Hållbar konsument
Miljömärkning
Det kan vara svårt att som konsument hålla reda på vad som är minst skadligt för naturen. Därför finns det hjälp till oss konsumenter i form av olika miljömärkningar: KRAV, Svanen, Bra miljöval, EU-blomman och FSC är några exempel.
För att en vara ska bli miljömärkt måste den klara uppsatta miljökrav. Den utsätts också för regelbundna kontroller.
Krav-märkning och ekologiskt jordbruk
KRAV är en miljömärkning för livsmedel och drivs av KRAV ekonomisk förening. Jordbruk som producerar KRAV-märkt mat får inte använda kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Har man djur måste dessa få vistas ute i det fria och för att kunna KRAV-märka sin produkt får inga genmodifierade organismer (GMO) förekomma i produktionen.
EU:s märkning för ekologiskt jordbruk är utvecklat för att ge dig fullt förtroende för att varorna du köper är producerade helt i linje med EU:s förordning för ekologisk produktion, eller om det är importerade varor, motsvarande eller identiska stränga regler.
Svanen och EU-blomman
Svanen är Nordens officiella miljömärkning. Här granskas varor och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall. Sedan ställs hårda miljökrav men även krav på funktion och kvalitet. Svanens vision är ett hållbart samhälle med en hållbar konsumtion.
EU-blomman är EU:s officiella miljömärkning, beslutad av EU Kommissionen. Blomman fungerar på samma sätt som Svanen och det är Miljömärkning Sverige som sköter det praktiska arbetet med att ta fram kriterier, kontrollera och utfärda licenser för både Svanen och EU-blomman i Sverige.
Bra miljöval
Bra miljöval är Svenska Naturskyddsföreningens miljömärkning. Märkningen finns på flera olika typer av produkter, t.ex. elenergi, transporter och kemiska produkter. Svenska Naturskyddsföreningen ställer hårda men inte omöjliga krav som sedan skärps efter hand för att produkten successivt måste utvecklas för att bli mindre skadliga för miljön.
FSC-märkning
FSC-märkningen är en miljö- och etisk märkning som gäller trä- och andra skogsprodukter. FSC, Forest Stewardship Council, är en internationell medlemsorganisation som har tagit fram riktlinjer för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk runt om i världen. Man verkar för att skogens mångfald bevaras, att de anställda har rimliga villkor, att urbefolkningens rättigheter tas tillvara och att urskogar bevaras.
Det är relativt lätt att hitta FSC-märkta trädgårdsmöbler och grillkol. Det finns även parkettgolv på marknaden. Håll utkik och efterfråga märkningen i din butik.
Härryda kommun har FSC-märkt sitt skogsbruk. Skogsmarken förvaltas för att nå god naturvård, bevara kulturhistoriska värden och skapa goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation.
Rättvisemärkning
Rättvisemärkt är en etisk och social märkning med fokus på mänskliga rättigheter. Genom att köpa Rättvisemärkt stödjer du att människor i fattigare länder får en drägligare tillvaro. Du ser bland annat till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför, motverkar barnarbete och uppmuntrar till att odla ekologiskt. Rättvisemärkt i Sverige AB utfärdar licenser till svenska företag.
Gröna presenter och julklappar
Varje år handlar vi presenter och julklappar för miljardbelopp. I takt med att vi får mer pengar att spendera ökar vår konsumtion. Frågan är om vi kan fortsätta så? Stefan Edman förespråkar i sin utredning »Bilen, biffen och bostaden« att vi går över till en mer hållbar konsumtion. En konsumtion som inte tär på ändliga resurser. Det betyder inte att vi måste minska tillväxten eller skära ner i välfärden. Tvärtom skapar det utrymme för ökad konsumtion och tillväxt, menar han.
Hur är det möjligt? Jo, genom att vi för över delar av vår konsumtion till resurssnåla tjänster och upplevelser. I stället för att handla saker kan vi lägga våra pengar på kultur, utbildning, förebyggande hälsovård, sport, hushållsnära tjänster med mera. Det kan vara levande musik, teater, spa- eller krogbesök. På det viset hjälper vi till att skapa nya arbetstillfällen, sociala kontakter och ett ökat välbefinnande för oss människor.
Så varför inte shoppa upplevelser i stället för prylar i present eller julklapp? Det kan vara i form av en »presentcheck« som utlovar en helkväll med bio eller teater och middag, en utflykt någonstans eller varför inte barnpassning.
Använd fantasin och bjud på ditt sällskap som present.
Förslag på gröna presenter och julklappar
Läs mer i Stefan Edmans slutbetänkande "Bilen, biffen, bostaden. Hållbara laster - smartare konsumtion"
"Bilen, biffen, bostaden. Hållbara laster - smartare konsumtion"
Så gjorde vi förr: en lanthandel i varje by
Förr fanns en lanthandel i nästan varje by. Där köptes risgryn, kryddor, socker, salt, fotogen och kaffe. Allt det man inte fick från den egna gården. Förutom matvaror kunde man hitta bleckkärl, tvättfat, pottor, spänner, kvastar, lyktor och mycket annat hängande i snören i taket. Mjöl fanns att köpa, men den som hade gård körde sitt vete och sin råg till kvarnen och malde eget mjöl.
De som inte hade egna kor kunde en bit in på 1920-talet köpa mjölk av bönder som körde runt och sålde i plåtkannor. Därefter började mjölken säljas i affär. 1924 startade Konsum i Mölnlycke och några år tidigare i Rävlanda. De flesta gick eller cyklade till lanthandeln. Eftersom man inte handlade färskvaror i samma utsträckning som idag behövde man inte handla lika ofta.
Idag finns det affärer med ett helt annat utbud av varor. Vi kan köpa kött, frukt, bröd, grönsaker och kryddor från hela världen. När den exotiska bananen kom var det en stor sensation. Nu äter vi mer banan än äpple och päron. Det finns också ett helt annat utbud av kakor, godis och sötsaker. Vår konsumtion av kött har fördubblats på 50 år, medan vi har halverat konsumtionen av potatis. Vi äter mer grönsaker, rotsaker och frukt, men dricker mindre mjölk och använder mindre matfett. På senare år har utbudet av och intresset för ekologiska varor ökat.
Miljömyt: Varför ska jag jobba för en bättre miljö när det är industrin som är den största miljöboven?
På 60-talet var det industrierna som hade mer utsläpp och tärde mer på miljön än hushållen. Nu har det svängt och hushållen står för mer än 50 % av flera olika typer av utsläpp. Det går inte att fortsätta att blunda och tro att sopor eller andra utsläpp bara försvinner för att vi har slängt dem. Vi har sedan många år skaffat oss ett beteende som förorenar och tär på vår natur.
Vår lagstiftning, både i Sverige och i EU, har ändrats för att bereda väg för ett nytt beteende. Producenter får ta ett större ansvar för de utsläpp och produkter som kommer ut i vårt samhälle och vi kommer själva att behöva ta ett större personligt ansvar för att påverka i rätt riktning.
Att kompostera och källsortera förpackningar är ofta en inkörsport till en mer hållbar livsstil. Förståelsen ökar genom att vi gör aktiva val när vi konsumerar — eller t o m låter bli att konsumera!
Investera i tygkassar och spara pengar
Med en tygkasse i handen när du går in i affären sparar du både din egen plånbok och miljön. Varje kilo platspåse som används medför utsläpp av 3 kg koldioxid. Om du avstår från att köpa plastpåsar i mataffären kan du spara upp till 500 kronor på ett år. Behöver du plastpåsar i hemmet kan du välja att köpa tunnare påsar som det inte gått åt så mycket plast för att tillverka. I dag har flera av de stora affärskedjorna plastpåsar av bioplast som är miljövänligare än traditionella påsar. Allt frukt och grönt behöver heller inte packas i plastpåse.
Kontakt
besöksadress: Råda torg, e-post: kommun@harryda.se, organisationsnummer 212 000 1264.