörigt rum skapar en rörig atmosfär utan samma möjlighet till lärande.

Vi vill att lärmiljön ska upplevas av barnen som begriplig, hanterbar och meningsfull (KASAM). I alla situationer barnet kommer att hamna i behövs kunskap inom olika områden. För att rusta barnen inför livet menar vi att det krävs att de möter lärmiljöer som innehållsmässigt liknar situationer de kommer möta senare i livet. Om de till exempel ska åka buss krävs kunskap om matematik, sociala koder och geografisk kunskap för att veta åt vilket håll vi ska åka med bussen. När vi analyserar effekterna av våra lärmiljöer ser vi att barnen använder sig av kunskap från olika områden för att lösa problem de ställs inför.

Pedagogens roll utifrån detta förhållningssätt

Vi pedagoger är alltid fast stationerade i en och samma lärmiljö. Utifrån våra intressen och kompetenser bidrar vi till miljöerna med oss själva och med material. Genom att vi pedagoger stationerar oss i samma lärmiljö kan vi bidra till att utmana barnen vidare och processerna börjar inte om vilket kan bli fallet om vi pedagoger också rör oss likt barnen. Vår roll innebär också att lyssna in och dokumentera. Det ger oss möjlighet att följa processer och barnens utforskande. Att vi pedagoger är i en och samma lärmiljö bidrar till att vi kan få ett rikt underlag till vår reflektion som ger oss möjlighet att få en djupare förståelse för vad det är som faktiskt händer.

När vi analyserar tycker vi oss se att vårt arbetssätt och våra lärmiljöer bidrar till att barnen erbjuds ett expanderat lärande och att det barnen faktiskt utforskar kan utgöra grund i undervisningen. Detta menar vi är en del i att göra demokrati i förskolan. Att rusta barnen för livet är att ge dem demokratiska rättighet. Rättigheten att i framtiden kunna utöva sitt medborgarskap.