Vägen till forskningen och vad den visar om undervisning för elever med problematisk skolfrånvaro
Att kombinera yrkeserfarenhet med forskning är en väg till professionell utveckling och fördjupad förståelse för skolans komplexa uppdrag. När specialpedagogisk erfarenhet möter forskningsmetodik kan nya perspektiv växa fram – perspektiv som både stärker undervisningen och bidrar till ett mer hållbart arbete för elevers närvaro.
År 2020 antogs jag till forskarskolan En ämnesdidaktisk forskarskola om hållbar utveckling och klassrumsundervisning. Under fyra år har jag undersökt undervisning i grundskolans mellanår, med särskilt fokus på hur lärare arbetar med elever som har problematisk skolfrånvaro. Att samla data under pandemin var en utmaning, men tack vare engagerade lärare och skolor kunde studien genomföras. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som öppnade sina klassrum och delade med sig av sin vardag.
Att gå från specialpedagog till forskarutbildad ger både fördjupad kunskap och en tydligare förståelse för skolans vardag och öppnar vägar för att omsätta forskning i praktiken.
Undervisning som fokuserar eleven i samhället
I studien intervjuades lärare i historia och religionskunskap. Deras berättelser visar hur undervisningen ofta handlar om att hjälpa eleverna att förstå sig själva i relation till samhället. Det kan ske genom att:
- förstå pandemin genom historiska perspektiv,
- diskutera demokrati och religionsfrihet,
- eller att upptäcka samband mellan olika samhällsfenomen.
I religionskunskapen kan det handla om att förstå sig själv som aktör i ett mångreligiöst och demokratiskt Sverige och hur kunskap kan bidra till förståelse och minska främlingsfientlighet. När lärarna planerar undervisning för elever med problematisk skolfrånvaro, förändras ofta fokus. Innehållet blir mer individinriktat och syftar till att väcka motivation och känslan av att lyckas. Lärarna beskriver hur de ibland väljer stoff som eleven kan känna igen sig i, som historiska personer med skolsvårigheter eller teman som handlar om utanförskap och existentiella frågor.
Jag har även identifierat sju vanliga arbetsformsanpassningar i klassrummet:
1. Kreativt arbetssätt
2. Individuellt anpassad instruktion
3. Avgränsning av uppgifter
4. Repetition
5. Tydlig struktur och framåtblick
6. Beröm
7. Individuellt anpassade pauser
Vad forskningen visar – och varför det är viktigt
Studien visar att undervisningens innehåll spelar större roll än vi ibland tänker. För elever med problematisk skolfrånvaro handlar det inte enbart om trygghet och relation, utan också om att möta ett innehåll som väcker mening, intresse och förståelse för sin egen situation. Det handlar alltså inte bara om hur undervisningen genomförs, utan också om vad vi väljer att undervisa om. För dessa elever blir innehållet – dess mening, igenkänning och samhällskoppling – avgörande för att väcka engagemang och vilja att delta i undervisningen. För skolans professioner innebär resultaten en påminnelse om att undervisningens meningsskapande kraft är central även i närvarofrämjande arbete. Att kombinera relationellt arbete med reflektion kring undervisningens innehåll kan öppna möjligheter för elever att återvända till skolan och vilja stanna kvar.
Nu pågår de sista justeringarna av min licentiatuppsats, med en första artikel redan publicerad och en andra på väg. Förhoppningen är att resultaten ska bidra till samtal om hur undervisning kan utformas vid skolfrånvaro och till det fortsatta närvarofrämjande arbetet på skolorna.
Framgångsfaktorer – att ta med sig från studien
- Undervisningens innehåll påverkar närvaro mer än vi ofta tänker.
- Meningsfullt innehåll väcker engagemang, särskilt för elever med hög frånvaro.
- Hitta en balans mellan det personliga och det samhälleliga i undervisningen.
- Struktur, repetition och kreativitet stärker elevens känsla av att lyckas.
- Reflektera över vad ni undervisar om, inte bara hur.
Frågor för reflektion
- Hur arbetar ni i undervisningen för att skapa mening och engagemang för elever med en hög skolfrånvaro?
- På vilket sätt syns samhällsperspektivet i ert arbete med elever som har hög frånvaro?
- Hur kan ni utveckla undervisningen så att elevernas erfarenheter blir en resurs – utan att fokus på kunskapsuppdraget går förlorat?
- Vilka strukturer eller samarbeten i skolan stärker ert främjande och förebyggande arbete kring närvaro?
Läs mer
Problematisk skolfrånvaro i relation till skola och undervisning – ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Annica Jäverby, Christina Osbeck & Martin Stolare (2025)
https://journals.lub.lu.se/nordidactica/article/view/26238 Länk till annan webbplats.
Skolans insatser för att främja närvaro och förebygga frånvaro för alla elever (gratis nedladdning)
https://webbutiken.spsm.se/skolans-insatser-for-att-framja-narvaro-och-forebygga-franvaro-for-alla-elever/ Länk till annan webbplats.
Skolfrånvaro – tidiga insatser och åtgärder. Annica Jäverby (2024)
Främja skolnärvaro https://www.spsm.se/stod-och-rad/skolutveckling/framja-skolnarvaro/ Länk till annan webbplats.
Annica Jäverby, specialpedagog och samverkansdoktorand vid Göteborgs universitet
