Kontakt
Lyssna

Kvalitetsarbete på Djupedals förskola

Våra barn och elever är morgondagens världsmedborgare. Vi har förmånen att få vara deras guider under några år tills den dag de ska ta nästa stora steg i livet. Vi ska ge dem stabila rötter och starka vingar för att de ska kunna ta sig an framtiden.

Enhetens utvecklingsarbete kring
prioriterade mål

”Rötter och vingar” är ledorden för hur kommunen vill att barnen och eleverna ska vara rustade när de lämnar våra förskolor och skolor för nya utmaningar. Så våra prioriterade mål är naturligtvis alla delar i ”Rötter och vingar” det vill säga att vi har arbetat med Demokrati, Goda lärmiljöer, Kunskap, Social kompetens, Mod och självkänsla och Hållbar utveckling på ett rhizomatiskt sätt och inte i stuprör, allt hänger ihop. Målbilden var klar och tydlig samt att vi har arbetat med litteraturen ”Hundra sätt att förundras” och ”Entreprenöriellt lärande i förskola”.

Bakgrund

Nu har vi arbetat med vår nya enhet Barrdalen i ett år. Målet har varit att få båda förskolorna till en enhet där vi ska arbeta likvärdigt med barns utveckling och lärande. Vi har samtliga APT tillsammans, gemensam kompetensutveckling, gemensamma studiedagar, gemensamt likabehandlingsarbete och gemensam litteratur. Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. För att skapa gemensamma arenor där vi kan möta kraven har vi i Barrdalen tre utvecklingsgrupper (pedagogisk utvecklingsgrupp, Ikt-grupp och en likabehandlingsgrupp), där en pedagog från varje avdelning från båda förskolorna är representerade. Syftet är att representanterna sprider vidare våra reflektioner när de träffas under sin put-tid (pedagogisk utvecklingstid).

Resultat och effekter utifrån våra prioriterade mål ”Rötter och vingar”

På grupp och individnivå har vi alla vandrat i vår proximala utvecklingszon för att göra skillnad för barnen. När pedagogerna lär och utvecklas får barnen tillgång till en mer professionell utbildning. Effekter efter att ha skapat och organiserat pedagogiska lärmiljöer och skapat ”oemotståndliga” mötesplatser var att barnen började utforska miljöerna och varandra. Barnen var nyfikna och ville utforska tillsammans och gav utlopp för att finna ny kunskap. Pedagoger och barn har varit åtskilliga gånger på ÅterC för att hämta ”signalsvagt” material, det vill säga ofärdigt återvinningsmaterial, som gynnar arbetet med hållbara utveckling. Barnen behöver varandra för att få syn på att kunskap bildas i ”mellanrummet” mellan två individer eller flera (Vecchi 2014). En stor konsekvens har varit att konflikterna avsevärt har minskat. De sociala kompetenserna har prövats och omprövats med ”härvarande”, det vill säga närvarande, lyhörda, uppmärksamma och uppmuntrande pedagoger. Här får barnen öva och pröva sitt mod och sin självkänsla i det kollektiv vi befinner oss i. Vi tycker oss se och höra barn som reflekterar enskilt och tillsammans och ger uttryck för sina tankar samt är nyfikna på sina kompisar… ”-Jag tänker, -Jag lärde mig, -Hur tänker du, -Jag vill pröva”. ”Det är inte enskilda individer som ”äger mening” utan det är ”vi” som skapar mening” Vygotskij (1981).

Alla avdelningar har numera en processvägg som har syftet att få lärandet synligt. Den är centralt placerad i anslutning till barnens mötesplats (samlingen) på varje avdelning. Barn, pedagoger och vårdnadshavare har kunnat titta och förundras över pågående projekt och processer. Jag tycker mig kunna se en större delaktighet hos både barn och vårdnadshavare. Vårdnadshavare har sagt till pedagogerna att det har gjort dem mer delaktiga i barnens vardag. I läroplanen för förskolan står det att ”arbetslaget ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande” vilket bland annat våra processväggar nu har skapat en arena för. Genom processväggarna kan barnen själva också kommunicera sitt lärande, sina pågående processer och projektarbeten med varandra, pedagoger, vårdnadshavare och med mig. Pedagogerna har kopplat alla sina projektarbeten mot läroplanen och våra ”Rötter och vingar”. Alla barn jag har träffat på förskolorna kan tydligt berätta verbalt eller med gester om sina processer via processväggen.

På våra yngrebarnsavdelningar har pedagogerna arbetat med relationsskapande och anknytning. Anknytning handlar främst om det psykologiska band mellan barnet och dess närmaste vårdnadshavare eller omvårdnadspersonen som barnet tidigt möter. ”Hart & Schwartz (2010) menar på att interaktionerna med omvårdnadspersonen formar barnets inre representation av sig själv och det barnet möter, vilket har fått pedagogerna att fundera på vikten av sitt eget förhållningssätt som viktiga vuxna i förskolan som skapar goda relationer. En viktig fråga som pedagogerna arbetar med är -Vem blir jag i olika möten och situationer. Det slutar med att pedagogerna landar i sin metanivå, identitetsskapande och barns relationsskapande.

På äldreavdelningarna har metanivån landat i Kulturell identitet, Demokrati, Vänskap och Relationsskapande med fokus på forskande i naturkunskap. Samt projekten ”Vår resa” och ”Hållbar utveckling”. För att kunna få syn på alla processer och barns utveckling och lärande arbetar vi med pedagogisk dokumentation som verktyg. Det hjälper oss i det systematiska kvalitetsarbetet. Alla avdelningar har skrivit och reflekterat i sin verksamhetsberättelse om barnens och pedagogernas lärprocesser och nya kunskaper som barn och vårdnadshavarna ska få ta del av. Det är ett sätt att kvalitetssäkra vår verksamhet vilket leder till ett demokratiskt arbetssätt. Dokumentation kan erbjuda både barn och vuxna verkliga ögonblick av demokrati. Demokrati och delaktighet skapar förutsättningar för självständighet och konsekvenstänkande som i sin tur kan leda oss mot barns reella inflytande.

Pedagoger har även dokumenterat sina likabehandlingsprocesser i verksamhetsberättelsen. Där har de dokumenterat sitt fokusområde utifrån diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det har gjort att likabehandlingsprocesserna har vävts in i det vardagliga arbetet och skapat mer förståelse men även många funderingar hos pedagogerna. Vi har fått på oss ”likabehandlingsglasögonen” och det har gjort att vi har blivit mer medvetna vilket har lett till att vi fått syn på hur enkelt det är att faktiskt kränka ett barn eller en vuxen omedvetet. Med hjälp av vår likabehandlingsgrupp har vi kartlagt och övat oss i att bli mer medvetna om vårt förhållningssätt. Barrdalens enhet har gjort en fantastisk resa under det här året och barnen har fått rötter som ger dem mod att pröva sina vingar. Det gäller även pedagogerna.