På matbordet
Vill du ha både god ekonomi och hälsa?
Du kan tjäna flera tusenlappar genom att äta miljösmart. Enklast är att se till att inte kasta ätbar mat, utan ta till vara på resterna. Genom att köpa ekologiska livsmedel så bidrar du till att grönsaker odlas utan bekämpningsmedel och djuren får utrymme för sitt naturliga beteende. Ekologiska livsmedel kostar något mer, men om du väljer ekologisk och säsongsanpassad mat när du handlar och samtidigt drar ner på kött, godis och läsk kan du spara mycket pengar!
Matinköp
Ät gott och billigt
Har du svårt att få pengarna att räcka i slutet av månaden? Maten är en stor del av hushållsbudgeten och här finns en hel del att göra för att spara pengar. Maten kostar cirka 1 500 kronor per månad för en vuxen, och då är inte restauranglunch inräknad.
Vad vi äter och hur vi tillagar maten har också en stor betydelse för miljön. Det som är bra för miljön är för det mesta också bra för vår hälsa. Här är några tips på hur du kan spara pengar på mat, må bra och bidra till en bättre miljö.
- Laga stora portioner. Resterna blir lunch eller middag dagen därpå.
- Baka eget bröd ibland.
- Byt ut köttet mot bönor, kikärter och linser ibland.
- Handla utifrån en inköpslista.
- Handla frukt och grönsaker efter säsong.
- Kolla jämförpriser när du handlar.
- Minska på småköpen i form av glass, godis och läsk.
- Välj ekologiskt och närodlat. Det ekologiska är ofta något dyrare men prisskillnaden är olika stor beroende på vara. En början kan vara att välja ekologiskt för vissa varugrupper och vid några tillfällen.
Välj mat med eftertanke
En rad faktorer påverkar hur våra livsmedel belastar miljön, så som produktionsmetoder, transportavstånd, förädling, livsmedelstillsatser och inte minst våra matvanor. Om du äter mer ekologiskt, vegetariskt, närodlat och säsongsanpassat kan du bidra till att sänka jordbrukets miljöpåverkan och energiförbrukning.
Ät ekologiskt
Genom att välja KRAV-märkta livsmedel ställer du höga krav på växtodling och djurhållning samt väljer bort kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel.
Ät mer vegetariskt
Ärtor, bönor, linser, bröd, potatis och grönsaker är viktiga basingredienser för den som väljer att äta mer vegetariskt. Det går åt mindre energi och vatten till att odla spannmål, rotfrukter och grönsaker än till att framställa kött, ägg och mejerivaror. Men genom att välja kött från betesdjur som betat på ogödslade ängs- och hagmarker, kan man bidra till att bevara odlingslandskapets natur- och kulturvärden.
Ät närodlat och säsongsanpassat
Visst är det gott att äta den första egna odlade moroten eller potatisen på hösten. Men alla har inte möjlighet att odla själva. Kanske kan du istället handla av traktens bönder och lokala producenter. Då bidrar du till att minska behovet av transporter. Genom att välja råvaror efter säsong kan du få mer färskt och slipper då köpa konserverade och frysta varianter. Det sparar energi.
Plocka bär och svamp
I skogen finns mycket bär och svamp som du kan njuta av. Lär dig vilka sorter som är ätliga och hitta "dina ställen".
Ät S.M.A.R.T, gratisbroschyr om hur du kan äta hälsosamt och miljövänligt
Bäst före eller ej
Hur många gånger har du inte stått med filpaketet och funderat på om du vågar äta av det eller inte. Bäst före datumet har passerats med några dagar, visserligen luktar och smakar filen precis som den brukar, men för säkerhets skull åker paketet i soporna. Många av oss vågar inte äta varor där bäst före-datum har passerats.
Men så här är det: Bäst före är bara en vägledning för dig som konsument och innebär att producenten inte kan garantera varans näringsinnehåll efter detta datum. En oöppnad produkt kan mycket väl vara bra om den har förvarats rätt. Affären får sälja en vara som har passerat bäst före-datumet men då bör konsumenten upplysas om det. Sista förbrukningsdag däremot är en mer strikt märkning som finns på känsliga produkter som köttfärs och skaldjur. En produkt som är märkt med sista förbrukningsdag får inte säljas efter det datumet eftersom den kan göra konsumenten sjuk.
Att mat slängs är ett stort resursslöseri och i längden ohållbart. Grunden för detta resursslöseri ligger i den ojämna fördelningen av världens resurser. Vi som tillhör de rikaste 14 procenten i världen förbrukar 56 procent av Jordens resurser. Om hela världens befolkning skulle ha samma materiella standard som vi har i Europa och USA idag, skulle det krävas ytterligare tre till fyra planeter.
Vatten
Flaskvatten tusen gånger dyrare
Tänk att få en vara levererad direkt till ditt hem, dygnet runt och året om. Så som det är med vårt kranvatten. Men många köper istället vatten på flaska som är tusen gånger dyrare. Försäljningen av vatten på flaska har ökat kraftigt. Vår konsumtion av buteljerat vatten orsakar 1000 gånger mer koldioxidutsläpp än samma mängd kranvatten eller lika mycket koldioxid som 16 000 oljeeldade villor släpper ut.
Grillat
Grilla med ansvar!
Tänk på att hålla ett öga på småbarnen så att de inte smakar på tändvätskan i ett obevakat ögonblick. Skruva också till korken ordentligt när du ställer undan flaskan. Korken är barnskyddande — inte barnsäker!
För att undvika tändvätska när du ska grilla kan du istället använda en elgrilltändare, vilket också är mer miljövänligt. Grillkolen kan du köpa FSC-märkt, vilket innebär att kolen kommer från ett hållbart skogsbruk, där man verkar för att skogens mångfald bevaras, att de anställda har rimliga villkor, att urbefolkningens rättigheter tas tillvara och att urskogar bevaras.
Härryda kommun har FSC-märkt sitt skogsbruk. Skogsmarken förvaltas för att nå god naturvård, bevara kulturhistoriska värden och skapa goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation.
Så gjorde vi förr: Innan kylskålens tid
När vintern var som strängast sågades stora isblock ur isen i bland annat Västra Nedsjön i Hindås. Isen förvarades i en stor lada på udden där campingen nu finns. Tack vare att man använde sågspån som isolering kunde isen hålla sig till långt in på sommaren.
Isen kördes med tåg in till Göteborg och såldes till hotell och förmögna hushåll som hade den för att kyla matvaror i speciella isskåp.
Att förvara mat var en stor utmaning förr i tiden. Kött och fisk saltades, men höll inte lika bra och man åt ofta halvskämd mat. På 1910-talet började man vakuumkonservera mat genom att pressa luften ur glasburkarna där maten skulle förvaras och sluta tätt med en gummiring. På landet fanns ofta en jordkällare där känsliga matvaror förvarades.
Runt 1950 gjorde det moderna kylskåpet sitt intåg hos gemene man. Det liksom frysen innebar en stor revolution för hushållen. Från början var frysarna dyra. Därför gick man ofta samman och köpte in en gemensam frys, där var och en hade ett eget frysfack. De första kyl- och frysskåpen drog mycket el. Nu har tillverkarna fått ner energiförbrukningen. Idag finns olika energiklasser om du köper nytt kylskåp eller frys.
Något som visade sig vara ett stort miljöproblem var de freoner som användes som köldmedium från 1930-talet fram till 1980-talet och som bidrog till ozonhål i stratosfären. Nu är de farligaste freonerna förbjudna och man har gått över till andra köldmedier.
Miljömyt: Ekologiskt är sämre och dyrare än konventionellt. Varför handla ekologiska livsmedel när de ofta är dyrare?
Att handla ekologiskt är att påverka utvecklingen och visa vilken sorts livsmedel och matproduktion vi vill ha. Ju fler som väljer ekologiska varor, desto större möjligheter för odlarna att ställa om. Om det kostar lite mer i butiken ska det vägas mot fördelarna för miljön. Ju fler som väljer ekologiska livsmedel, desto mindre kommer också prisskillnaden att bli i jämförelse med vanliga varor.
Kemiska bekämpningsmedel får inte användas i ett ekologiskt jordbruk. Detta gynnar framför allt närmiljön runt jordbruken. Riskerna för läckage till omgivande sjöar och vattendrag minskas, den biologiska mångfalden gynnas och du minskar risken för att få i dig rester av bekämpningsmedel via maten.
Väljer du ekologiskt kött är djurens foder till större delen ekologiskt odlat. Kalvar får också vara en längre tid med sina mammor.
Kontakt
besöksadress: Råda torg, e-post: kommun@harryda.se, organisationsnummer 212 000 1264.