Socialtjänsten satsar på familjenära stöd på hemmaplan

Kalle berättar för sin lärare att han inte vill gå hem för att han är rädd för att bli slagen av sin pappa. Skolan hör av sig till socialtjänsten som bedömer att de behöver agera direkt. Föräldrarna kontaktas, en socialsekreterare pratar med barnet och föräldrarna, därefter fattas beslut om en utredning ska inledas. Ungefär så, mycket förenklat, kan uppstarten av en utredning kring ett barn se ut.

Barnens bästa på kort och lång sikt

– Vårt primära fokus är alltid barnets bästa, alla beslut utgår ifrån vad som är bäst för barnet på kort och lång sikt, säger Nathalie Halén, 1:e socialsekreterare inom enheten för utredning och skydd, och fortsätter:
– Mycket av vårt arbete handlar om att bygga förtroende och försöka hitta en allians med föräldrarna. Vi behöver inte vara överens om allt, men att de förstår vår oro och att vi enligt lag är skyldiga att agera om det finns risk för att barnet kan fara illa, är viktigt.

Familjens nätverk är en viktig resurs

I första hand försöker alltid socialtjänsten tillsammans med familjen utforska och involvera familjens nätverk för att barnet ska känna sig trygg på hemmaplan. I korta drag innebär det att barnet behöver få tillgång till fler vuxna som kan fånga upp och säkerhetsställa att hen mår bra, men som också kan agera om barnet blir utsatt igen.

– För en person som ingår i nätverket kan det till exempel handla om att ringa barnet klockan 18 varje kväll, någon annan skjutsar till fotbollsträningen eller hjälper till med läxläsning. Här är alla viktiga, säger Hanna Johansson, socialsekreterare inom enheten för utredning och skydd.

Bekräfta det som fungerar bra

Utforskandet av familjens nätverk kan också innebära att en person som barnet känner sig trygg med flyttar in hos familjen tillfälligt eller att barnet flyttar in hos den personen. Bedömer socialtjänsten att barnet inte är trygg på hemmaplan, trots stöd i nätverket, kan en placering i ett jourfamiljehem eller HVB-hem vara en lösning under en period.

– I vårt arbete med familjen försöker vi fokusera på familjernas styrkor, resurser och lösningar. Vi är också noga med att bekräfta familjen i det som fungerar bra, säger Hanna Johansson.

Målet är att familjen tillsammans med sitt nätverk ska bli självgående och en naturlig del av barnets vardag, så att socialtjänsten så småningom kan träda tillbaka.

Minskning av placeringar på HVB-hem

Socialtjänstens arbetssätt baseras på inriktningen ”hemma först” som i sin tur vilar på socialtjänstlagen och barnkonventionen. Arbetssättet har lett till en minskning av placeringarna på HVB-hem, vad det gäller antal barn och dygn, samtidigt som placeringarna i familjehem och nätverkshem har ökat.

- Vi ser att vårt arbetssätt är mer kostnadseffektivt och ger fler barn och familjer möjlighet till stöd, säger Susanne Grabe, verksamhetschef inom barn och familj.

Om det finns en stor oro, till exempel kriminalitet, hedersrelaterat våld och förtryck, missbruk eller bristande samarbete med föräldrarna och nätverket, är oftast en placering på ett HVB/SIS-hem den enda lösningen om kommunen inte hittar ett lämpligt familjehem.

Märker ni av någon misstro mot socialtjänsten, utifrån desinformationskampanjen “Dom tar våra barn” som cirkulerade för några år sedan?

- Ibland behöver vi jobba extra mycket med att skapa tillit. Det är inte alltid vi lyckas men genom att lyssna och vara lyhörda når vi oftast långt. Vi utger oss inte heller för att vara några experter, utan försöker få alla att förstå att vi måste samarbeta för att det ska bli bra, säger Nathalie Halén.

• Frågor och svar om omhändertagande av barn enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU - Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
• Känner du oro för att ett barn far illa? Här kan du göra en orosanmälan
• Är du intresserad av att bli familjehem? Här kan du läsa mer och lämna en intresseanmälan