Kontakt
Lyssna

Kvalitetsarbete på Djupedals förskola

Våra barn och elever är morgondagens världsmedborgare. Vi har förmånen att få vara deras guider under några år tills den dag de ska ta nästa stora steg i livet. Vi ska ge dem stabila rötter och starka vingar för att de ska kunna ta sig an framtiden.

Inledning

I Barrdalens enhet ingår Barrskogens förskola och Djupedals förskola som ligger i natursköna Mölnlycke. Enheten leds av rektor Andrea Skoglund, i ett nära samarbete med enhetens pedagogista Lotta Toveby. Vårt systematiska kvalitetsarbete i rapportform har två huvudsakliga syften att fylla. Det första syftet är att leva upp till styrdokumentens föreskrifter främst (SFS2010:800, Lpfö 18 och DL2008:567) och då skapa en bild av hur vi systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen och undervisningen för barnen i Barrdalens enhet. Det andra syftet är att rapporten är formulerad och konstruerad för att användas under året i Barrdalens enhets systematiska kvalitetsarbete och kollegiala lärande. För att skapa gemensamma arenor där vi kan möta kraven har vi i Barrdalen tre utvecklingsgrupper (pedagogisk utvecklingsgrupp, Ikt-grupp och en likabehandlingsgrupp), där en pedagog från varje avdelning från båda förskolorna är representerade. Syftet är att representanterna i sin tur sprider vidare våra reflektioner i arbetslagen när de träffas under put-tiden (pedagogisk utvecklingstid). Alla avdelningar i Barrdalens enhet skriver en årlig verksamhetsberättelse som beskriver årets utvecklingsarbete och analys. Avdelningarnas verksamhetsberättelse och min analys bildar gemensamt vårt systematiska kvalitetsarbete 2018-2019. En verksamhetsnära rapport!

Enhetens prioriterade mål läsåret 2018-2019

  • Lärmiljöer utomhus
  • Pedagogiska relationer
  • Pedagogisk dokumentation

Enhetens utvecklingsarbete kring prioriterade mål

I arbetet med våra utvecklingsområden har vi fokus på ett kollaborativt lärande, det vill säga att lärandet drar nytta av allas kunskaper, kompetenser och att alla delar med sig av sina erfarenheter bidrar till en likvärdighet kring barns lärande och utveckling. Med stora penseldrag kommer nu Barrdalens enhets resultat och analys av årets arbete.

Lärmiljöer utomhus: Mål, Att barnen ska utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära såväl inne som ute (Lpfö 98/16).

Under läsåret 2016-2017 startades ett arbete upp runt våra lärmiljöer utomhus, då vi kunde observera att barnen inte i lika stor utsträckning hade tillgång till medskapande pedagoger och många konflikter bland barnen uppstod under vistelsetiden utomhus. I förra årets SKA arbete hade vi fortfarande inte uppnått våra mål, ”att barnen ska utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära såväl inne som ute” (Lpfö 98/16) så vår tanke är att expandera vårt kunnande inom det här området, då barnen vistas många timmar utomhus. För att vårt förhållningssätt och engagemang ska bli institutionaliserat, det vill säga ett läge där det nya har blivit rutin vilket tar mellan 5-8 år (Blossing 2016) behöver vi hålla i och hålla ut och inte avsluta vårt prioriterade mål ännu.

Några framgångsrika aktioner är gjorda under året, vi har kontinuerligt reflekterat i våra utvecklingsgrupper om HUR barn får tillgång till sin utbildning utomhus. Att bara höra om ett ”hur” kan vara svårt att sätta in i en kontext. Några av enhetens pedagoger som har utvecklat ett förhållningssätt och engagemang utomhus fick hålla i en workshop där pedagogerna skulle få vara medskapande i en aktiv lärprocess. Vi får inte glömma att learning by doing (John Dewey) är ett framgångsrik koncept även för oss vuxna. Jag tycker mig kunna se att vi behöver vara ihärdiga och inte ge upp våra lärstationer utomhus då pedagogerna tydligt beskriver hur hierarkier, konflikter och makt bland barnen minskar när pedagogerna är ”härvarande” och medskapande tillsammans med barnen. ”Våra observationer visar att barnens utforskande i utomhusmiljön ofta stannar upp och avbryts, stationerna har inte samma “egenvärde” som stationerna inomhus. Vi reflekterar kring hur vi skulle kunna förädla utemiljön och pedagogernas förhållningssätt för att utomhusmiljön ska bli meningsfull. Utifrån kartläggning väljer vi därför att iscensätta aktiviteter utomhus utifrån ett tydligt syfte och undervisningsmål. Ett förändrat förhållningssätt som kräver större aktivt medforskande och härvaro från oss pedagoger” (Blå och Lilas ”Grå” verksamhetsberättelse 2019).

Pedagogiska relationer: Mål: Att barnen ska utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (Lpfö 98/16).

Under ett år har vi nu arbetat med att försöka oss på att förstå hur pedagogiska relationer kan gynna barns utbildning i undervisningen, vilket gör att vi befinner oss i initieringsfasen, en förståelsefas där nya idéer presenteras. Vi har varit på föreläsning med Sven Persson, Jonas Aspelin, lyssnat på webföreläsningar med Sven Persson och Ann S Pihlgren samt att vi har reflekterat i våra utvecklingsgrupper. Men även här är det svårt med HUR:ett. Att skapa en relation utifrån Sven Perssons tre dimensioner är en övningssak och kräver ”härvarande-närvarande” pedagoger. Inte endast måste blicken riktas mot uppdraget lpfö 18 utan också kunna förstå sammanhanget mellan inlärning och relationer. Pedagogiska relationer är ett verktyg mot att uppnå våra mål i läroplanen. Pedagogiska relationer kan se ut på olika sätt beroendes på vad vi bär med oss för olika erfarenheter som har skapat var och en av oss. Det vi tycker oss observera är att ny kunskap landar på ett djupare och mer självständigt sätt i barnen när vi uppnår alla de tre dimensionerna som Sven Persson beskriver; socialt stöd: “vi ska göra det här tillsammans”, emotionellt stöd: “jag vet att du duger, att du kan”, kognitivt stöd: “jag är här för att hjälpa dig förstå och använda dina resurser”.

”Människor besitter olika kunskaper och kompetenser och Sven Person (personlig kommunikation 29 oktober 2018) lyfter i och med hur möten mellan människor i de allra flesta fall kan genera lärtillfällen. Han lyfter vidare att det finns tre dimensioner i samtliga möten, en kognitiv, en social och en emotionell dimension, och menar att det som präglar goda pedagogiska relationer är när pedagoger, i mötet med barn, erbjuder stöttning utifrån alla tre dimensioner. Det räckte således inte med att vi på avstånd bekräftade barnens intention och känsla. Med andra ord tycker vi oss se vikten av att vi pedagoger finns fysiskt närvarande i barnens höjd för att ge stöttning utifrån framförallt den sociala dimensionen” (Röds verksamhetsrapport 2019).

För att få pedagogiska relationer att existera måste vi kommunicera med varandra om och om igen.
Kommunikation är inte bara det verbala språket; ord och ljud, utan även det icke-verbala; dvs ansiktsmimik, gester, kroppsspråk, samspel genom ögonkontakt och blickar. Vi är och blir ”100-språkiga” (Malaguzzi) med rätta förutsättningar. Det är också intressant att tänka på att kommunikation inte bara är en mellanmänsklig aktion, utan också en aktion mellan barnet, miljön, materialet och ting. Således har vi inte bara relationer med varandra, utan även med material och ting, en relation med stor betydelse för individers identitet och sociala liv och som ändrar sitt värde beroende på kontext. Detta är ett ofta bortglömt perspektiv.

”Leran som var ett stående inslag under hela vårterminens gång var en lärmiljö där vi kunde se en stor kommunikativ utveckling hos barnen. Vi noterade hur barnen kommunicerade med varandra med leran som verktyg utan att ha några som helst kunskaper i svenska språket, eller utan det verbala språket och ändå få till ett fantastiskt socialt samspel där de berörda interagerade med gemensamma referensramar exempelvis då de ringde till varandra med de ler-mobiler de skapat och talade med varandra. En tyst överenskommelse om hur mobiler fungerar och vad de används till. De använde universella ord: ”Hallå!? ……(blandade ljud, ögonkontakt och ansiktsmimik)…. Bye!” (Guls verksamhetsrapport 2019)

Pedagogisk dokumentation: Mål: Att barnen ska utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv (Lpfö 98/16).

Under året har pedagogerna tillsammans med barnen fortsatt sin resa med att utforska hur pedagogisk dokumentation kan synliggör barnens lärprocesser. Vi är i implementeringsfasen och enhetens pedagogista har gett ny näring till progressionen av kunskap inom pedagogisk dokumentation via delaktighet i pedagogernas reflektionstider. Lotta har handlett och utmanat pedagogerna både i arbetslagen i ett kollektivt lärande och individuellt. Vi har även i liten utsträckning lyft pedagogisk dokumentation i vår pedagogiska utvecklingsgrupp. Pedagogisk dokumentation är en färskvara, som så mycket annan kunskap, där av behöver vi fortsätta att förundras över pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen även under nästa termin, men vi kommer inte att ha det som en strategi utom som ett verktyg i fortsättningen.

Detta år har vi lärt oss en hel del om just Pedagogisk dokumentation, till en början strukturen om hur vi ska skriva och få ner allt, sedan om att få in rutiner för hur och när det görs. Detta har vi övat på men behöver nog komma in i det igen till hösten. Vi anser dock att vår dokumentation har hjälpt oss att se hur långt vi kommit egentligen och vad vi gjort under årets gång. Det vi inte har gjort är att få barnen mer delaktiga i den pedagogiska dokumentationen på det sätt som vi skulle vilja. De har varit med i att dela sina tankar i reflektionsmöten osv men inte alls i den utsträckning som vi tänkte oss” (Ur Kastanjens verksamhetsberättelse).

Hur är barn och vårdnadshavare delaktiga och aktiva i dokumentationen:
Våra vårdnadshavare och barn har fått tillgång till barnens processväggar där barnens lärprocesser har tydliggjorts med bilder och kompletterande text. Pedagogerna har också lagt upp barnens lärprocesser och information på Pluttra ca en gång i veckan. Vi i Barrdalen har även lagt stor vikt vid den dagliga kontakten i tamburen med vårdnadshavare och barnens familjer när det gäller information om barnens omsorg och lärande. Vi värnar den analoga kontakten med familjerna då den digitala ofta kan bli en envägs kommunikation. Vårdnadshavare får också ta del av avdelningarnas verksamhetsberättelser som skrivs en gång per år. ”Genom vår processvägg har vi gjort barnens processer synliga för dem själva och även för vårdnadshavarna. Detta har varit mycket uppskattat från vårdnadshavarna,då de kan samtala med sina barn om bilden vid tex hämtning” (Ekens verksamhetsberättelse 2019).

Som en del i den pedagogiska dokumentationen har barnen inflytande och är delaktiga i avdelningarnas projektmöten, där alla barn visar och berättar om sina projekt och sitt lärande i storgrupp. Barnen leder själva mötet i samarbete med närvarande och härvarande pedagoger.

Läslyftet:

Barrdalen har varit delaktiga i läslyftet i förskolan. Läslyftet har handlat om att erbjuda både de yngre och de äldre barnen tillfällen att utveckla språket. Syftet med läslyftet var att fördjupade kunskaper om språk-, läs-, och skrivdidaktik.

”Till exempel så har barnens fantasiberättelser utvecklats och vi hör att de berättar sagor för varandra med hjälp av småfigurer och plastdjur. De dramatiserar sin berättelse och ger de olika figurerna olika röster, detta gjordes inte innan på samma sätt.

Vi tycker oss även se att barnen kommunicerar med bokens bilder genom att läsa samma bok flera gånger och gå tillbaka till vår dokumentation som de kommenterar, exempelvis ”Trollet är yr!”

- Flicka 4 år. Därefter ställde hon sig upp och snurrade runt på golvet tills hon själv var yr. Under året har vi verkligen ”bok-badat” barnen och läst mycket böcker och lånat frekvent på biblioteket” (Björkens verksamhetsrapport 2019).

BHT:

Utifrån vårt likabehandlingsarbete som har pågått i tre år (se likabehandlingsplanen) har jag tillsammans med kommunens specialpedagog Nina Holmberg startat upp ett arbete med BHT (barnhälsoteam). Barrdalens syfte med BHT är att skapa ett regelbundet forum för möten och samverkan, en mötesplats där rektor, specialpedagog från kommunens förskoleteam, enhetens pedagogista och pedagoger kontinuerligt samverkar för att gynna barns välmående. Genom ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt, vill vi nå de barn som är i behov av extra anpassningar, där naturligtvis alla barn gagnas av en kompetenshöjning hos pedagogerna. BHT är ett naturligt forum för att utveckla utbildningen på en bred front och på ett strukturerat sätt bidra till att få en kompetenshöjning i bland annat att skapa gynnsamma lärmiljöer för ett livslångt lärande där individuella ärenden minskar och där kollektivet får mer utrymme, i sann ”dela och lära” kultur.

Identifierat utvecklingsbehov:

Vi kommer fortsätta med två av våra gamla strategier, då vi endast har kommit till implementeringen av lärmiljöer utomhus och pedagogiska relationer. Vi lämnar pedagogisk dokumentation som strategi och har det som ett verktyg. Vi kopplar på en ny strategi som ligger i allas intressen, nämligen Bordercrossing/ gränsöverskridande. Världen behöver en ny historia och när Bordercrossing-utställningen kommer till Härryda kommun kommer vi via ett rhizomatiskt sätt väva in våra två gamla strategier med vår nya strategi, Bordercrossing.

  • Lärmiljöer utomhus
  • Pedagogiska relationer
  • Bordercrossing

”Förra sommarens torka och bevattningsförbud blev ett wake up call för oss alla. Vi måste bli

mer medvetna om vårt förhållningssätt till naturen, hur vi tar hand om och hur vi vistas i den. För att kunna anamma detta behöver vi ha en positiv relation till naturen och veta syftet med det, vilket vi kan skapa genom att uppleva naturen med alla våra sinnen. Vi behöver inse och ge barnen förutsättningar för att kunna förstå att varje enskild individs handling, att det som jag gör även påverkar andra, både växter och levande varelser, inte bara idag utan även i framtiden. Klimatförändringarna är ett stort problem som sker nu och åtgärderna kan inte vänta. Därför måste vi ge våra barn förutsättningar redan nu och en förförståelse som gör att de kan påverka och agera klimatsmart för en grönare och mer hållbar framtid” (Orange och Gröns verksamhetsberättelse 2019).