Till innehållet

Utveckla undervisning och lärande - två vardagsnära exempel

Den här artikeln lyfter fram aktuell forskning som kan bidra till utvecklandet av undervisning och lärande. Den första delen fokuserar på formativ återkoppling och hur lärare kan ge återkopplingen på ett sätt som främjar elevernas lärande. Den andra delen handlar om hur skolan och fritidshemmet kan hjälpa elever att lära sig ansvarsfull kommunikation på sociala medier. Gemensamt för de två avsnitten är att de relaterar till utveckling där didaktik och digitalisering möts.

Barn använder iPad under en lektion.

Utveckla lärandet genom formativ återkoppling och ljudinspelning

Forskning har visat att formativ återkoppling kan främja elevers lärande och utveckling. Detta genom att återkopplingen består i svar, kommentarer, förslag och frågor som stimulerar till fortsatt arbete och lärande i anslutning till när den ges. Formativ återkoppling eller formativ bedömning, styrs av tre viktiga frågor: Vart ska eleven? Var är eleven? Och hur kommer man dit?

Det finns olika sätt att kategorisera och inrikta återkoppling. Här är ett exempel som utgår från John Hattie och Helen Timperley:

  • Uppgiftsnivå – som relaterar till en specifik uppgift.
  • Processnivå – återkoppling med syfte att ge elever tillvägagångssätt och strategier för att lösa en viss typ av uppgifter.
  • Metakognitiv nivå – återkoppling som gör att eleven kan styra sitt arbete mot uppsatta mål i lärandet.

Nyligen publicerad forskning visar att lärares intentioner med att ge återkoppling inte alltid överensstämmer med hur den genomförs i praktiken. En möjlighet att medvetandegöra och förbättra detta för lärarna är att reflektera över inspelade samtal. Genom att fundera på hur formativ återkoppling ges kan kompetensen utvecklas i hur man ger eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga, exempelvis resonemangsförmåga.

Värdegrundsarbete i relation till digitalisering – forskning visar på flera möjligheter utifrån medvetna didaktiska val.

Genom undervisningen har skolan och fritidshemmet en uppgift och möjlighet att bidra till att elever lär sig ansvarsfull kommunikation i sociala medier. Utifrån olika metoder och med utgångspunkt i bland annat autentiska situationer kan ansvarfull kommunikation främjas. Flera studier visar exempel där lärare i fritidshem utvecklat arbetet.

I tidig ålder börjar barn kommunicera genom sociala medier, ett digitalt sammanhang. I en studie från Malmö universitet från 2021, lyfts flera främjande metoder fram.

Ansvarsfull kommunikation mellan vänner på nätet

Här använder lärarna perspektivtagande som en metod för att arbeta med konflikter som startat på fritiden i sociala medier och följt med till fritidshemmet. Metoden innebär att varje elev får berätta om upplevelsen av den aktuella situationen. Utifrån detta kunde lärare uppmärksamma på hur meddelanden på internet kan uppfattas på olika sätt och uppmuntra eleverna till att sätt sig in i den andres situation.

Ett annat exempel på metod är att uppmuntra eleverna i att föreställa sig ”den andre” fysiskt närvarande i den digitala kommunikationen. Eleven kan avgöra vad de bör eller inte bör skriva på nätet genom att ställa sig frågan: Skulle jag kunna säga detta till personen direkt ansikte mot ansikte? Om svaret är nej är det bäst att låta bli. Här finns koppling till vad som skrivs fram i läroplanen om att elever ska ”ges förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.”

Ansvarsfull kommunikation i relation till okända personer

Internets möjligheter med kommunikation världen över ger tillgång till nya kontakter och källor till kunskap. Det kan också finnas risker att bli utnyttjad eller trakasserad. I studien från Malmö universitet arbetar en del lärare med elevernas användande av digitala spel med chattar. Med utgångspunkt i verkliga, naturliga situationer undervisas om förhållningssätt och förmågor kopplat till att kunna agera säkert och ansvarsfullt. Exempel kan vara att inte lämna ut personlig information om sig själv, som riktigt namn och var man bor.

Proaktivt arbete

Undervisningen kan vara proaktiv eller reaktiv. Genom att arbeta med förberedelse för vad som kan uppstå och mötas framåt i tiden kan barnen få redskap för att hantera situationer. Genom att använda exemplet väggbok, en analog version av Facebook bestående av planscher med utmaningar och foton, kan eleverna reagera och skriva inlägg som de ska kunna stå för. Ett sätt att lära dem att kunna ”ta ansvar” på nätet. I moln ovanför planschen visualiseras med foton hur länge det som läggs ut på nätet stannar kvar. Med detta kan lärare föra samtal med barnen om vad det innebär att använda internet och hur de kan göra för att hantera de risker som finns.

Att använda drama

Genom att använda rollspel där en av de fiktiva personerna delat för mycket information om sig själv på sociala medier kan elever få möjlighet att sätta sig in i olika personers perspektiv. Diskussioner kan föras vad det innebär att dela information om sitt liv, sina känslor och tankar. Att använda drama i det här sammanhanget kan vara ytterligare ett sätt att utgå från elevernas verklighet, utan att direkt koppla till deras personliga erfarenheter.

Didaktiska val och barns rättigheter

Att undervisa om ansvarsfull kommunikation kan innebära utmaningar och svårigheter. En fråga handlar om elevernas rätt till sin privata sfär. Hur mycket kan lärarna be eleverna att dela med sig av angående sina erfarenheter? Hur kan lärarna garantera att eleverna har möjlighet att välja och känner sig trygga att säga nej? De didaktiska övervägandena (Vad? Hur? och Varför?) behöver ske noggrant.

I enlighet med Barnkonventionen och FN:s tillägg om barns rättigheter i den digitala miljön 2022 har barn rätt till att utveckla sin digitala kompetens, vilken ansvarsfull kommunikation är en del av. Barnen har också rätt till personlig integritet, att göra sin åsikt hörd och bli lyssnad på i frågor som rör dem

Det är viktigt att garantera barns rättigheter och beakta komplexiteten genom medvetna didaktiska val i planerandet och genomförandet av undervisningen med ansvarfull kommunikation. Något som kan vara värdefullt att föra kollegiala samtal om.

Förslag på frågor att arbeta vidare med

  • Vilka möjligheter ser du i arbetet med att lära elever ansvarsfull kommunikation?
  • Vilka tankar väcks hos dig om hur formativ återkoppling kan utvecklas?
  • Vilka kopplingar mellan didaktik och digitalisering ser du i ditt arbete?

Referenser

Skolverket. (2023). Att reflektera över sin återkoppling kan bidra till ökat lärande Länk till annan webbplats. Publicerad 2023-03-27. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2022). Fritidshemmet är viktigt för att utveckla ansvarsfull kommunikation i sociala medier Länk till annan webbplats. Publicerad 2022-11-10. Stockholm: Skolverket

Fler artiklar om forskning

Artiklar om aktuell forskning Länk till annan webbplats.

Kontakt

Anders Uvebrant, utvecklingschef utbildning, kultur, fritid

Kan vi göra sidan bättre?

Lämna dina synpunkter



Ange din e-postadress om du önskar svar på din synpunkt
Senast ändrad: 2023-12-20