Till innehållet

Språkutvecklande insatser och arbetssätt i förskolan

Artikel publicerad: 21 dec 2021

Språkutvecklande insatser och arbetssätt i förskolan är namnet på ett projekt som har pågått i kommunen under året och som avslutas vid årsskiftet. Projektet har delfinansierats av de statsbidrag från Skolverket som syftar till att stärka språkutvecklingen i svenska, särskilt för barn som har ett annat dagligt umgängesspråk i hemmet än svenska.

Pedagog läser för en grupp barn.

Forskning visar att en förskola med god kvalitet är viktig för barns språkutveckling och för deras fortsatta utbildningsresultat. I november 2020 redovisades betänkandet Fler barn i förskolan för bättre språkutveckling i Svenska till regeringen och utbildningsminister Anna Ekström. Betänkandet innehöll bland annat förslag på åtgärder kommuner kan genomföra för att fler barn i 3-5 års ålder ska skrivas in förskolan samt för att stärka förskolans arbete med barnens språkutveckling.

– Även om åtgärderna fortfarande bara är förslag, ville vi föregå beslutet och undersöka om det finns barn i vår kommun som inte är inskrivna i förskolan och i så fall välkomna dem och erbjuda plats, säger Siv Jirblom, verksamhetsutvecklare och projektledare.

I detta arbete blir öppna förskolan en viktig integreringsarena. Personalen på öppna förskolan möter många vårdnadshavare och har möjlighet att samtala med dem, dels om hemmets roll för barnens språkutveckling, dels om förskolans roll.

Kompetensutveckling och handledning

En annan del i projektet har handlat om att undersöka på vilket sätt förskolan behöver arbeta så att alla barn får möjlighet att utveckla sina språk, både svenska och modersmål. För att koppla på forskning inom området har språkforskaren Anne Kultti från Göteborgs universitet anlitats. Hon har bidragit med kompetensutveckling och stöd i analysarbete och har handlett en grupp förskollärare på Tallgårdens förskola i Mölnlycke. Förskollärarna har prövat nya arbetssätt och metoder för att arbeta med barnens alla språk.

I uppstart av den praktiknära forskningsstudien formulerades ett syfte att sträva mot över en längre tid: Att öka barns likvärdiga tillgång till lek och socialt samspel och utifrån det en projektfråga: Hur kan vi, genom att fördjupa lärares kunskaper kring språklig medvetenhet och flerspråkande, skapa ökade möjligheter till barns lärande gällande språk?

Med frågan som utgångspunkt har förskollärarna, under handledning av Anne Kultti, läst och reflekterat kring teorier om barns språkutveckling, arbetat med kartläggning av vilka begrepp barnen använder sig av för att sedan avgränsa genom att välja ut några begrepp ur en ordklass eller ett specifikt tema. För att planera undervisningen har samarbetet med vårdnadshavarna varit mycket betydelsefullt.

Genom detta samarbete har undervisningen kunnat planeras utifrån flera språk och skapat förutsättningar för barnen att använda sig av kunskaper de tillägnat sig på sina olika språk för att utveckla sitt ordförråd och språkliga medvetenhet. När förskollärarna har använt sig av begreppen på flera språk i undervisningen har ett arbete påbörjats med att utveckla en flerspråkande förskola.

För att bidra till en gemensam kunskapsgrund har Anne Kultti föreläst för alla förskolans rektorer vid två tillfällen. Hennes huvudsakliga forskningsområde är translanguaging (korsspråkande), vilket handlar om att på ett medvetet sätt använda flerspråkighet som en resurs i undervisningen. Forskningen är idag enig om att ifall barn får använda alla sina språkerfarenheter så gagnar det deras språkutveckling.

För att kunna utveckla barnens alla språk på ett lekfullt sätt och utifrån deras erfarenheter måste vi ta med hela barnets liv. I detta arbete blir samverkan med vårdnadshavarna extra viktig. Anne Kultti belyser också vikten av att ha ett metaperspektiv på språk, att göra språk till objekt som vi samtalar om och att exempelvis använda och jämföra olika språk i barngruppen för att tillsammans med barnen utforska likheter och skillnader. ​​​​​​​​​​​​​​

Myt mot fakta

– Det finns en del gamla föreställningar eller myter som hänger kvar gällande flerspråkighet, säger Maria Holmgren, verksamhetsutvecklare och en av dem som arbetat i projektet. För att bli av med dessa behöver vi både höja kunskapen om språkutveckling och flerspråkande, och aktivt arbeta för att bli av med dessa myter.

– Det har varit ett spännande och intensivt arbete, säger Siv Jirblom. Vi är flera som har arbetat i projektet på olika sätt. Verksamhetsutvecklare och specialpedagoger har bildat en arbetsgrupp för att omhänderta de olika lärdomar som gjorts. Extra intressant är det som sker på Tallgårdens förskola, i det praktiknära forskningsarbetet. Det ska bli väldigt spännande att fortsätta följa.

Även om detta projekt avslutas vid årsskiftet är det egentligen nu det stora arbetet börjar; att få till ett systematiskt arbete för att utveckla undervisningen i förskolan i hela kommunen, på ett sätt som bidrar till att alla barn får möjlighet att utveckla sina språk.

Kontakta redaktionen

Kan vi göra sidan bättre?

Lämna dina synpunkter



Ange din e-postadress om du önskar svar på din synpunkt