Utveckling av undervisningen med fokus på matematik

Internationell forskning visar främst på brister i förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem samt förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang.

Vi har ett ansvar att ge eleverna bättre kunskaper i matematik för att de på sikt ska kunna fungera som samhällsmedborgare där matematisk förståelse är en förutsättning. Matematisk förmåga är också en förutsättning för att kunna utbilda sig vidare inom yrken som kräver matematisk kunskap och förståelse samt kunna bidra till en samhällsutveckling, både lokalt och globalt. Genom att fler elever når målen i matematik närmar vi också ett av målen för Sveriges bästa skola:

• Alla elever i grundskolan och anpassad grundskola går ut med minst godkända betyg.
  

Arbete i rektorsgruppen

Under 2024 har rektorsgruppen i Härryda kommun arbetat med hur de kan leda för en högre kvalitet i undervisningen med fokus på matematik i syfte att utveckla:

• ökad kunskap kring vad kvalitet i undervisningen innebär
• ökad förståelse och kompetens i att utöva pedagogiskt ledarskap
• ökat fokus på matematikundervisningen
• ökad möjlighet att förankra förbättringsarbetet med matematik i din organisation
  - inventera styrkor och förbättringsområden
  - vässa ledarhandlingar
• ökat fokus på elevernas inlärning
  

Skillnader mellan skolor när det till exempel gäller undervisningens kvalitet, lärarbehörighet och tillgång till specialpedagogisk kompetens påverkar skolors förutsättningar att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag (Skolverket,2024). När man har följt upp elever som får slutbetyget F, ser man att många har haft svårt att nå målen under stora delar av sin skolgång, ofta så tidigt som årskurs 3.

Skolverkets rapport visar även att fyra elever av tio inte har fått särskilt stöd i matematik någon gång under sin skoltid. Det är ovanligt med särskilt stöd under de tidiga årskurserna vilket påverkar elevernas förutsättningar att utveckla sina matematikkunskaper när matematiken blir mer abstrakt. Rektor beslutar om särskilt stöd inom ramen för ett åtgärdsprogram vilket innebär att rektor, gärna tillsammans med lärare med specialpedagogisk kompetens, behöver ta del av kartläggningar och planera de specialpedagogiska insatserna.

Rektorerna fick också ta del av internationell statistik om de sjunkande resultaten i matematik i Sverige och andra länder i Europa enligt den senaste PISA-rapporten (PISA, 2022) Det som mäts i matematik i PISA är elevernas förmåga att:

• sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem.
• formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang.
  

Matematiska förmåga

För att kunna utveckla sina matematiska förmågor behöver eleverna förstå och kunna använda ämnesspecifikt språk. I matematiken kan de delas in i informella ord (räkna ut, yngre, mindre osv), formella ord (roten ur, radie osv) samt symboler (π + < ≠ % osv). Skolverket har moduler om språkutvecklande arbetssätt i matematik för lärare i grundskolan. Modulerna lämpar sig utmärkt för ämnesutveckling, eftersom språket är centralt för att utveckla elevernas matematikkunskaper.

De matematiska orden och symbolerna bygger upp det matematiska språket och gör det ändamålsenligt. Det matematiska språket renodlar och stöttar logiska matematiska resonemang, språket är på så sätt funktionellt för lärandet i matematik. Ett exempel är innebörden av likhetstecknet vilket uttrycker en exakt likhet i matematiskt hänseende. (Språkutvecklande arbetssätt i matematik, 2016)

Undervisningsnära ledarskap

Enligt professor Ulf Blossing (Blossing, Utbildningsutskottet, 2017) kännetecknas de skolor som är framgångsrika av samförstånd och samordning. Rektorerna har stor betydelse på de framgångsrika skolorna för att lärare undervisar så att elevernas lärande främjas så att de når målen. Rektorerna hävdar målen för arbetet och påminner lärarna om att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov. De organiserar så att lärarna kan dra nytta av varandras olika kompetenser

I grundskolan finns det ofta många olika möten med olika syften. Det kan till exempel vara arbetslag, ämneslag, APT osv. Om inte rektor eller mellanledare styr arbetet är det svårt för lärare att arbeta målinriktat och mot samma mål. Det behövs en tydlig styrning och ledning mot målen.

Utveckla undervisningen i matematik och andra ämnen

Kompetensutveckling ska leda till lärares lärande, utveckling av undervisning och ledarskap i klassrummet (Karlberg och Nilsson, Skolverket 2024) Elevernas lärande och utveckling ska alltid vara i fokus. Rektor, mellanledare och lärare behöver tillsammans identifiera specifika områden där elevernas kunskaper, förmågor och färdigheter behöver utvecklas och planera kompetensutvecklingen därifrån.

I skriften Undervisning med uppseendeväckande brister - så blev den signifikant bättre (Samuelsson, Samuelsson. Friberg, Hansson) presenteras tio framgångsrika dimensioner av undervisningen som leder till ökat lärande. Varje dimension är väl underbyggd i forskningen. Eftersom varje dimension innehåller flera aspekter så finns det goda möjligheter att hitta gemensamma utvecklingsområden för skolan. Exempel på dimensioner är ”lärares ledarskap i klassrummet” och ”användning av rutiner”. Varje dimension är även kopplad till grund- och gymnasieskolans läroplan.

Utvecklingen av undervisningen kan även vara ämnesspecifik. Eftersom elevernas kunskaper i matematik sjunker, finns det även ett behov av att analysera elevernas utvecklingsbehov som grund för utveckling av undervisningen. Utgå från underlag som ni redan har på skolan som till exempel egna bedömningar eller observationer, kartläggningar och nationella prov mm. Dessutom har vi kommunlicens på det digitala läromedlet Magma där det finns färdiga screeningar som kan användas både höst och vår om ni vill ha fler underlag. Via Magma kan ni lätt få fram statistik om varje uppgift. Ni får fram en översikt som visar klassens resultat, styrkor och utvecklingsområden och ni kan även se vilka uppgifter som många har klarat eller som många har svårt för. Genom att använda den data som finns har ni stora möjligheter att anpassa undervisningen efter elevernas behov och mäta om era insatser ger resultat.

Samtala vidare?

• Hur kan ni förbättra ert arbete med att säkerställa att elever i behov av stöd får det tidigt i sin skolgång?
• Behöver ni förbättra ert mötessystem för att underlätta för utvecklingen av undervisningen? Vem/vilka ska leda arbetet mot målen?
• Hur kan ni förbättra arbetet med kartläggningar för att identifiera utvecklingsområden i undervisningen?
  

Referenser

Blossing, U. (2017) Ulf Blossing , Utbildningsutskottet; Öppet seminarium om skolledarens betydelse för en positiv skolutveckling, 17 maj 2017.

Hajer, M., Kindenberg, B & Ramsfeldt, S. (2016) Språkutvecklande arbetssätt i matematik.

Samuelsson, M., Samuelsson, J., Friberg, B., Hansson, U. & Rosenqvist M.(2024) Undervisning med uppseendeväckande brister – så blev den signifikant bättre.

Karlberg, M. & Nilsson, J., Skolverket(2024). Så kan rektor skapa optimala förutsättningar för elevernas lärande.

Skolverket (2023) PISA. Skolverket

Skolverket(2024), Skolgången för elever med slutbetyget F.

Skolverket(2021), Tidiga insatser utjämnar kunskapsgap i matematik.