Skolfrånvaro – ett gemensamt samhällsproblem

Malin Gren Landell är psykolog, författare och forskare med inriktning på problematisk skolfrånvaro. I början av föreläsningen frågade Malin deltagarna hur ofta de var borta från skolan på sin tid och hur många som saknades i klassrummet och konstaterade att dessa siffror förändrats mycket över tid. Har eleven en total frånvaro över tid på ca 10-15% betraktar man den som problematisk, det motsvarar nästan en skoldag per vecka.

Skolfrånvaro är ett symtom på andra problem och utmaningarna brukar vara mångbottnade. Det är också därför det är så viktigt att flera aktörer samverkar för att komma till bukt med svårigheterna. Det kan krävas insatser av både pedagogisk, psykologisk, social och medicinsk karaktär.

Närvaro i förskolan

Det är viktigt, menade Malin, att börja titta på närvaron redan i förskolan och hon tryckte på vikten av regelbunden närvaro. Barn behöver regelbundenhet och struktur för att må bra. Forskning visar att hög frånvaro i förskolan leder till ökad risk för sämre prestationer i matematik och läsning i skolan. Det ökar också risken för att frånvaron fortsätter i skolåldern. Malin nämnde kommunikation med vårdnadshavare om regelbunden närvaro, varva övergångar bland annat mellan aktiviteter, stadier och hantering av oroande frånvaro som exempel för att stärka närvaron i förskolan.

Olika typer av frånvaro

I skolan pratar vi om tre olika typer av frånvaro; skolk, skolvägran samt föräldrastödd frånvaro. Skolk är ogiltig ströfrånvaro som föräldrarna oftast inte känner till. Skolvägran är frånvaro som beror på att eleven känner stort obehag för att gå till skolan och det är något som föräldrarna känner till. Föräldrastödd frånvaro handlar om föräldrarnas bristande förmåga att stödja skolgången. Det kan till exempel handla om att eleven är hemma för att ta hand om en förälder som har psykiska problem eller andra svårigheter.

Uppmärksamma eleven

I det systematiska arbetet med frånvaro bör vi utgå från identifierade skydds- och riskfaktorer och definiera det närvarofrämjande och frånvaroförebyggande arbetet. I det främjande och förebyggande arbetet nämnde Malin elevkontakt och frånvarostatistik som två framgångsrika vägar. Det är viktigt att eleven känner att läraren uppmärksammar elevens närvaro/frånvaro. Även att lyfta hur elevens närvarostatistik ser ut i siffror kan göra det tydligare och mer motiverande för eleven att öka sin närvaro. Titta tillsammans på om det finns ”vita veckor”, vad är skillnaden dessa veckor och vad har fungerat bättre?

Synka insatserna

När det gäller gymnasieelever behöver vi jobba för att främja examen och förebygga studieavbrott. När vi hjälper elever tillbaka till studier är det viktigt med struktur och att komma ihåg att inte återföra till exakt samma situation som eleven hade tidigare.

Viktigt för samtliga åldersgrupper är att vi har ett samordnat stöd. Vi måste kommunicera med varandra och samordna oss. Vad har vi för planer och hur hakar de i varandra? Vi behöver synka insatserna och vara noga med att prata väl om varandras verksamheter.

Den viktiga uppföljningen

När vi gör en frånvaroutredning är syftet att den ska vägleda våra insatser. Gör en analys av utredningen och skapa därefter en närvaroplan. Slutligen poängterar Malin att det allra viktigaste är uppföljningen. Uppföljningen ska vara genomtänkt och gemensam, tidsfaktorn är central! Det kan till exempel betyda att skolan har en avstämning en gång per vecka med vårdnadshavare då de gemensamt kollar av om insatserna har önskad effekt.

Tvärprofessionella diskussioner

Efter Malins föreläsning fick deltagarna diskutera i tvärprofessionella grupper vad de tog med sig från dagen utifrån sina respektive yrkesroller samt hur de utifrån sina yrkesroller kan samverka för att främja närvaro i skolan.
Till sist fick deltagare från olika verksamheter kort lyfta vad de pratat om i sina grupper. Det lyftes bland annat att vi besitter en enorm kompetens i vår kommun och att det finns alla möjligheter till bra samordning, vi behöver bara hitta en bra struktur för hur vi kan arbeta tillsammans.

Linda Eklund, skolpsykolog, tyckte att dagen varit givande:

- När man tar del av den kunskap som finns kring skolfrånvaro blir det tydligt att det rör sig om en komplex problematik med många orsaker respektive faktorer som vidmakthåller den. Därmed behöver stöd och insatser också ges utifrån ett brett perspektiv, vilket oftast kräver samarbete mellan olika verksamheter med olika uppdrag, säger Lina Eklund.

Linda fortsätter:

-Jag vill vara med och utveckla samarbetet mellan verksamheter i vår kommun för att främja elevernas närvaro och livskvalitet i det långa perspektivet. Jag tror att när vi sätter barnet/eleven i centrum kan vi alltid hitta sätt att inte låta uppdragsbeskrivningar, sekretessgränser eller annat komma i vägen för det vi alla vill, barnets bästa.
I dagens samtal med de andra deltagarna fick jag en bekräftelse på att vi är många med den ambitionen. Jag ser fram emot fortsättningen, avslutar Linda Eklund.

Läs mer

Gren Landell i skolan Länk till annan webbplats.

INSA - Internationellt nätverk för skolnärvaro Länk till annan webbplats.

IFOUS: Samverkan och samordnat stöd vid närvaroproblem i förskola och skola Länk till annan webbplats.