Radonriskkarta

Markradon i Härryda kommun

I Härryda kommun genomfördes redan 1983 en undersökning av markradon. Radonhalten i marken bedöms vara låga till normala. Ingen mark har klassats som högriskområde. Den radonriskkarta som togs fram 1983 har vintern 2005/2006 omarbetats, kompletterats och införts i kommunens GIS-system.

I kommunen bedöms risken för markradon vara störst när huset är placerat på grova och genomsläppliga material som sand och grus. Markradon kan även utgöra ett problem på tjockare lager av genomsläplig morän. Dessa moränområden kan ytmässigt vara små och är, med undantag av Tahultsdrumlinen, inte redovisade på radonriskkartan.

Vid grundläggning på berg beror radonrisken av bergartens uranhalt, bergets sprickighet och grad av uppkrossning. Sprängning i berg och fyllnad med krossprodukter innebär i normalfallet att byggnation skall ske med radonskyddande utförande.

Rekommendationer

Vid nybyggnad kan hus som grundläggs på silt, lera eller orört berg byggas på konventionellt sett utan särskilda åtgärder mot markradon.

Hus som grundläggs på övrig mark bör byggas med radonskyddande utförande. Radonskyddat utförande bör även gälla vid sprängning i berg och vid mer än 1 meter tjocka lager av fyllning.

Radonsäkert utförande bedöms inte vara nödvändigt inom kommunen.

Byggande - detaljplaner, bygglov och kontroll

Vid detaljplanearbetet skall kända förhållande enligt radonriskkartan beaktas. En förfinad och mer detaljerad bedömning och avgränsning kan behöva göras inom planområdet. För att kunna göra dessa avgränsningar med tillräcklig säkerhet kan det förutom att bestämma var gränserna går mellan olika berg- och jordarter även vara nödvändigt med kompletterande mätningar.

Det är alltid byggherrens ansvar att känna till förhållandena på plats för att kunna välja rätt utförande av byggnaden. Byggherren ansvarar också för att byggnaderna uppförs i enlighet med bestämmelserna i bl a PBL och BBR. Byggherren måste alltså se till att gränsvärdet för radon inte överskrids och detta gäller oberoende av om det finns en planbestämmelse om radonskydd eller inte.

Det är viktigt att den som skall bygga får information om den kunskap som finns om radonsituationen på aktuell plats, vare sig det är inom eller utom detaljplan.

I bygglovsansökan, eller i byggsamrådet, bör byggherren ha redovisat om det finns behov av radonskyddandet utförande. När en byggnad skall utföras radonskyddat bör det i kontrollplanen ingå att verifiera att rätt åtgärder vidtagits, uppföljande mätning bör övervägas. Kontrollmätning bör ske rutinmässigt vid radonskyddat utförande om det gäller en byggnad med källare eller suterrängvåning.

Undersökningar, åtgärder i äldre bebyggelse

Det är fastighetsägarens ansvar att vid behov låta mäta radon. Krav om mätning kan ställas med stöd av miljöbalken om det finns en välgrundad misstanke om att radon kan finnas. Vanligen sker mätning efter initiativ av fastighetsägaren som också får står för kostnaden.