Kontakt
Lyssna

Smedjebackens kvalitetsarbete

Våra barn och elever är morgondagens världsmed-borgare. Vi har förmånen att få vara deras guider under några år tills den dag de ska ta nästa stora steg i livet. Vi ska ge dem stabila rötter och starka vingar för att de ska kunna ta sig an framtiden.

Läsår 2017/2018

Föregående läsår 17/18 har Smedjebackens förskola arbetat med mål som utgått från en hållbar framtid. Vi har arbetat med tre mål från läroplanen som utgått från det sociala/ekonomiska/ekologiska kretsloppet.

Följande gemensamma prioriterade mål har vi arbetat med under 17/18. Dessa mål tog vi fram gemensamt i SKA- gruppen och de kändes relevanta och angelägna för oss. Vi ser att förskolan har ett stort uppdrag att medvetet arbeta med frågor som rör en hållbar framtid för våra kommande generationer. För individen, gruppen, samhället och globalt, på ett sätt som gynnar människan, miljö och natur.

Normer och värden

“Barnen ska utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen”

Efter sommaren hade de flesta äldre barn tittat på Sommarlovsmorgon på SVT, vilket de var mycket upptagna av. Där fanns en “figur”, Sommarskuggan, som gjorde saker mot naturen, som barnen sen kunde diskutera. Pedagogerna såg det som ett bra sätt att få barnen till att förhålla sig till olika dilemman som uppstår när vi i dagens samhälle konsumerar och utnyttjar naturens resurser. Barnens egna känslor och tankar om hur vi kan påverka på ett positivt sätt har blivit synligt i deras sätt att prata om naturen. De visar på, att de förhåller sig till vad är rätt och vad är fel, men också att det ibland är svårt att se hur det ska bli rätt eller fel.

Pedagogerna prioriterar att en del av verksamheten pågår utomhus och i skogen.” Barnen ska få en positiv bild av våran natur och ha en egen vilja att ta hand om den.” Barnen ska vara med att upptäcka och utforska de “små” fenomen, som finns nära och för de ska få ett naturligt förhållande till naturen. Barnen har själva kommit med etiska frågor om hur man kan ta hand om insekter och andra småkryp. En barngrupp har varit “Fjärilskötare”. De har forskat kring fjärilar. De har följt larvens utvecklingsstadier till fjäril, med hjälp av en kamera. Barnen har lärt sig många nya ord och har fått nya funderingar. “Blir alla larver fjärilar”? Detta har blivit en inkörsport till att barnen nu är nyfikna på saker som händer i naturen och de har fått en ny förståelse.

Utveckling och lärande

“Barnen ska utveckla sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra”

Gemensam för alla äldre barns avdelningar har varit, att de har använd materialet -sopsamlarmonsterna, som inspirerade barnen till att återvinna. Barnen har fått större kunskaper om vad vi kan återvinna, hur det återvinns och vad det kan bli. Barnen är bra på att urskilja material, plast, glas, papper/kartong, metall, trä, komposterbar och barnen för diskussioner om vad som är vad. Barnen lär sig att förhålla sig till andras tankar/hypoteser och sätta ord på vad de själva tänker. Genom att använda termer från naturkunskapen har barnen ökat sitt ordförråd. Barnens nyfikenhet för naturfenomen har ökat och varje dag dyker det upp nya saker att “forska” kring. Barnen visar på att de är kompetenta att använda sig av “forskningsmetoder”, upptäcka och lära genom att ställa sig frågor “om” och “formulera en hypotes” och “ta reda på”. Arbetssätt och förhållningssätt har spelat en stor roll då barnen har haft tillgång till både fysiska och pedagogiska miljöer som vi önskar ska finnas kring barnen.

Vid flera tillfällen har flera av barngrupperna varit på Tellus, barnen har fått öva på att programmera, forska om insekter och matematik.

Barns inflytande och delaktighet

“Barnen ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö”

Med miljö menas både den fysiska och den psykiska, med fokus på jaget och barnets egna handlingar. Både på yngre och äldre barn har det arbetas med barnens sociala kompetens, så de förstår vilka möjligheter/begränsningar som uppstår i samspelet med andra människor.

Arbetssätt och förhållningssätt har varit A och O för att barnen ska ha ett reellt inflytande. Barnen har ofta varit indelade i mindre grupper under “forskningen”/leken, vilket ger bättre förutsättningar för att se barnens behov och möta dem. Barnen blir bekräftade både som individ och som grupp. I dokumentationen på Pluttra skiner det igenom att pedagogerna har varit nära barnen och lyssnat in deras frågor och utgått ifrån dem. Under de senare åren har Reggio Emilia filosofin varit synlig i verksamheten. Enligt Reggio Emilia filosofin är miljön föränderlig. Flera gånger under året har pedagogerna ändrat den fysiska inomhusmiljön. De följer barnens behov av att utveckla sin lek och ser att miljön bidrar till detta. Man har tittat över fysiska lekmiljöer och ändrat, så att miljöerna inte ska vara ett hinder för att kunna vara tillsammans utan en vuxen i närheten.

På yngre avdelningarna har man jobbat med lekgrupp med några barn i taget för att miljön och pedagogen ska kunna erbjuda barnen goda förutsättningar att “bli sedda” och se andras behov. För att ge barnen möjlighet att skapa goda och tillitsfulla relationer. Pedagogerna uttrycker att de har kunnat se, att barnen har blivit mera medvetna om varandra och anammar begrepp som “tillsammans”. I en mindre grupp ges barnen både tid och utrymme för att stärka språket och skapa kamratrelationer. Barnens färdigheter kommer fram i uttryck och uppmärksammas av både kamraterna och av pedagogerna.

Pedagoger från både yngre och äldre barngrupper lyfter fram, att det är viktig för barnens självkänsla, att de blir både sedda och bekräftade i sammanhang, där de visar på att de har ett anpassat beteende, vilket innebär att det gynnar dem själva och gruppen. De söker varandra i både lek och aktivitet, där de ser att de kan ha ett utbyte av varandra. Pedagogerna ser att det händer att barnen har svårt att tolka och förstå kamraternas intentioner, här behövs ett stöd från en vuxen, men att det tyvärr inte alltid är möjligt. För att förebygga konflikter har barngrupperna använt sig av olika stödmaterial, som främjar barnens förståelse för att alla inte tänker och vill samma sak. En yngre barns grupp har läst “10 små kompisböcker” och tittat på UR´s “Ugglan och kompisproblemet”. Barnen pratar härefter om rätt och fel och det kommer till uttryck i barnens lek, då de samtalar med varandra tex. “Den leksaken är inte ledig nu, för nu har jag den”.

Pedagogerna har ambitionen att bekräfta och ta vara på barnens intressen och önskningar i så många sammanhang som möjligt. Barnens intressen och önskningar tas på allvar och gör det meningsfullt för barnen. En barngrupp arbetade under längre tid med projekt “Havet”. Pedagogerna fångade upp idéen till projektet, när ett av barnen hade med sig snäckor från havet. Pedagogerna introducerade och iordningställde projektet, så att alla barnen kunde vara delaktiga. Några valde att skapa i olika material och några har forskat med hjälp av internet. Projektet dokumenterades löpande och barnen kunde tillsammans följa varandras arbete. Efter projektet är avslutat återkommer barnen till “Vårt hav” och utbyter kunskaper. Barnen har växt i sin självkänsla och ser att deras idéer tas tillvara.

Genom att visa, att barnens intresse styr verksamhetens innehåll, hörs det “Fröken titta vad jag har hittat, kan vi kolla vad det är”. Pedagogernas förhållningssätt stärker barnens lust att lära och de blir medvetna om att de får en ny kunskap.

Dokumentationen som finns i barngrupperna har hållits levande och följer vad barnen håller på med just nu. Vilket har lett till att föräldrar och barn kan stanna upp och föra en dialog om det arbetet som pågår i barngruppen. Det finns en tråd mellan inläggen på Pluttra, som sammanför uppdraget (läroplanen) med praxis. Genom att återge dokumentationen till barnen och föräldrarna har projekt, kunnat få nya vändningar.

Ett mycket konkret exempel på samverkan med hemmet utifrån “Hållbar framtid” är att vi under ht-18 slutat använda plastpåsar för att lägga barnens kläder i som behöver komma hem och tvättas. Vi har köpt in tygpåsar av ekologisk bomull. Detta var visserligen ett dilemma då bomull är mycket ekologiskt resurskrävande och i framtiden skall vi överväga ett annat materialval. Föräldrarna tvättar tygpåsen samtidigt som de smutsiga kläderna och återlämna sedan tygpåsen. Detta har fungerat mycket bra. Syftet har varit att minska förbrukningen av plastpåsar.

Läsår 2018/2019

Vår utgångspunkt inför läsåret 18/19 är att hålla fast vid vårt arbete för en “Hållbar utveckling för en Hållbar framtid”. Vi vill ge barn förutsättningar för att kunna leva i och bidra till en god och hållbar framtid. Läsåret 18/19 kommer vi arbeta med det sociala kretsloppet och vi har valt att fokusera på språket och kommunikation. Språket och dess förmåga/möjlighet att kommunicera är en viktig grundbult i barnens utveckling. I barnens sociala relationer. I dess lärande, i och utanför skolan/arbetsplatsen samt för att förstå samhällets konstitution och demokratiska principer. Vi behöver därför stödja och ge barnen förutsättningar att utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga.

Pedagogerna deltar under året i en fortbildningsinsats, ”Språklyftet” genom skolverket.