ANDTS – prevention i grundskolan

Varför ska vi arbeta förebyggande i skolan när det gäller ANDTS-prevention? Vad säger forskningen om vad som fungerar och inte fungerar i skolbaserad prevention? Dessa frågor försöker den här artikeln svara på.

Enligt skollagen och läroplanerna har skolan ett ansvar att arbeta för en hälsofrämjande miljö. Det innebär att skolan bland annat ska förebygga skadligt bruk av alkohol, narkotika, dopning och nikotinprodukter samt spel om pengar, som kan påverka elevernas fysiska och psykiska hälsa negativt. Skolan har även ett uppdrag att främja goda levnadsvanor och stärka elevernas motståndskraft mot riskbeteenden.

Skolverket lyfter fram ANDTS-prevention som en viktig del av skolans elevhälsoarbete. Skolan ska arbeta förebyggande och tidigt identifiera riskbeteenden för att minska risken för ohälsa och sociala problem. Ett välfungerande förebyggande arbete inkluderar både undervisning om ANDTS samt att skapa en trygg och stödjande skolmiljö där elever känner sig bekväma med att prata om sina problem och där de kan få stöd och vägledning.

Genom att arbeta systematiskt med ANDTS-frågor kan skolan ge eleverna kunskap om konsekvenserna av olika riskbeteenden. Men lika viktigt är att stärka elevernas självkänsla, kritiska tänkande och förmåga att fatta informerade beslut. Forskning visar att en god skolmiljö, tydliga vuxna och en strukturerad undervisning kan minska risken för att unga utvecklar ett skadligt substansmissbruk.

Risk- och skyddsfaktorer – vad är det?

I preventionsarbetet, det vill säga det förebyggande arbetet, beskrivs risk- och skyddsfaktorer. En modell som beskriver dessa faktorer kallas etiologimodellen där både makronivåmiljöer (institutioner, lokalområdet) och mikronivåmiljöer (familj, sociala kontakter) tydliggörs och hjälper till att identifiera de mekanismer som antingen utgör en risk- eller en skyddsfaktor. Faktorerna kan vara av kontextuell natur som lagar, normer, ekonomisk utsatthet, otrygghet i lokalområdet eller av individuell natur som konflikter i familjen, missbruk i familjen eller neurologiska faktorer.

Det som utsätter en person för risk eller skyddar dem kopplat till missbruk är en samverkan mellan individuell sårbarhet på mikronivå och faktorer på makronivå. Dessa faktorer kan antingen öka risken eller skydda individen från substansbruk.

En viktig skyddsfaktor som lyfts både vad gäller substansmissbruk och kriminalitet är fullgjord grundskola med godkända betyg samt en gymnasieexamen.

En första kontakt med en viss substans brukar ske i sena barndomen eller tidiga tonåren. För att preventionsarbetet ska vara så framgångsrikt som möjligt bör det starta ca 2 år innan förväntad debut. Om till exempel debuten för alkohol ligger vid 14 års ålder bör preventionsarbetet börja vid 12 års ålder.

Varför ska vi arbeta preventivt i skolan?

Att arbeta preventivt i skolan innebär att vi arbetar på ett universellt plan, vi når majoriteten av barnen och ungdomarna. Att förebygga på ett universellt plan ger den största positiva effekten då preventionsparadoxen visar att även cirka 10 % av den största gruppen; de med tillräckliga skyddsfaktorer, ändå hamnar i ett riskbeteende.

För att lyckas med prevention krävs ett stort mått av tålamod och systematik samt ett likvärdigt och långsiktigt arbete i kommunens skolor. Det centrala är att skolorna arbetar på rätt sätt och med de verktyg som har visat sig ha störst effekt och som är evidensbaserade.

Vad fungerar i en skolmiljö?

2023 publicerades “En guide för yrkesverksamma om vetenskapligt baserad ANDTS-prevention"; ett evidensbaserat kunskapsstöd riktat till olika yrkesgrupper som berörs av preventionsarbete. I denna guide beskrivs tydligt vad som faktiskt fungerar och inte fungerar i en skolmiljö.

Att till exempel bjuda in före detta missbrukare till en föreläsning i skolan har visat sig vara kontraproduktivt då elever, trots syftet att avskräcka, ändå kan få en förskönande bild av missbruk. Tyngdpunkten på vad som bör ingå i innehållet ligger på att stärka elevernas egen motståndskraft och förmåga att stå emot grupptryck, skapa normer mot substansbruk samt utveckla goda sociala färdigheter. I korthet handlar det om att odla sunda attityder och beteenden hos eleverna. Forskning har visat att det är möjligt att hjälpa ungdomar att fatta beslut mot substansanvändning genom att förändra attityderna gällande droger. Att förändra normer tar tid, därför bör också preventionsarbetet i skolan pågå kontinuerligt och integreras i den vanliga undervisningen. Att ha enstaka evenemang eller temadagar är inte tillräckligt i ett preventionsarbete.

Att skolorna har en drogpolicy som följs och att eleverna har kännedom om denna, är ännu en viktig del i preventionsarbetet.

Vad finns det för material och var hittar jag det?

Idag finns lektionsmaterial som fungerar från åk 4 upp till gymnasiet där innehållet är kopplat till det centrala innehållet och läroplanen.

På Drugsmart hittas ett lektionsmaterial, ANDTS på schemat, som enkelt laddas ner utifrån vilket ämne läraren undervisar i, till exempel biologi, samhällskunskap, idrott och hälsa eller matematik. Därefter väljs vilken substans som ska ingå i undervisningen. Här finns faktamaterial för läraren, frågeställningar till eleverna och i vissa fall kortare filmer. Källor finns med för den som vill gräva djupare. Materialet är anpassat för att integreras i den vanliga undervisningen och kopplat till kursplanen. Fler lärare kan samarbeta utifrån sina ämnen under en längre eller kortare period.

På UR Play finns en serie korta filmer, Allt om knark, som utgår från frågor som har skickats in av elever på högstadiet och gymnasiet. Frågorna besvaras av personer med professionella eller personliga kopplingar till ämnet, till exempel läkare, poliser och före detta missbrukare. Serien vänder sig från åk 7 - 9. På sidan finns lärarhandledning, arbetsmaterial samt koppling till läroplanen.

Det går att arbeta med prevention även i de yngre åldrarna, det viktiga är att undervisningen åldersanpassas utifrån vilken grupp läraren undervisar. När det gäller yngre barn och elever; förskola och lågstadium, kanske undervisningen behöver ligga på att öva sig på att stå emot grupptryck, mod att säga nej, att inte ta emot medicin av någon annan än vårdnadshavare eller läkare. Det viktiga är att bygga normer mot substansbruk och inse att det arbetet måste få ta tid.

Frågor att fundera över

• Hur arbetar vi med ANDTS - prevention på vår skola?
• Hur kan vi engagera vårdnadshavare när det gäller ANDTS - prevention?
• Vilka utmaningar och möjligheter ser vi med att använda oss av de läromedel som finns tillgängliga när det gäller ANDTS - prevention i skolan?

Länkar

ANDTS på schemat – undervisningsmaterial ÅK 4 – 9 samt gymnasiet Länk till annan webbplats.

Allt om knark | Få kunskap om droger | Åk 7-9 | UR Play Länk till annan webbplats.

Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Skolverket om ANDTS Länk till annan webbplats.