Det du inte längre vill ha
Second hand
Behöver du alla dina prylar?
Vi påverkas av vår omgivning. Har vi det stökigt omkring oss kan det trötta ut oss. Prylar har en tendens att göra det stökigt. Ju fler saker desto mer att förvara, sköta, damma och hålla reda på. Prylar har en förmåga att hamna på fel plats vid fel tidpunkt. Hur många gånger har du inte letat efter saker precis när du ska iväg någonstans?
Kanske skulle du må bättre av att rensa, minska antalet prylar och göra plats. Varför ska den där vasen stå kvar och ta plats längst inne i skåpet om du inte tycker om den? Spara bara sådant som du tycker om och rensa det som stör. Då märker du hur skönt det är när allt är i ordning.
Men släng inte dina rensade prylar. Lämna till en loppis eller second hand-affär eller varför inte fråga en vän. Det kanske finns någon annan som både behöver och tycker om den där vasen.
På Bråta och Råssa Återvinningscentraler har du möjlighet att lämna möbler, prylar och kläder för återanvändning. Information om fler ställen och föreningar som tar emot fungerande begagnade prylar och kläder för vidare försäljning eller bistånd finns listade på kommunens hemsida.
Boktips: Vill du läsa mer om hur du kan minska antalet prylar och må bättre? Läs Karen Kingstons bok »Rensa i röran«.
Fynda på loppis
Det är spännande att gå på loppis. Vem vet vad som kan dyka upp bland alla gamla byråer och soffbord, kaffekoppar och krukor? Kanske kommer du att fynda skåpet med stort S eller en udda lampa som ger vardagsrummet det där lilla extra. Saker med själ, saker som har haft ett liv innan de kom till ditt hem.
Egentligen är det genialt att återanvända saker och kläder. På loppis eller second hand kan du hitta unika och personliga saker som ger dig en egen stil. Samtidigt kommer både du och naturen undan billigt.
Varför köpa nytt hela tiden när utbudet är så mycket större och mer varierat om du börjar leta bland begagnade saker? Du behöver inte ens gå utanför dörren. Internet är vår tids loppmarknad där du kan hitta allt mellan himmel och jord. Tänk bara på att vara försiktig om du betalar i förskott. Kontrollera att säljaren är seriös.
Har du själv saker du vill bli av med? Utnyttja möjligheten att sälja dem genom att ordna en garageloppis eller annonsera ut dem på internet. Eller varför inte skänka bort till en hjälporganisation?
Klädinsamling i kommunen
Återvinningscentraler
Secondhand butiker
Återvinning
Varje gång du lämnar en förpackning till återvinning händer något stort. Den gamla kapsylen förvandlas till en mutter. Det tillknycklade tvättmedelspaketet blir en snygg skokartong. På så sätt hjälper du till att spara in stora mängder energi. Du ser också till att naturens råvaror inte faller ur kretsloppet. Tack vara dig gör miljön en stor vinst. Och därmed vinner även du något varje gång du återvinner.
Förpackningar i ett kretslopp
Alla förpackningar som samlas in återvinns till nya förpackningar eller nya produkter. Plastförpackningar kan bli allt från sopsäckar och bullerplank till diskborstar och blomkrukor. Glas-, wellpapp- och pappersförpackningar blir framförallt nya förpackningar. Metallförpackningar kan bli järnvägsräls, bilkarosser, armeringsjärn och mycket annat!
Liten kapsyl kan bli en stor bil
Visste du att dina gamla kapsyler, foliebitar, engångsgrillar och värmeljusbehållare återvinns till muttrar, motordelar med mera? Vi kastar ofta de små metallförpackningarna i soporna. Lämna dem till återvinning istället. Metaller är en ändlig resurs som går att återvinna i princip hur många gånger som helst.
Idag återvinns 66 procent av alla metallförpackningar. Om vi lämnade alla kapsyler till återvinning skulle metallen räcka till 2 200 bilkarosser årligen.
Farligt avfall
Var hamnar färgresterna?
Sommartid är målar- och fixartid. Trädgårdsmöbler ska tvättas och huset målas. Om du använder lacknafta för att tvätta penslar, förvara lacknaftan i en sluten burk så kan du använda den till flera penseltvättar.
Till slut är det dags att lämna in det som farligt avfall på miljöstation eller återvinningscentral. Eller till farligt avfall-bilen kör enligt en viss körschema i kommun sedan hösten 2009.Tänk på att skriva på burken vad den innehåller. Inlämnat farligt avfall förbränns eller oskadliggörs genom kemisk omvandling till ämnen som inte är miljöfarliga.
Nedskräpning
Gör en god miljöinsats och bidra inte till nedskräpningen. Papperskorgar finns på många ställen och är det större mängder avfall kan du lämna detta gratis på till exempel Bråta återvinningscentral.
Så gjorde vi förr: Sopor kommer till nytta
På gårdarna förr slängdes aldrig något ätbart. De så kallade "skulorna" tog grisarna hand om. Det som inte blev grismat hamnade i en kompost, och latrinen blev gödsel. I Göteborg fanns de så kallade pudrettfirmorna som tog hand om latrinen, tillförde kalk och sålde det vidare till bönderna utanför stan. Matrester såldes till grisuppfödare.
Man var även bra på att återanvända saker. En tom glasburk kunde användas till hemmagjord sylt. Kaffeburken med lock var perfekt att förvara småsaker i. Tidningspapper eldade man med eller använde för att täta väggar mot drag.
När konsumtionen och välfärden ökade blev också soporna fler. Ofta hade man en egen sophög på gården där man slängde allt från gamla plåtburkar till glas. I början av 1930-talet fick Mölnlycke sin första kommunala soptipp. Den låg mellan ån och järnvägen och lakvattnet rann rakt ut i Rådasjön. Här slängdes alla sorters skräp och någon sortering var det inte tal om. Tippen användes ända in på 60-talet då tippen i Lahall kom. Den användes fram till 1971.
Nu ha vi börjat återanvända och återvinna igen. 2007 gav varje svensk upphov till cirka 500 kilo avfall per år. Av det återvanns nästan hälften. Vi sorterar förpackningar, uttjänta elprodukter och byggavfall. Vi komposterar och vi rötar. Idag körs våra sopor till Sävenäs avfallskraftvärmeverk i Göteborg där de blir både el och fjärrvärme.
Miljömyt: "Sopsortering — mycket jobb och liten miljönytta"
Att det som samlas in inte kommer till nytta är en seglivad myt. På återvinningsstationerna kan vi idag lämna förpackningar av metall, papper, glas, plast samt tidningar och småbatterier.
Tidningarna går till IL recycling och blir till nytt tidningspapper eller finare papperssorter. Av wellpapp tillverkas ny wellpapp. Plasten används till nya produkter, allt ifrån lastpallar till fleecetröjor.
Av återvunna konservburkar blir det bland annat armeringsjärn. Att smälta om stålskrot kräver bara en fjärdedel av den energi som krävs för järnmalm. Att ta tillvara aluminium från folie, kaviartuber och annat är en miljösuccé — 90% i energivinst!
Både glas och aluminium är perfekta råvaror att återvinna. De kan smältas om hur många gånger som helst!
Kontakt
besöksadress: Råda torg, e-post: kommun@harryda.se, organisationsnummer 212 000 1264.